Pulkovo-observatoriet: Skillnad mellan sidversioner
Xyzäöå (Diskussion | Bidrag) Externa länkar |
tillägg av text + referenser |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Faktamall observatorium |
|||
| ⚫ | |||
|namn = Pulkovo-observatoriet |
|||
'''Pulkovo-observatoriet''' är ett [[astronomi]]skt observatorium tillhörigt [[Rysslands Vetenskapsakademi]] beläget 19 km söder om [[Sankt Petersburg]]. |
|||
|bild = Pulkovo observatory 2004.jpg |
|||
|bildstorlek = |
|||
|bildtext = Pulkovo astronomiska observatorium, nära Sankt Petersburg |
|||
|smeknamn = |
|||
|organisation = |
|||
|kod = 38 w |
|||
|plats = Sankt Petersburg, Pulkovoberget, Ryssland, Ryska riket, Sovjetunionen |
|||
|koordinater = {{coord|56|46|18|N|30|19|34|E|display=inline,title}} |
|||
|höjd = 75 m |
|||
|grundare = |
|||
|inrättad = 7 augusti 1839 (Julianska kalendern) |
|||
|stängd = |
|||
|webbplats = {{URL| www.gao.spb .ru }} |
|||
|arkitekt = |
|||
|arkitektfirma = |
|||
|entreprenör = |
|||
|teleskop = |
|||
}} |
|||
'''Pulkovo-observatoriet''' är ett [[astronomi]]skt observatorium tillhörigt [[Rysslands Vetenskapsakademi]] beläget 19 km söder om [[Sankt Petersburg]]. Det är en del av UNESCO:s världsarvslista historiska centrum i Sankt Petersburg och relaterade grupper av monument.<ref>[https://whc.unesco.org/en/list/540/multiple=1&unique_number=635 Historic Centre of Saint Petersburg and Related Groups of Monuments – UNESCO World Heritage Centre]</ref> |
|||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
==Tidig historik== |
|||
Observatoriet öppnades 1839.<ref name="TS304">Hellemans, Alexander; Bunch, Bryan (1988). The Timetables of Science. Simon & Schuster. p. 304. ISBN 0671621300.</ref> Ursprungligen var det en idé av den tysk-ryska astronomen [[Friedrich Georg Wilhelm von Struve]], som skulle bli dess första direktör<ref name="TS304"/> (1861 efterträddes han av sonen [[Otto Wilhelm von Struve]]). Arkitekt var Alexander Bryullov. Observatoriet var utrustat med toppmoderna enheter, en av dem var en 15-tums bländarrefraktor, en av de största [[refraktor]]erna i världen vid den tiden. År 1885 utrustades observatoriet med en 30-tums refraktor, som var den största användbara refraktorn i världen, innan tillkomsten av 36-tumsteleskopet vid [[Lick Observatory]] i [[Kalifornien]] några år senare. Båda byggdes av Alvan Clark & Sons i Massachusetts.<ref name="gao_hist">[http://www.gao.spb.ru/russian/index.html Pulkovo Observatory web page] (in Russian)</ref> Observatoriets huvudsakliga arbetslinje bestod av bestämning av koordinater för stjärnor och astronomiska konstanter, såsom [[precession]], [[Nutation (astronomi)|nutation]], avvikelse och [[refraktion]], och även upptäcka och mäta dubbla stjärnor. Observatoriets verksamhet har också varit kopplad till den geografiska studien av Rysslands territorium och utvecklingen av navigeringen. Stjärnkatalogerna, som innehåller de mest exakta positionerna på 374, och sedan 558 stjärnor, gjordes för åren 1845, 1865, 1885, 1905 och 1930. |
|||
Astrofysisk forskning fick en uppgång med utnämningen av Feodor Bredikhin som chef för observatoriet 1890 och överföring av Aristarkh Belopolsky från Moskvaobservatoriet, en expert på stjärnspektroskopi och solforskning. År 1923 installerade de en stor Littrow-spektrograf , och 1940 ett horisontellt solteleskop, tillverkat på en Leningradfabrik. Efter att ha fått en astrograf 1894 började observatoriet dess arbete med [[astrofotografering]]. År 1927 fick observatoriet en zonastrograf och med hjälp av denna katalogiserade de ryska astronomerna stjärnorna i de polnära områdena på himlen. Regelbunden observation av rörelser av himmelska poler började med byggandet av zenit teleskopet 1904. År 1920 började observatoriet utsända exakt tid via radiosignaler. Observatoriet deltog i det grundläggande [[geodesi]]ska arbetet, nämligen i att mäta grader av meridianbågen från [[Donau]] till [[Norra ishavet]] (fram till 1851) och i triangulering av [[Spetsbergen]] 1899–1901. |
|||
Militära geodesister och [[hydrograf]]er brukade arbeta på observatoriet som praktikanter. Pulkovomeridianen, som passerar genom centrum av observatoriets huvudbyggnad och ligger vid 30°19,6' öster om [[Greenwich]], var utgångspunkten för alla tidigare geografiska kartor över Ryssland.<ref name=r1>John Lankford [https://books.google.com/books?id=berWESi5c5QC&pg=PA424 History of astronomy: an encyclopedia] pp.423–424, Taylor & Francis, 1997 {{ISBN|0-8153-0322-X}}</ref> |
|||
==Senare historik== |
|||
Under belägringen av [[Leningrad]] (1941–1944) blev observatoriet måltavla för våldsamma tyska flyganfall och artilleribeskjutningar. Alla byggnader totalförstördes. Under dramatiska omständigheter sparades och förvarades huvudinstrumenten säkert i Leningrad, inklusive linsen av den förstörda 30-tums refraktorn, och en betydande del av det unika biblioteket med manuskript och viktiga verk från 1400-talet till 1800-talet. Den 5 februari 1997 förstördes nästan 1 500 av de 3 852 böckerna av skadegörelse och resten av biblioteksföremålen skadades av lågor, rök eller vatten.<ref name=r1/><ref>André Heck [https://books.google.com/books?id=-7YecFVJeFIC&pg=PA147 Information handling in astronomy: historical vistas] p. 147, Springer, 2003 {{ISBN|1-4020-1178-4}}</ref> |
|||
| ⚫ | |||
Redan innan kriget var över fattade den sovjetiska regeringen beslut om att återuppbygga observatoriet. 1946 började det byggas efter att territoriet rensats. I maj 1954 återinvigdes observatoriet, efter att både ha återställts och utökats avsevärt vad gäller instrument, anställda och forskningsämnen. Nya avdelningar hade skapats, såsom institutionen för [[radioastronomi]] och institutionen för instrumenttillverkning med egen optiska och mekanisk verkstad. De kvarvarande gamla instrumenten reparerades, moderniserades och togs i bruk igen. Vidare hade installerats nya instrument, såsom 26-tums refraktor,<ref name="gao_hist" /> en horisontell meridianapparat, ett fotografiskt polarteleskop, ett stort zenitteleskop, stjärninterferometer, två solteleskop, koronagraf, ett stort radioteleskop och olika laboratorieutrustningar. Den 65-cm Zeiss-refraktorn var ursprungligen avsedd som en gåva från dåvarande Fysklands förbundskansler [[Adolf Hitler]] till italienaren [[Benito Mussolini]], men den levererades aldrig och återfanns istället av Sovjetunionen.<ref>[http://articles.adsabs.harvard.edu/full/seri/JHA../0028//0000177.000.html Journal for the history of astronomy vol. 28, pt. 2, p. 177 (1997), Title: Book Review: Pulkovo / St. Petersburg : Spuren der Sterne und der Zeiten : Geschichte der russischen Hauptsternwarte / Peter Lang, New York, 1995, Bibliographic Code: 1997JHA....28..177H]</ref> |
|||
==Galleri== |
|||
<gallery> |
|||
File:1989 CPA 6095.jpg| Sovjetiskt frimärke med anledning av 150-årsjubileet av observatoriet |
|||
File:Pulkovo 30 inch refracting telescope.jpg| 30-tumsrefraktorn, installerad 1885, var ett av de största teleskopen i världen vid den tiden |
|||
</gallery> |
|||
== Se även == |
== Se även == |
||
*[[762 Pulcova]] |
*[[762 Pulcova]] |
||
| ⚫ | |||
== Referenser == |
|||
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Pulkovo_Observatory&oldid=1029809271 |artikel=Pulkovo Observatory|datum= 22 juli 2021.}} |
|||
<references> |
|||
</references> |
|||
| ⚫ | |||
{{Commonscat|Pulkovo Observatory}} |
{{Commonscat|Pulkovo Observatory}} |
||
* [http://www.gao.spb.ru/russian/history/2_obs.html History of the observatory] (in Russian) |
|||
{{observatoriestub}} |
|||
* [http://www.gao.spb.ru/english/ The official site of Pulkovo observatory] |
|||
* [https://archive.is/20121221161356/http://www.spbrc.nw.ru/PH/archive/!english/org/gao.htm Overview of the observatory] |
|||
{{STANDARDSORTERING:Pulkovo-observatoriet}} |
|||
[[Kategori:Jordbaserade teleskop]] |
|||
[[Kategori:Observatorier i Europa]] |
[[Kategori:Observatorier i Europa]] |
||
[[Kategori:Anläggningar i Sankt Petersburg]] |
[[Kategori:Anläggningar i Sankt Petersburg]] |
||
Versionen från 15 september 2021 kl. 11.11
| Pulkovo-observatoriet | |
 Pulkovo astronomiska observatorium, nära Sankt Petersburg | |
| Kod | 38 w |
|---|---|
| Plats | Sankt Petersburg, Pulkovoberget, Ryssland, Ryska riket, Sovjetunionen |
| Koordinater | 56°46′18″N 30°19′34″Ö / 56.77167°N 30.32611°Ö |
| Altitud | 75 m |
| Inrättad | 7 augusti 1839 (Julianska kalendern) |
| Webbplats | www |
Pulkovo-observatoriet är ett astronomiskt observatorium tillhörigt Rysslands Vetenskapsakademi beläget 19 km söder om Sankt Petersburg. Det är en del av UNESCO:s världsarvslista historiska centrum i Sankt Petersburg och relaterade grupper av monument.[1]
Observatoriet grundlades 7 augusti 1839 och totalförstördes under andra världskriget, men återuppbyggdes och återinvigdes 1954.
Tidig historik
Observatoriet öppnades 1839.[2] Ursprungligen var det en idé av den tysk-ryska astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struve, som skulle bli dess första direktör[2] (1861 efterträddes han av sonen Otto Wilhelm von Struve). Arkitekt var Alexander Bryullov. Observatoriet var utrustat med toppmoderna enheter, en av dem var en 15-tums bländarrefraktor, en av de största refraktorerna i världen vid den tiden. År 1885 utrustades observatoriet med en 30-tums refraktor, som var den största användbara refraktorn i världen, innan tillkomsten av 36-tumsteleskopet vid Lick Observatory i Kalifornien några år senare. Båda byggdes av Alvan Clark & Sons i Massachusetts.[3] Observatoriets huvudsakliga arbetslinje bestod av bestämning av koordinater för stjärnor och astronomiska konstanter, såsom precession, nutation, avvikelse och refraktion, och även upptäcka och mäta dubbla stjärnor. Observatoriets verksamhet har också varit kopplad till den geografiska studien av Rysslands territorium och utvecklingen av navigeringen. Stjärnkatalogerna, som innehåller de mest exakta positionerna på 374, och sedan 558 stjärnor, gjordes för åren 1845, 1865, 1885, 1905 och 1930.
Astrofysisk forskning fick en uppgång med utnämningen av Feodor Bredikhin som chef för observatoriet 1890 och överföring av Aristarkh Belopolsky från Moskvaobservatoriet, en expert på stjärnspektroskopi och solforskning. År 1923 installerade de en stor Littrow-spektrograf , och 1940 ett horisontellt solteleskop, tillverkat på en Leningradfabrik. Efter att ha fått en astrograf 1894 började observatoriet dess arbete med astrofotografering. År 1927 fick observatoriet en zonastrograf och med hjälp av denna katalogiserade de ryska astronomerna stjärnorna i de polnära områdena på himlen. Regelbunden observation av rörelser av himmelska poler började med byggandet av zenit teleskopet 1904. År 1920 började observatoriet utsända exakt tid via radiosignaler. Observatoriet deltog i det grundläggande geodesiska arbetet, nämligen i att mäta grader av meridianbågen från Donau till Norra ishavet (fram till 1851) och i triangulering av Spetsbergen 1899–1901.
Militära geodesister och hydrografer brukade arbeta på observatoriet som praktikanter. Pulkovomeridianen, som passerar genom centrum av observatoriets huvudbyggnad och ligger vid 30°19,6' öster om Greenwich, var utgångspunkten för alla tidigare geografiska kartor över Ryssland.[4]
Senare historik
Under belägringen av Leningrad (1941–1944) blev observatoriet måltavla för våldsamma tyska flyganfall och artilleribeskjutningar. Alla byggnader totalförstördes. Under dramatiska omständigheter sparades och förvarades huvudinstrumenten säkert i Leningrad, inklusive linsen av den förstörda 30-tums refraktorn, och en betydande del av det unika biblioteket med manuskript och viktiga verk från 1400-talet till 1800-talet. Den 5 februari 1997 förstördes nästan 1 500 av de 3 852 böckerna av skadegörelse och resten av biblioteksföremålen skadades av lågor, rök eller vatten.[4][5]
Redan innan kriget var över fattade den sovjetiska regeringen beslut om att återuppbygga observatoriet. 1946 började det byggas efter att territoriet rensats. I maj 1954 återinvigdes observatoriet, efter att både ha återställts och utökats avsevärt vad gäller instrument, anställda och forskningsämnen. Nya avdelningar hade skapats, såsom institutionen för radioastronomi och institutionen för instrumenttillverkning med egen optiska och mekanisk verkstad. De kvarvarande gamla instrumenten reparerades, moderniserades och togs i bruk igen. Vidare hade installerats nya instrument, såsom 26-tums refraktor,[3] en horisontell meridianapparat, ett fotografiskt polarteleskop, ett stort zenitteleskop, stjärninterferometer, två solteleskop, koronagraf, ett stort radioteleskop och olika laboratorieutrustningar. Den 65-cm Zeiss-refraktorn var ursprungligen avsedd som en gåva från dåvarande Fysklands förbundskansler Adolf Hitler till italienaren Benito Mussolini, men den levererades aldrig och återfanns istället av Sovjetunionen.[6]
Galleri
-
Sovjetiskt frimärke med anledning av 150-årsjubileet av observatoriet -
30-tumsrefraktorn, installerad 1885, var ett av de största teleskopen i världen vid den tiden
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pulkovo Observatory, 22 juli 2021.
- ^ Historic Centre of Saint Petersburg and Related Groups of Monuments – UNESCO World Heritage Centre
- ^ [a b] Hellemans, Alexander; Bunch, Bryan (1988). The Timetables of Science. Simon & Schuster. p. 304. ISBN 0671621300.
- ^ [a b] Pulkovo Observatory web page (in Russian)
- ^ [a b] John Lankford History of astronomy: an encyclopedia pp.423–424, Taylor & Francis, 1997 ISBN 0-8153-0322-X
- ^ André Heck Information handling in astronomy: historical vistas p. 147, Springer, 2003 ISBN 1-4020-1178-4
- ^ Journal for the history of astronomy vol. 28, pt. 2, p. 177 (1997), Title: Book Review: Pulkovo / St. Petersburg : Spuren der Sterne und der Zeiten : Geschichte der russischen Hauptsternwarte / Peter Lang, New York, 1995, Bibliographic Code: 1997JHA....28..177H
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Pulkovo-observatoriet.- History of the observatory (in Russian)
- The official site of Pulkovo observatory
- Overview of the observatory
