Arvika kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arvika kommun
Kommun
ArvikaStadshus2.JPG
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Arvika kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortArvika
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 956,11 kvadratkilometer ()[1]
- därav land1 648,98 kvadratkilometer[1]
- därav vatten307,13 kvadratkilometer[1]
Folkmängd25 887 ()[2]
Bef.täthet15,70 inv./km² (land)
Läge
Arvika Municipality in Värmland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°39′00″N 12°35′00″Ö / 59.65°N 12.583333333333°Ö / 59.65; 12.583333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Arvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1892[3]
Anställda3 075 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1784
GeoNames2725122
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika.

85 procent av kommunens yta utgörs av skog. Området är även rikt på sjöar. Den tidigare järnbrukskommunens näringsliv har genomgått stora förändringar och i början av 2020-talet är tillverkningsindustrier de största arbetsgivarna.

Från att kommunen bildades och fram till början av 2020-talet har invånarantalet varit stabilt. Med undantag för mandatperioden 1976 till 1979 har kommunen haft rött och rödgrönt styre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.

Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.

Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

En mångfald av små och flera större långsträckta sprickdalar ger landskapet i kommunen dess karaktär. Mellan sprickdalarna finns massiv eller bergsribbor som når 200 till 300 meter över havet, vilka följer gnejsens strykningsriktning. Norr om Mangskog finns kommunen högsta punkt, Högfjällshöjden, som når 383 meter över havet. Totalt utgörs 85 procent av kommunens yta av skog. Kring sjöar och i dalbottnar är landskapet ljusare med lövträd, strandängar och bebyggelse. Där finns också odlingar med exempelvis korn, grönfoder och vall.[7]

Arvika är Värmlands sjörikaste område.[7] I kommunen finns omkring 365 sjöar, varav den största är Glafsfjorden som är 93,82 kvadratkilometer.[8] Andra större sjöar är Stora Gla, Gunnarn och Värmeln. Bland vattendrag återfinns Tobyälven i östra delen av kommunen och Glasälven i södra.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 11 naturreservat i kommunen.[10] Bergs klätt är även skyddat som Natura 2000-område.[11] Andra naturreservat som är klassade som Natura 2000-områden är Glaskogen,[12] Stömne,[13] Öjenäsbäcken,[14] Örvattnet[15] samt Byamossarna. Byamossarnas beskyddare är Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia).[16]

Öjenäsbäcken var det första reservatet i Värmland som bildades i syfte "att bevara hotade arter i vatten".[14] I naturreservatet Rackstadskogen växer de rödlistade arterna brödtaggsvamp, grangråticka, porslinsblå spindling, gul taggsvamp. Där återfinns också den rödlistade fågeln tretåig hackspett.[17]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Arvika kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Arvika Västra, Arvika Östra, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Mangskog, Ny, Stavnäs-Högerud och Älgå.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt[18]Arvika landsdistrikt, Arvika stadsdistrikt, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Arvika kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Arvika &&&&&&&&&&013926.&&&&&013 926
2 Jössefors &&&&&&&&&&&&0711.&&&&&0711
3 Edane &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4 Prästängen &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5 Sulvik &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
6 Klässbol &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310
7 Gunnarskog &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
8 Glava &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

I Arvika kommun har Socialdemokraterna dominerat och styrt nästan hela tiden, utom mandatperioden 1976-1979 då det var en borgerlig koalition som styrde med Karl-Uno Richardson (C) som kommunalråd.

Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I Arvika finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd. Mandat perioden 2018 till 2022 är Peter Söderström (S) kommunalråd och Kristina Bengtsson Nilsson (M) är oppositionsråd.

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Arne Persson 1967 1976 Socialdemokraterna
  Karl-Uno Richardson 1976 1979 Centerpartiet
  Arne Persson 1979 1984 Socialdemokraterna
  Gunnar Nyberg 1984 1994 Socialdemokraterna
  Claes Pettersson 1994 2014[19] Socialdemokraterna
  Peter Söderström[20] 2015 - Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Lars-Ove Jansson
Förste vice ordförande M Jan Westergren
Andre vice ordförande S Gerd Karlsson

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetslöshetsnämnd S Peter Söderström S Aina Wåhlund
Civilförsvarsnämnden S Peter Söderström S Aina Wåhlund
Myndighetsnämnden S Kenneth Wåhlund S Gerd Karlsson
Valnämnden S Håkan Jivesand S Carina Bönström

Mandatfördelning i Arvika kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703241084
3241084
4988,2
45
19733221374
3221374
4989,8
45
19762211466
2211466
4989,8
409
19793221257
3221257
4988,5
3514
19823231949
323949
4988,6
3316
19853221878
322878
4986,7
3316
19883233866
3233866
4981,8
3118
1991320227519
32022759
4982,1
3217
19944253548
4253548
4980,9
2920
199862334418
6233448
4974,97
2821
2002523315525
52335525
4974,21
2821
2006323226328
323226328
4975,91
3217
20103232253110
323225310
4978,06
2821
2014423345217
42334527
4981,11
2821
2018320266219
32026629
4983,07
2326
202231823731210
3182373210
4981,05
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Vänorterna Skive, Kongsvinger och Ylöjärvi med avståndsangivelser.

Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO, vilken inkluderar 11 svensk-norska kommuner. Syftet med samarbetet beskrivs som "att skapa och förmedla kontakter samt driva gemensamma projekt". Utöver detta har kommunen vänortsavtal med tre orter – Kongsvinger i Norge, Skive i Danmark och Ylöjärvi, Finland. Syftet med samarbetet beskrivs som "att utbyta erfarenheter och bidra till utvecklingen i kommunerna inom olika områden". Därtill kommer ett antal tidsbegränsade internationella samarbeten, företrädesvis inom områdena utbildning, teknik, näringsliv och det sociala området.[21]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

På 1600-talet inleddes en järnbruksepok som kom att vara under 200 år. En förutsättning för detta var områdets naturtillgångar i form av skog och sjöar. Från västra Bergslagen fraktades tackjärn över Vänern och vidare genom sjösystemen till små bruk där tackjärnen kunde smidas till sstångjärn.År 1837 tillkom en sluss i Säffle som förband Glafsfjorden med Vänern, vilket underlättade transporterna. Senare ersattes järnbruket med skogsindustrin och sjöarna användes då istället för flottning. Eftersom tog skogsbolag över allt mer av skogen och ägde senare omkring 40 procent, således kom allt mer skogsråvara att gå till industrierna vid Vänern. Det som blev kvar var mindre sågar och en sulfitfabrik. Fram till 1930-talet var sjöfrakten viktig, men Nordvästra stambanan som knöt an till Kristiania i Oslo och Stockholm var starkt bidragande till att industrier grundades i Arvika. Exempel på sådana fabriker som grundades i början av 1900-talet Arvikaverken, en tobaksfabrik, ett spinneri samt mekaniska verkstäder. Näringslivet har dock genomgått en radikal förändring sedan 1950-talet. Jordbruken minskade med 80 procent under åren 1951 till 1981, skogsbruket har mekaniserats och industrier har tillkommit medan andra lagts ner. I början av 2020-talet är de största arbetsgivarna Volvo Construction Equipment AB som tillverkar hjullastare och dumprar, Danfoss Värmepumpar AB som tillverkar värmepumpar och Arvika Gjuteri. Andra företag som märks är Bengt Lundin AB som tillverkar plastkassar och Moelven Edanesågen AB. Bland de offentliga arbetsgivarna återfinns kommunen själv samt regionen genom länsdelssjukhuset.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 296
1975
  
27 446
1980
  
26 891
1985
  
26 558
1990
  
26 887
1995
  
26 919
2000
  
26 188
2005
  
26 265
2010
  
26 034
2015
  
25 841
2020
  
25 932
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]

Arvika hamnfest är en årlig musikfestival som sedan 2005 arrangeras i början av augusti. Sedan 2012 pågår festivalen under tre dagar, dessförinnan två dagar. Enligt uppgifter från år 2022 lockar festivalen över 20 000 besökare.[23] Den tidigare Arvikafestivalen anordnades av föreningen Galaxen som gick i konkurs 2011.[24]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 859 fornlämningar, med ursprung kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[25] Bland dessa märks Skramlestenen, en runsten från omkring 500 e.Kr[26] och fornborgen Rudsklätten.[27]

I kommunen finns också fyra byggnadsminnenKrukmakarverkstaden Övre Stortorget, Christian Erikssons ateljéer m.m. i Oppstu hage, Sölje herrgård och Älgå spiksmedja.[28]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Arvika kommunvapen

Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.

Arvika kommunvapen fastställdes för Arvika stad 1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, 27 maj 2019, läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Arvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arvika. Läst 1 juli 2022. 
  8. ^ ”365 sjöar”. Arvika – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arvika/aktiviteter/bada/365-sjoar. Läst 30 juni 2022. 
  9. ^ ”Arvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arvika. Läst 30 juni 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 juli 2022. 
  11. ^ ”Bergs klätt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/bergs-klatt.html. Läst 1 juli 2022. 
  12. ^ ”Glaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/glaskogen.html. Läst 1 juli 2022. 
  13. ^ ”Stömne”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/stomne.html. Läst 1 juli 2022. 
  14. ^ [a b] ”Öjenäsbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/ojenasbacken.html. Läst 1 juli 2022. 
  15. ^ ”Örvattnet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/orvattnet.html. Läst 1 juli 2022. 
  16. ^ ”Byamossarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/byamossarna.html. Läst 1 juli 2022. 
  17. ^ ”Rackstadskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/rackstadskogen.html. Läst 1 juli 2022. 
  18. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  19. ^ Värmlands Folkblad, 27 oktober 2014 Läst 27 maj 2015
  20. ^ Arvika.se Kommunens organisation Läst 27 maj 2015
  21. ^ ”Nätverk och vänorter - Startsida”. www.arvika.se. https://www.arvika.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter.4.394659b511f7f653d1d800019091.html. Läst 30 juni 2022. 
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016. 
  23. ^ ”Historia – Arvika Hamnfest” (på amerikansk engelska). https://arvikahamnfest.se/?page_id=2146. Läst 30 juni 2022. 
  24. ^ Nyheter, S. V. T. (27 juni 2011). ”Arvikafestivalen ställer in och ansöker om konkurs”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/arvikafestivalen-staller-in-och-ansoker-om-konkurs. Läst 30 juni 2022. 
  25. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 2 juli 2022. 
  26. ^ ”Skramlestenen”. Visit Värmland. https://visitvarmland.com/kultur-historia/hus-kulturmiljoer/skramlestenen. Läst 1 juli 2022. 
  27. ^ ”Rudsklätten och Näs”. Arvika – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arvika/kultur-historia/natursevardheter/rudsklatten-och-nas. Läst 1 juli 2022. 
  28. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=D91280808965A8E66EEA666D762F8470?inventeringId=21100000001126&page=relationer. Läst 1 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]