Brunskogs keramik

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Brunskogs Keramik HB
Verkstaden.
Interiör från Verkstaden.
HuvudkontorVikene, Brunskog, Sverige
NyckelpersonerBirte Karlsson och Iain Hagard
BranschKeramik
ProdukterLergods
Antal anställda2
Historik
Grundat1982
GrundareBirte Karlsson och Iain Hagard
Upplöst22 oktober 2019[1]

Brunskogs Keramik var ett svenskt företag, grundat 1982 av Birte Karlsson och Iain Hagard i Brunskog, Arvika kommun. De tillverkade till största delen brukskeramik i lergods efter egen formgivning. Företaget upplöstes 22 oktober 2019.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Birte Karlsson och Iain Hagard träffades 1979 på Nittsjö Keramik utanför Rättvik. Iain Hagard flyttade från Coventry i England till Nittsjö i Dalarna för att arbeta som drejare på Nittsjö Keramik. Birte Karlsson arbetade där ett par somrar under studietiden. De sökte sedan tillsammans efter en lokal där de kunde starta en keramikverkstad.[2] Brunskogs Keramik grundades 1982 av Birte och Iain. Verkstaden låg vid sjön Värmeln på Brunskogs Hembygdsgård, Skutboudden i Brunskog.[3] Birte och Iain har årligen mellan 1982 och 2018 deltagit på festivalen Gammelvala, samt Hantverksmässan, Höstmarknaden och Julmarknaden på Skutboudden. De har tillverkat muggar, lampskärmar, lyktor, amplar, krukor, skålar, vaser med mera.[4] Till största delen arbetade Birte och Iain var och en för sig, men en del av produktionen var gemensam.[5] Företaget upplöstes 22 oktober 2019.[1]

Iain har hållit i keramikkurser för vuxna, barn och synskadade.[5] För några av kurserna har även Birte varit ledare.[6][7][8]

1984 besökte riksdagens kulturutskott verkstaden.[9]

Arbetsprocess[redigera | redigera wikitext]

Leran som användes var till största delen en rödbrännande lergodslera. Efter drejning och beskickning/putsning dekorerades föremålen med engobe . Engoben var ofta infärgad med metalloxider. Även vax användes vid dekoreringen. Godset brändes till ca. 1050 °C. De arbetade främst med brukskeramik i egen formgivning, men även med unika föremål. Arbetsmetoder och material var till stor del de samma som användes förr vid framställning av traditionellt lergods.[5][10][3][4]

Birte Karlsson och Iain Hagard[redigera | redigera wikitext]

Birte Karlsson föddes 8 november 1953 i Timmernabben, Ålem, Kalmar län.[11] Hon utbildade sig 1974-1976 på Hellidens folkhögskola. 1977-1982 gick hon på Konstfack i Stockholm.[3] Under studietiden studerade hon bland annat vid Orrefors glasbruk.[7]

Iain Hagard föddes 29 januari 1950.[11] På 1970-talet utbildade han sig på King Alfreds College of Education, Winchester och Harrow College of Art (studio pottery) i London. Efter utbildningen arbetade han vid olika keramikverkstäder i England såsom Green Farm Pottery i Suffolk, Elephant and Castle Pottery i London och Billingshurst Pottery i Sussex. 1979-1981 arbetade Iain som drejare på Nittsjö Keramik.[3]

Birte Karlsson och Iain Hagard var medlemmar i Arvika konsthantverk och Värmlands Konsthantverkare.[12][13][3][14][15][5][16]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Birte Karlsson och Iain Hagard har ställt ut keramik, på Värmlands museum, Rackstadmuseet samt flera gallerier.[3] De finns bland annat representerade på Värmlands museum och Arvika kommun. Birte och Iain har även deltagit på utställningar i Norge, Danmark, England och Japan.[17]

  • 1984 - Galleri Solbacka, Vikene, Sverige. Där ställde de ut med Lisa Aurell, Leif Nilsson, Bo Andersson, Jard Rollén, Jerry Andersson, Mike Forss, Barbro Hedström, Jörgen Zetterquist, Solveig Rudström-Svensson, Levi Eismark och Anton Grabenhofer.[19]
  • 1984 - Arvika Konsthall, Arvika, Sverige. Birte Karlsson visade akvareller. Ett 50-tal utställare medverkade, bland annat Lisa Aurell, Jard Rollén, Jörgen Zetterquist och Kenneth Börjesson.[20]
  • 1985 - Konställaren, Arvika, Sverige. De ställde ut brukskeramik, samt unika föremål. Birte Karlsson ställde även ut akvareller.[21]
  • 1986 - Arvika Konsthall, Arvika, Sverige. Tio konsthantverkare från KIF-Värmland ställde ut. Temat var "Svartvitt". Birte Karlsson visade amplar, vaser, klot och skålar i svart. Föremålen var bland annat dekorerade med djurmotiv. Övriga utställare var Karin Lööf, Mia Grönkvist, Lisa Wahlström, Ulla Nilsson, Tord Nyquist, Marie Yderland, Inge-Britt Sander, Lena Nyström-Solberg och Lola Westerberg från Sveriges konsthantverkare och industriformgivare.[22]
  • 1990 - Värmlands konsthantverkare, Karlstad, Sverige. Tema "Tradition och trend". Keramiken var framställd i traditionell teknik men i modern formgivning. Där visades skålar, fat, muggar, vaser, taklampor och andra bruksföremål.[15]
  • 1993 - Arvika Konsthall, Arvika, Sverige. Tema "Blått". De ställde bland annat ut keramiktavlor med fågelmotiv, tillverkade av Birte Karlsson. De som deltog i utställningen var medlemmar i Värmlands Konsthantverkare. Bland annat Kaj Stuart Beck, Ulla Nilsson, Kerstin Andersson, Per Erik Aronsson, Anders Fredholm, Mio Nilsson., Steven Jones, Madam Glas, Lena Söderlund, Hans Thyberg, Christina Ekelund, Eva Berg, Merete Bramsen, Joachim Bramsen, Anna Dahlen och Inga Lena Karlsson.[23]
  • 1993 - Nanko Townhall, Japan.[17]
  • 1995 - Gammelvalas konstutställning, Brunskog, Sverige. Där ställde de ut tillsammans med Leif Henrik Nilsson, Jan Ove Ekstedt, Jard Rollén, Ove Holmqvist, Bo Andersson, Gunilla Brander-Smedberg och Ulla Nilsson-Hjelm.[24]
  • 1995 - Värmlands Konsthantverkare, Karlstad, Sverige. Julutställning för medlemmar i Värmlands Konsthantverkare.[25]
  • 1997 - Värmlands Museum, Karlstad, Sverige. En utställning med Värmlands Konsthantverkare, som pågick under sommaren.[17][26]
  • 2011 - Arvika Konsthantverk, Arvika, Sverige. De ställde ut där under september månad tillsammans med Anders Fredholm och Anki Johansson. Temat för utställningen var "Vaser, blommor och amplar".[16]

Signering[redigera | redigera wikitext]

Birte signerade sina föremål med BIRTE, B, BK eller BR (monogram). Iain signerade sina föremål med IAIN eller IH. Föremålen signerades även med en månskära som är en stämpel för Brunskogs Keramik.[3]

  • Verkstadsstämpel som användes mellan 1982 och 2019.
    Verkstadsstämpel som användes mellan 1982 och 2019.
  • Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
    Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
  • Stämpel som användes av Iain Hagard från 1982.
    Stämpel som användes av Iain Hagard från 1982.
  • Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
    Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
  • Stämpel som användes av Iain Hagard från 2009.
    Stämpel som användes av Iain Hagard från 2009.
  • Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
    Stämpel som användes av Birte Karlsson från 1982.
  • Stämpel som användes av Birte Karlsson från 2009.
    Stämpel som användes av Birte Karlsson från 2009.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

  • Kruka
    Kruka
  • Skål med fot
    Skål med fot
  • Fat med löv
    Fat med löv
  • Kannor med löv
    Kannor med löv
  • Vaser
    Vaser
  • Temuggar
    Temuggar
  • Vaser
    Vaser
  • Verkstaden
    Verkstaden
  • Lampskärmar
    Lampskärmar
  • Spilkumar
    Spilkumar
  • Vaser
    Vaser
  • Verkstaden
    Verkstaden
  • Kanna
    Kanna
  • Ampel
    Ampel
  • Ampel
    Ampel
  • Fat
    Fat
  • Lyktor
    Lyktor
  • Pokaler
    Pokaler
  • Skål
    Skål
  • Vaser
    Vaser
  • Vaser
    Vaser
  • Burk med lock
    Burk med lock
  • Muggar
    Muggar
  • Skål
    Skål

Verkstaden[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Brunskogs keramik Handelsbolag på www.allabolag.se[död länk]
  2. ^ Alex Svensson (14 juli 2000). ”Gammelvalas båda keramiker har arbetat 18 år i Brunskog”. Värmlandsbygden (28-29): s. 6. 
  3. ^ [a b c d e f g] Nyström, Bengt; Karin Linder, Jan Norrman, Annika Tegnér (2008). Svensk keramik under 1900-talet. En uppslagsbok om keramiker, fabriker och signeringar. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 91, 111. Libris 10906574. ISBN 978-91-37-12765-1 
  4. ^ [a b] Lizzie Gerd Janson (16 mars 2018). ”Keramikerpar trivs i Brunskog”. Värmlandsbygden (70): s. 5. 
  5. ^ [a b c d] Gun Stävenberg (12-18 juli 1990). ”Iain och Birte har keramikverkstad på Skutboudden: Tack vare Gammelvala klarar vi oss”. Karlstads-tidningen: s. 16. 
  6. ^ Bodil Bohman (10 november 1989). ”Här får barnen kladda mer lera”. Arvika nyheter: s. 8. 
  7. ^ [a b] ”Gammelvalaveckan tömmer krukmakarverkstans hyllor”. Värmlands folkblad. 6 juli 1988. 
  8. ^ Bodil Bohman (9 november 1983). ”Kyrkans förskola alternativ till den kommunala förskolan”. Arvika nyheter: s. 4. 
  9. ^ Niss Eric Eriksson (10 oktober 1984). ”Ingesundsrektor till kulturutskottet: - Var lyhörda när utredningen om musiklärarutbildningen läggs fram”. Arvika nyheter. 
  10. ^ ”Signaturer.se”. Brunskogs Keramik 1982-. http://www.signaturer.se/Sverige/Brunskog.htm. Läst 5 juli 2020. 
  11. ^ [a b] Sveriges befolkning 1980
  12. ^ Andersson, Britt (1995). Från stenkärle till prydnadskeramik. En bok om krukmakartraditionen i Arvika-trakten.. Torsby: Heidruns förlag. sid. 123. Libris 7768680. ISBN 9188056333 
  13. ^ Bergström, Hans (1997). Föreningen Arvika konsthantverk. Sveriges äldsta konsthantverkskooperativ. Arvika: Arvika Konsthantverk. sid. 85, 94. ISBN 91-630-5236-9 
  14. ^ [a b] Arvika konsthantverk (26 maj 2000). ”Birte Karlsson, Iain Hagard”. Arvika nyheter. 
  15. ^ [a b] ”Modern keramik i gammal teknik”. Värmlands folkblad. 28 maj 1990. 
  16. ^ [a b] Jenny Willman (2 september 2011). ”Hårt och mjukt för höstens första konsthantverkare”. Arvika nyheter (101): s. 18. 
  17. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Värmlands konsthantverkare 10 år. 1987-1997. Karlstad: Värmlands museum. 1997. Libris 2371569 
  18. ^ Arne Olsson (27 juli 1983). ”Konst på Gammelvâla”. Arvika nyheter. 
  19. ^ Arne Olsson (29 juni 1984). ”Dags för Galleri Solbacka att sommarvisa bildkonst”. Arvika nyheter. 
  20. ^ Arne Olsson (26 november 1984). ”Årets höstsalong har öppnats i Konsthallen”. Arvika nyheter. 
  21. ^ Arne Olsson (16 december 1985). ”En fläkt från Gammelvala i Konstkällaren i Arvika”. Arvika nyheter. 
  22. ^ Henrik Karlsen (26 september 1986). ”Svartvit textilkonst och keramik visas i Arvika”. Arvika nyheter. 
  23. ^ ”Blått tema när konsthantverkare ställer ut”. Arvika nyheter (29). 12 mars 1993. 
  24. ^ Niklas Wallberg (28 juli 1995). ”Variationsrik konst på Gammelvala”. Arvika nyheter: s. 4. 
  25. ^ *Birgitta Mandorf (1 december 1995). ”Konsthantverk på julutställning”. Nya Wermlands-Tidningen. 
  26. ^ Odd Råberg (31 maj 1997). ”Konsthantverkarna tar över museet”. Nya Wermlands-Tidningen: s. 14. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Henrik Karlsen (13 oktober 1982). ”Verksamhet året runt med krukmakeri på Skutboudden”. Arvika nyheter. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Olsson, Gunnar (1987). Gammelvala 25 år. Edane: Brunskogs Hembygdsförening. sid. 121. Libris 694027 
  • ”Festlig avslutning på årets Gammelvala”. Arvika nyheter. 1 augusti 1983. 
  • Lena Andersson (5 augusti 1983). ”Milkväll med Dan Andersson på Gammelvala”. Värmlandsbygden. 
  • ”Gammelvalas krukmakeri öppet året runt”. 20-26 oktober 1983. 
  • Nils Norlén (5 december 1983). ”Smeden på Gammelvala lär ut yrket till brunskogsborna”. Arvika nyheter: s. 5. 
  • Lena Andersson (2 mars 1984). ”Keramik året runt på Skutboudden”. Värmlandsbygden. 
  • ”Årets invigningstalare Odd Engström”. Arvika nyheter (85): s. 5. 26 juli 1993. 
  • ”Birte och Iain Skutbouddens enda året-runthantverkare”. Turist i Värmland: s. 63. 3 maj 1996. 
  • Bodil Bohman (27 juli 1998). ”Flaggan hissas för Gammelvala”. Arvika nyheter (86): s. 6-7. 
  • Han-Åke Henriksson (3 maj 2000). ”Skutbodudden mycket mer än Gammelvala”. Arvika nyheter: s. 35. 
  • Bodil Bohman (7 maj 2004). ”I Arvika kan alla få sitt lystmäte på konsthantverk”. Arvika nyheter: s. 12. 
  • ”1982”. Arvika nyheter (120): s. 19. 12 oktober 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brunskogs_keramik&oldid=50610680”