Kumla kommun är en kommun i Örebro län . Centralort är Kumla .
Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby , Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun . Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun .
1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad.
Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). [ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga .[ 6]
Blasonering : I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.
Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.
Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.
Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
16 241
1975
16 939
1980
17 760
1985
17 786
1990
18 621
1995
19 086
2000
18 983
2005
19 473
2010
20 456
2015
21 154
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt (socknar) inom Kumla kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 7]
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.[ 8]
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Kumla &&&&&&&&&&016669.&&&&&0 16 669
2
Åbytorp
&&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0 811
3
Hallsberg , del av
&&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0 560 (i denna kommun)
4
Ekeby
&&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0 461
Centralorten är i fet stil .Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).
Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.
Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Carl-Gustav Thunström
Förste vice ordförande
M
Göran Andersson
Andre vice ordförande
FP
Magnus Ivarsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Gunnel Kask
M
Barbro Janzen
Kultur- och fritidsnämnden
S
Stefan Svensson
S
Jeanette Widström
Myndighetsnämnden
M
Åsa Vindal Ahlin
S
Christer Thörner
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Andreas Brorson
M
Margareta Engman
Nämnd för livslångt lärande
M
Oskar Svärd
S
Annica Moberg
Valnämnden
S
Thomas Andersson
C
Elisabeth Jonsson
Mandatfördelning i Kumla kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 20 8 6 2 3 41 88,1 1973 2 20 10 4 2 3 41 90,0 1976 2 20 10 4 2 3 41 91,4 1979 2 20 9 4 2 4 41 90,5 1982 2 21 1 7 2 3 5 41 91,1 1985 2 24 1 6 5 2 5 45 89,8 1988 2 23 2 6 5 3 4 45 86,3 1991 3 20 1 5 4 4 8 45 86,3 1994 4 23 1 5 3 3 6 45 86,2 1998 6 20 5 2 5 7 45 80,55 2002 3 23 1 5 4 4 5 45 80,87 2006 2 23 1 2 4 3 4 6 45 81,92 2010 2 22 2 2 3 3 3 8 45 84,00 2014 2 18 2 5 3 5 2 8 45 85,45 2018 2 15 1 7 4 5 3 8 45 86,65 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Kumlas vänorter är:
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018” . Statistiska centralbyrån . 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/ . Läst 12 november 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 .
Sverige
