Hoppa till innehållet

Åke Holmquist

Från Wikipedia
Åke Holmquist på ABF i Stockholm 17 okt 2011.

Åke Holmquist, född 2 augusti 1943, är en svensk konstnärlig chef, musikadministratör, musiker (pianist) och författare.

Utbildning och karriär

[redigera | redigera wikitext]

Holmquist är utbildad i Stockholm och Wien samt är filosofie doktor i modern historia. Holmquist innehade olika befattningar vid Rikskonserter 1971–1986 och var där 1980-1986 konstnärlig chef (programdirektör). Åren 1986–1999 var han vd och konstnärlig chef vid Stockholms konserthusstiftelse/Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm och tog initiativet till årligen återkommande tonsättarfestivaler. Han var vice preses i Kungliga Musikaliska Akademien 1998–2001 och dess ständige sekreterare 2001–2010.

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Efter en militärhistorisk doktorsavhandling (Flottans beredskap 1938–1940, Stockholm 1972) har han bland annat utgivit Från signalgivning till regionmusik (1974) och en uppmärksammad biografi om Ludwig van Beethoven (2011)[1] och 2021 Beethoven, den användbare titanen. Holmquist är även föredragshållare och har bland annat författat programböcker om Beethovens pianosonater, symfonier och stråkkvartetter.

Åke Holmquist var Beethovenspecialist redan i tonåren, då han 1961 vann i frågetävlingen ”Tiotusenkronorsfrågan" i TV. [2]

Ledamotskap och förtroendeuppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare ledamotskap och förtroendeuppdrag:


Holmquist är sedan 1994 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och Kungl. Örlogsmannasällskapet. Han är hedersledamot i Föreningen Svenska Tonsättare.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

2011 Hedersledamot Föreningen svenska tonsättare

  1. ^ Lars Sjöberg (3 november 2011). ”Åke Holmquist: Beethoven. Biografin”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/ake-holmquist-beethoven-biografin/. Läst 28 juli 2014. 
  2. ^ Albert Bonniers Förlag. ”Åke Holmquist”. http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/H/Ake-Holmquist/. Läst 28 juli 2014. 
  3. ^ Albert Bonnier.se: Stipendier Arkiverad 12 september 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 januari 2013