Kumla kommun

	Kumla kommun; Kommun
	Kumla station;
Slogan	En blomstrande kommun
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Centralort	Kumla
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	205,32 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	203,7 kvadratkilometer
- därav vatten	1,62 kvadratkilometer
Folkmängd	21 862 (2020-12-31)
Bef.täthet	107,32 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°07′00″N 15°08′00″Ö / 59.116666666667°N 15.133333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Örebro domkrets (2001-06-01–); Hallsbergs domsaga (–2001-06-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1975
Anställda	2 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1881
GeoNames	2698753
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kumla kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Kumla.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun. Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun.

1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). ^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.

Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.

Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			16 241
1975			16 939
1980			17 760
1985			17 786
1990			18 621
1995			19 086
2000			18 983
2005			19 473
2010			20 456
2015			21 154
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Kumla kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.^[9]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kumla	&&&&&&&&&&016669.&&&&&016 669
2	Åbytorp	&&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
3	Hallsberg, del av	&&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560 (i denna kommun)
4	Ekeby	&&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Åsa Windahl
Förste vice ordförande	S	Carl-Gustav Thunström
Andre vice ordförande	L	Magnus Ivarsson

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Katarina Hansson
Förste vice ordförande	S	Andreas Brorson
Andre vice ordförande	L	Christian Liljenhed

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	S	Gunnel Kask	M	Barbro Janzén	MP	Carina Riberg
Kultur- och fritidsnämnden	S	Stefan Svensson	S	Jeanette Widström	MP	Britt Eklöf
Myndighetsnämnden	M	Åsa Windahl	S	Christer Thörner	V	Lena Rosborg
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Andreas Brorson	M	Margareta Engman	L	Magnus Ivarsson
Nämnd för livslångt lärande	M	Oskar Svärd	S	Annica Moberg	L	Ida Särnholm
Valnämnden	S	Thomas Andersson	L	Birgitta Daréus

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År	Partier
1994-1998	S
1998-2002	S	C	FP	KD
2002-2006	S
2006-2010	S
2010-2014	S
2014-2018	S	M
2018-	S	M

Mandatfördelning i Kumla kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

20

8

6

2

3

2

20

8

6

2

3

41

88,1

35

6

1973

2

20

10

4

2

3

2

20

10

4

2

3

41

90,0

32

9

1976

2

20

10

4

2

3

2

20

10

4

2

3

41

91,4

28

13

1979

2

20

9

4

2

4

2

20

9

4

2

4

41

90,5

27

14

1982

2

21

1

7

2

3

5

2

21

7

2

3

5

41

91,1

26

15

1985

2

24

1

6

5

2

5

2

24

6

5

2

5

45

89,8

26

19

1988

2

23

2

6

5

3

4

2

23

2

6

5

3

4

45

86,3

27

18

1991

3

20

1

5

4

8

3

20

5

4

8

45

86,3

27

18

1994

4

23

1

5

3

6

4

23

5

3

6

45

86,2

25

20

1998

6

20

5

2

5

7

6

20

5

2

5

7

45

80,55

22

23

2002

3

23

1

5

4

5

3

23

5

4

5

45

80,87

21

24

2006

2

23

1

2

4

3

4

6

2

23

2

4

3

4

6

45

81,92

21

24

2010

2

22

2

3

8

2

22

2

3

8

45

84,00

23

22

2014

2

18

2

5

3

5

2

8

2

18

2

5

3

5

2

8

45

85,45

24

21

2018

2

15

1

7

4

5

3

8

2

15

7

4

5

3

8

45

86,65

24

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kumlas vänorter är:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kumla kommun

[2d288ed9c865f7110e46bd61322df0cabb4c01c3-1] Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-9] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]