Arvika kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arvika kommun
Kommun
Arvika vapen.svg
Vapensköld för Arvika kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland
Domkrets Värmlands domkrets
Läge 59°39′0″N 12°35′0″Ö / 59.65000°N 12.58333°Ö / 59.65000; 12.58333
Centralort Arvika
Areal 1 956,13 km² (2015-01-01)[1]
50:e största (av 290)
 - land 1 649,03 km²
 - vatten 307,1 km²
Folkmängd 26 099 (2018-06-30)[2]
102:a största (av 290)
Befolkningstäthet 15,83 invånare/km²[2][1]
202:a högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Peter Söderström (S)
GeoNames 2725122
Kommunkod 1784
Tätortsgrad (%) 66 (2015)[4]
Antal anställda 3 125 ()[3]
Arvika Municipality in Värmland County.png
Webbplats: www.arvika.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika. Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge. Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.

Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.

Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Arvika kommunvapen

Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.

Arvika kommunvapen fastställdes för Arvika stad 1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2015[7]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 296
1975
  
27 446
1980
  
26 891
1985
  
26 558
1990
  
26 887
1995
  
26 919
2000
  
26 188
2005
  
26 265
2010
  
26 034
2015
  
25 841
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Arvika kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Arvika kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Arvika &&&&&&&&&&013926.&&&&&013 926
2 Jössefors &&&&&&&&&&&&0711.&&&&&0711
3 Edane &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4 Prästängen &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5 Sulvik &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
6 Klässbol &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310
7 Gunnarskog 275
8 Glava &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.

Insjöar (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Arne Persson 1967 1976 Socialdemokraterna
  Karl-Uno Richardson 1976 1979 Centerpartiet
  Arne Persson 1979 1984 Socialdemokraterna
  Gunnar Nyberg 1984 1994 Socialdemokraterna
  Claes Pettersson 1994 2014[9] Socialdemokraterna
  Peter Söderström[10] 2015 - Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Lars-Ove Jansson
Förste vice ordförande
M
Jan Westergren
Andre vice ordförande
S
Gerd Karlsson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetslöshetsnämnd
S
Peter Söderström
S
Aina Wåhlund
Civilförsvarsnämnden
S
Peter Söderström
S
Aina Wåhlund
Myndighetsnämnden
S
Kenneth Wåhlund
S
Gerd Karlsson
Valnämnden
S
Håkan Jivesand
S
Carina Bönström

Mandatfördelning i Arvika kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703241084
3241084
4988,2
45
19733221374
3221374
4989,8
45
19762211466
2211466
4989,8
409
19793221257
3221257
4988,5
3514
19823231949
323949
4988,6
3316
19853221878
322878
4986,7
3316
19883233866
3233866
4981,8
3118
1991320227519
32022759
4982,1
3217
19944253548
4253548
4980,9
2920
199862334418
6233448
4974,97
2821
2002523315525
52335525
4974,21
2821
2006323226328
323226328
4975,91
3217
20103232253110
323225310
4978,06
2821
2014423345217
42334527
4981,11
2821
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Skattesatsen[redigera | redigera wikitext]

Nedan visas skattesatsen i denna kommun. Det som visas är skatteår, 2015 års skatt.[11]

År Kommunskatt Landstingsskatt
2015 20.90 kr 11.20 kr

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vänorterna Skive, Kongsvinger och Ylöjärvi med avståndsangivelser.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Värmlands Folkblad, 27 oktober 2014 Läst 27 maj 2015
  10. ^ Arvika.se Kommunens organisation Läst 27 maj 2015
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://archive.is/20150523035113/http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/vadblirskattenskattetabellermm/skattetabeller/kommunalaskattesatsermmunder2015/kommunalaskattesatsertabell.4.3f4496fd14864cc5ac9de07.html. Läst 23 maj 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]