Yxhultsbolagets huvudkontor
Yxhultsbolagets huvudkontor i Hällabrottet i Kumla kommun ritades av arkitekt Helge Zimdal. Kontoret byggdes 1956-57 och var i användning som sådant fram till om med 2002 då huvudkontoret flyttade till Kvarntorp.
Yxhultsbolagets huvudkontor har av Riksantikvarieämbetet bedömts att ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Byggnadens exteriör i marmor, lättbetong och kalksandsten speglar hela Yxhultindustrins verksamhet och produktion. Den påkostade interiören med äkta material som marmor och teak bidrar även till byggnadens höga kulturhistoriska värde.
Exteriör[redigera | redigera wikitext]
Den ursprungliga långsträckta huvudfasaden, som nu är riven, var uppförd i blå lättbetongblock i söder och delvis klädd med marmor åt norr. Ursprungligen var lättbetongen exponerad. Senare kläddes fasaden med isoleringsskivor och putsades med kalkputs i en ljus kulör.
Den senare tillbyggnaden åt nordväst har en fasad av huggen och slät mexisten. Fönster- och dörromfattningar är i slät mexisten. Mexidelen är ihopfogad med den äldre delen via en glasad gång med stora fönsterpartier.
Marmordelen har bruna fönsterbågar och fönsterband i trä, inklusive ett större glasat parti mot väster. Lättbetongdelen har vitmålade enluftsfönster medan mexidelen har brunbetsade fönsterbågar i trä med en tvärpost.
Huvudentrén omgärdas av glasade partier och dörren utgörs av en glasad trädörr med smala ribbor. I övrigt finns såväl aluminiumdörrar och tidstypiska 1970-tals dörrar i betsat trä med sidoljus och överljus.
Framför huvudfasaden finns en terrass i kalksten med en nedsänkt vattenspegel. Terrassen svänger runt byggnadens norra fasad.
Interiör[redigera | redigera wikitext]
Den marmorklädda delen innehåller representativa delar med styrelserum, konferensrum och tjänsterum för bolagets direktörer. Miljön genomsyras av påkostade material som marmor och teak.
I entréhallen finns ett påkostat marmorgolv formgett av Bengt Blomqvist som visar hur marmor skapas. Golvet innehåller 34 olika sorters marmor. De övriga delarna av byggnaden innehåller kontors- och personalutrymmen.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Gustavsson, L. (2007). Y som i Yxhult: om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse: etapp 1/Linda Gustavsson (Örebro läns museum: Rapport 2007:7). Örebro: Örebro läns museum.