Kumla kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kumla kommun
Kommun
Kumla station 1.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortKumla
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 230 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal205,32 kvadratkilometer ()[2]
- därav land203,7 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1,62 kvadratkilometer[2]
Folkmängd21 709 ()[3]
Bef.täthet106,57 inv./km² (land)
Läge
Kumla Municipality in Örebro County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°07′00″N 15°08′00″E / 59.116666666667°N 15.133333333333°Ö / 59.116666666667; 15.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Hallsbergs domsaga (–)
Koder
Kommunkod1881
Org.nummer212000-1975[4]
GeoNames2698753
Redigera Wikidata

Kumla kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Kumla.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun. Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun.

1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). [5]

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.

Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.

Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
16 241
1975
  
16 939
1980
  
17 760
1985
  
17 786
1990
  
18 621
1995
  
19 086
2000
  
18 983
2005
  
19 473
2010
  
20 456
2015
  
21 154
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Kumla kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kumla &&&&&&&&&&016669.&&&&&016 669
2 Åbytorp &&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
3 Hallsberg, del av &&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560 (i denna kommun)
4 Ekeby &&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Åsa Windahl
Förste vice ordförande S Carl-Gustav Thunström
Andre vice ordförande L Magnus Ivarsson

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Katarina Hansson
Förste vice ordförande S Andreas Brorson
Andre vice ordförande L Christian Liljenhed
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden S Gunnel Kask M Barbro Janzén MP Carina Riberg
Kultur- och fritidsnämnden S Stefan Svensson S Jeanette Widström MP Britt Eklöf
Myndighetsnämnden M Åsa Windahl S Christer Thörner V Lena Rosborg
Samhällsbyggnadsnämnden S Andreas Brorson M Margareta Engman L Magnus Ivarsson
Nämnd för livslångt lärande M Oskar Svärd S Annica Moberg L Ida Särnholm
Valnämnden S Thomas Andersson L Birgitta Daréus

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 S C FP KD
2002-2006 S
2006-2010 S
2010-2014 S
2014-2018 S M
2018- S M

Mandatfördelning i Kumla kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702208623
2208623
4188,1
356
197322010423
22010423
4190,0
329
197622010423
22010423
4191,4
2813
19792209424
2209424
4190,5
2714
198222117235
2217235
4191,1
2615
198522416525
2246525
4589,8
2619
198822326534
22326534
4586,3
2718
199132015448
3205448
4586,3
2718
199442315336
4235336
4586,2
2520
19986205257
6205257
4580,55
2223
200232315445
3235445
4580,87
2124
2006223124346
22324346
4581,92
2124
2010222223338
222223338
4584,00
2322
2014218253528
218253528
4585,45
2421
2018215174538
21574538
4586,65
2421
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kumlas vänorter är:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]