Hagfors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hagfors (olika betydelser).
Hagfors
Tätort
Centralort
Hagfors
Hagfors
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Hagfors kommun
Distrikt Hagfors distrikt
Koordinater 60°02′N 13°42′Ö / 60.033°N 13.700°Ö / 60.033; 13.700
Area 634 hektar
Folkmängd 4 869 (2015)[1]
Befolkningstäthet 7,68 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5688
GeoNames 2709214
Hagfors läge i Värmlands län
Red pog.svg
Hagfors läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Hagfors

Hagfors är en tätort i Hagfors distrikt i Värmland och centralort i Hagfors kommun i Värmlands län. Orten är belägen vid Uvån.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hagfors, Kyrkogatan 1953

Hagfors är en mycket ung ort. Utvecklingen tog fart då Uddeholmsbolaget beslöt att slå samman 10 järnbruk till en stor enhet vid vattenfallet i Uvån vid mitten av 1870-talet. 1883 anlades en hästskosömfabrik här, och 1884 en fabrik för tillverkning av träskruvar. Vid sekelskiftet 1900 fanns omkring 500 personer anställda vid bruket.[2] Många byggnader i Hagfors har bekostats av Uddeholmsbolaget, däribland kyrkan. Hagfors kyrka är en röd träbyggnad, belägen i stadens centrala delar. Den började byggas år 1903, och invigdes den 25 mars året efter.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hagfors var en by i Norra Råda socken och efter kommunreformen 1862 Norra Råda landskommun. 8 december 1939 inrättades i landskommunen Hagfors municipalsamhälle. 1950 utbröts municipalsamhället och dess närområde och bildade Hagfors stad där Hagfors bebyggelse bara omfattade en mindre del av stadskommunens areal. Stadskommunen uppgick 1971 i Hagfors kommun där orten är sedan dess är centralort i kommunen.[3]

Hagfors tillförde före 1907 till Norra Råda församling, därefter till 2006 till Hagfors församling och tillhör sedan dess Hagfors-Gustav Adolfs församling.[4]

Orten ingick till 1952 i Älvdals nedre tingslag, därefter till 1971 i Älvdals och Nyeds tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Hagfors i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår Hagfors i Värmlands tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hagfors 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
7 607
1965
  
8 128
1970
  
8 315
1975
  
8 060
1980
  
7 542
1990
  
6 701 599
1995
  
6 378 606
2000
  
5 725 609
2005
  
5 403 611
2010
  
5 146 613
2015
  
4 869 634

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Hagfors domineras helt av de fyra mycket höga bostadshusen "Höghusa" invid ån. Hagfors skulle kunna ses som en ort med två centrum. Det ena beläget på Uvåns västra sida, där bland annat Coop Extra, ICA, Systembolaget, Apoteket och Handelsbanken finns. På den östra sidan om ån finns fler specialbutiker, såsom herr- & damekipering, frisersalonger, bokhandel och radio/tv-handlare. Där ligger även polishuset, vårdcentralen och kommunhuset.

Älvstranden Bildningscentrum, med ett av "Höghusa"

Bron över Uvån i centrala Hagfors kallas lokalt för ”Bôgen”. Över denna löper Storgatan. Söder om denna finns en bro i anslutning till Järnverket. Den nordligaste bron är en del av Parkvägen, och ligger alldeles intill Lidls butik, mellan denna bro och "bôgen" finns en smalare gång & cykelbro som lokalt kallas "lellbroa". Väster om Hagfors ligger sjön Värmullen. Över denna finns även en bro mellan Stjärnsnäs och Västra Sund. Ett utvecklande av torg och parkmiljön har initierats av kommunen. Det har färdigställts gång- och cykelvägar längs Uvån. Minigolfbana har tillkommit och "Bryggan" - en flytande pub och restaurang i Uvån, på västra sidan. Anders Olssons-brygga ska tillkomma, norr om "lellbroa". En utbyggd samlingsplats där man kan fiska, sola och umgås.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Staden genomkorsas av Länsväg 246 och Länsväg 245.

Hagfors har en egen flygplats, belägen strax utanför Råda.

Tidigare fanns en Nordmark-Klarälvens Järnvägars smalspåriga järnväg från Skoghall och Karlstad via Deje till staden. Banan var ett unikum genom att den var privatägd av Uddeholmsbolaget som hade en egen trafikavdelning som ombesörjde järnvägen. Persontrafiken lades ned 1963, godstrafiken 1990. Större delen av banan är numera uppriven. Det som finns kvar är en kort sträcka för dressinåkning mellan Hagfors och Uddeholm. På den gamla banvallen har man byggt en nio mil lång cykelled som kallas Klarälvsbanan.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Hagfors största företag heter Uddeholms AB. Det är ett stålverk som utgör resterna av den tidigare mycket stora Uddeholmskoncernen vilken var mycket dominerande i hela Värmland. Bolaget satsade på en utbyggnad till stålverk under 1870-talet och stadens historia är intimt sammanknippat med stålverkets. Inriktningen blev med tiden produktion av kvalitetsstål (se Ragnar Arpi). Det har även funnits andra arbetsplatser, till exempel tillverkades primuskök i staden fram till fabriksnedläggningen 2001. Vidare finns det en vårdcentral, dock med betydligt färre verksamheter än förr. Hagfors kommun blev 2006 utsedd till årets företagarkommun.

De största privata arbetsgivarna i kommunen är: - Uddeholms AB - Metso Paper Sundsvall AB, Refiner Segments - Uddeholm Machining AB - Elms Byggnadsfirma AB - Emtbjörks AB - Hans Jansson Lokalservice AB, - Uvån Hagfors Teknologi AB - Ekshärads Mekaniska Verkstads AB - Nya August Larsson Charkuteri AB - Hynell Patenttjänst AB

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Eldfesten är en stor fest vid Folkets Park i Hagfors som hålls varje år och pågår i två dagar. Den har lockat många människor sedan den första år 1923, och varje år utses en flicka som får vara Eldfestflamman. Tävlingar i kålsoppa sker som en av många aktiviteter.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Huvudéntren till Tallhult där Valsarna kör sina hemmamatcher.

Varje februari hålls Svenska rallyt i Hagfors vilket lockar många människor och bidrar mycket till stadens inkomst. I Hagfors finns ett utpräglat motorintresse. Rallyt beräknas locka c:a 300 000 besökare varje år. Hagfors är centralort för hela rallyt.

Bowlinglaget BK Bågen har spelat i elitserien.

Speedwaylaget Valsarnas senaste sejour i Elitserien är från 2009. Laget vann SM-guld 1998 och 1999 med bland annat Tony Rickardsson i laget. Valsarna rasade ur Elitserien 2003 och tog sig tillbaka 2009, men laget gick i konkurs 2012 och fick börja om i Division 1 säsongen 2013. Efter säsongens slut stod det klart att laget har avancerat till Allsvenskan.

Hagfors har ett hockeylag som heter Viking HC och spelar i division 2 Västra B i Värmland fr.o.m. 2013/14. Även bandylaget IK Vikings Bandyklubb och fotbollsklubben IK Vikings FK återfinns i Hagfors. Hagfors IF (damer) och Hagfors IBS (herrar) är två innebandylag som spelar i division 1. Båda innebandyföreningarna har vunnit varsitt guld i ungdoms-SM, Hagfors IBS vann 2010 och Hagfors IF 2015.

I Hagfors finns det även Innebandygymnasium,hockeygymnasium, bowlinggymnasium och ridgymnasium. Där går man då i Älvstrandsgymnasiet som ligger ovanför Uvån.

Gustaf Jansson från IK Viking tog OS-brons i maraton 1952

IK Vikings hockeylag spelade i Allsvenskan under 2 säsonger (1963/1964 och 1964/1965), vilket motsvarar dagens Elitserie.

Kända personer från Hagfors[redigera | redigera wikitext]

Kända artister från Hagfors är Monica Zetterlund, Christer Sjögren, Stefan Borsch (sångare i Vikingarna 1973-1978), Lena Dahlman, Anders Nordlund, Jimmy Jansson, Rimfrost och Flying Dutchman Disco.

Ishockeyspelarna Linus Persson, Victor Ejdsell och Stefan Erkgärds är uppväxta i Hagfors liksom fotbollsspelaren Ruben Svensson.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Uppfinningarnas bok band V, 2:a upplagan, s. 391.
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)