Claus Peter Ortlieb: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
StorChungus (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:CPO300x450.jpg|miniatyr|270x270px|Claus Peter Ortlieb.]]
[[Fil:CPO300x450.jpg|miniatyr|270x270px|Claus Peter Ortlieb.]]
[[Fil:Grabstätte Claus Peter Ortlieb.jpg|miniatyr|Ortliebs grav]]
'''Claus Peter Ortlieb''', född 1 maj 1947 i [[Reinbek]], död 15 september 2019, var en tysk [[matematiker]], [[Arbetskritik|arbetskritiker]], vetenskaps- och samhällskritisk [[författare]] och redaktör för tidskriften ''[[EXIT!]]''.
'''Claus Peter Ortlieb''', född 1 maj 1947 i [[Reinbek]], död 15 september 2019, var en tysk [[matematiker]], [[Arbetskritik|arbetskritiker]] och samhällskritisk [[författare]] och [[redaktör]] för tidskriften ''[[EXIT!]]''.<ref>Liste der Artikel von C. P. Ortlieb in der Zeitschrift [https://www.exit-online.org/text1.php?tabelle=autoren&index=5 EXIT!], abgerufen am 18. Juli 2019</ref>


== Liv och verk ==
Ortlieb studerade matematik vid [[Hamburgs universitet]] där han avlade sin doktorsexamen 1976 med [[Lothar Collatz]].<ref>[http://genealogy.math.ndsu.nodak.edu/id.php?id=21845 Mathematics Genealogy Project]</ref> <ref>[https://books.google.de/books?id=y6QSAQAAIAAJ&q=%22Claus+Peter+Ortlieb%22+geboren&dq=%22Claus+Peter+Ortlieb%22+geboren&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwiMlLGW8dfkAhUKLlAKHVMeAT4Q6AEIQDAE ''Dualität und Näherungsverfahren bei konvexen Steuerungsproblemen''.] In ''Claus Peter Ortlieb: Dissertation.'' Hamburg, 1976,</ref> och undervisade där som professor på matematikfakulteten från 1985 till 2011.
Claus Peter Ortlieb föddes 1947 som son till universitetsläraren Heinz-Dietrich Ortlieb och hans hustru Anneliese (född Witt) i Reinbek i distriktet Stormarn.


Ortlieb studerade matematik vid [[Hamburgs universitet]] där han avlade sin doktorsexamen 1976 med [[Lothar Collatz]] och undervisade där som professor på matematikfakulteten från 1985 till 2011.<ref>[http://genealogy.math.ndsu.nodak.edu/id.php?id=21845 Mathematics Genealogy Project]</ref><ref>[https://books.google.de/books?id=y6QSAQAAIAAJ&q=%22Claus+Peter+Ortlieb%22+geboren&dq=%22Claus+Peter+Ortlieb%22+geboren&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwiMlLGW8dfkAhUKLlAKHVMeAT4Q6AEIQDAE ''Dualität und Näherungsverfahren bei konvexen Steuerungsproblemen''.] In ''Claus Peter Ortlieb: Dissertation.'' Hamburg, 1976,</ref>
Förutom sin matematiska forskning var han kritisk mot samtida vetenskap och dess problem med matematisk modellering<ref>Ortlieb, C. P.: Methodische Probleme und methodische Fehler der mathematischen Modellierung in der Volkswirtschaftslehre, Mitt. Math. Ges. Hamburg 23, 1–24, Hamburg 2004</ref> särskilt inom [[biologi]] <ref>Zusammen mit Caroline v. Dresky, Ingenuin Gasser und Silke Günzel: Mathematische Modellierung. Eine Einführung in zwölf Fallstudien, 2. Aufl., Springer Spektrum, Wiesbaden 2013. {{ISBN|3-658-00534-3}}</ref> och [[makroekonomi]].<ref>„Mathematisierte Scharlatanerie. Zur 'ideologiefreien Methodik' der neoklassischen Lehre“. In: Thomas Dürmeier, Tanja v. Egan-Krieger, Helge Peukert (Hrsg.): Die Scheuklappen der Wirtschaftswissenschaft. Postautistische Ökonomik für eine pluralistische Wirtschaftslehre, Metropolis-Verlag, Marburg (September 2006).</ref> Dessutom var han redaktör för tidningen ''[[EXIT!]]'' som han också skrev för.<ref>Liste der Artikel von C. P. Ortlieb in der Zeitschrift [https://www.exit-online.org/text1.php?tabelle=autoren&index=5 EXIT!], abgerufen am 18. Juli 2019</ref> Ortlieb skrev också ett antal polemiska artiklar i tidningen [[Konkret (tidskrift)|Konkret]].<ref>Verzeichnis der Zeitschriftenartikel auf der [https://www.math.uni-hamburg.de/home/ortlieb/ Homepage von Claus Peter Ortlieb], abgerufen am 18. Juli 2019.</ref>

Utöver sin matematiska forskning drev Ortlieb vetenskapskritiska och vetenskapsteoretiska resonemang kring problemen med [[Matematisk modell|matematisk modellering]]<ref>Ortlieb, C. P.: Methodische Probleme und methodische Fehler der mathematischen Modellierung in der Volkswirtschaftslehre, Mitt. Math. Ges. Hamburg 23, 1–24, Hamburg 2004</ref> särskilt inom [[biologi]] och [[makroekonomi]].<ref>Zusammen mit Caroline v. Dresky, Ingenuin Gasser und Silke Günzel: Mathematische Modellierung. Eine Einführung in zwölf Fallstudien, 2. Aufl., Springer Spektrum, Wiesbaden 2013. {{ISBN|3-658-00534-3}}</ref><ref>„Mathematisierte Scharlatanerie. Zur 'ideologiefreien Methodik' der neoklassischen Lehre“. In: Thomas Dürmeier, Tanja v. Egan-Krieger, Helge Peukert (Hrsg.): Die Scheuklappen der Wirtschaftswissenschaft. Postautistische Ökonomik für eine pluralistische Wirtschaftslehre, Metropolis-Verlag, Marburg (September 2006).</ref> Dessutom var han redaktör för den värdekritiska tidskriften [[EXIT!]] och skrev samhällskritiska artiklar i tidskriften konkret.<ref>{{Webbref|titel=Persönliche Homepage Claus Peter Ortlieb|url=https://www.math.uni-hamburg.de/home/ortlieb/|verk=www.math.uni-hamburg.de|hämtdatum=2023-01-24}}</ref><ref>https://www.exit-online.org/text1.php?tabelle=autoren&index=5</ref>[[Konkret (tidskrift)|Konkret]].<ref>Verzeichnis der Zeitschriftenartikel auf der [https://www.math.uni-hamburg.de/home/ortlieb/ Homepage von Claus Peter Ortlieb], abgerufen am 18. Juli 2019.</ref>

Ortlieb dog oväntat i september 2019 vid 72 års ålder och begravdes på Hamburgs Ohlsdorf-kyrkogård.<ref>{{Webbref|titel=Claus Peter Ortlieb ist tot – exit!-Lesekreis in Hamburg|url=https://exit-lesekreis-hh.de/2019/09/16/claus-peter-ortlieb-ist-tot/|hämtdatum=2023-01-24|språk=de-DE}}</ref>

== Citat ==
'''Om modellering''': "Om vi antar att verkligheten följer matematiska lagar försöker vi hitta den matematiska struktur och regelbundenhet som bäst passar ihop med kontrollerade observationer. Det är uppenbart att detta fungerar på många områden, men det betyder inte att det underliggande antagandet är korrekt. Omvänt blir det avgörande: Genom att välja en viss uppsättning instrument - de exakta vetenskaperna - fokuserar och begränsar vi oss till kunskap om de aspekter av verkligheten som kan fångas av denna uppsättning instrument. Och det finns inget som tyder på att detta redan är hela verkligheten eller att det någonsin skulle kunna bli så."<ref>''Heinrich Hertz und das Konzept des mathematischen Modells.'' In: Gudrun Wolfschmidt (Hrsg.): ''Heinrich Hertz (1857–1894) and the Development of Communication – Proceedings of the International Scientific Symposium in Hamburg.'' Oct., 8–12, 2007. Books on Demand, Norderstedt.</ref>

'''Om de matematiska naturlagarna''': "I upplysningens 'manlighet' betraktas de lagar som uttrycks i tal och andra matematiska former definitivt som en egenskap hos naturen; kunskapsämnet framstår inte längre som ett objekt för en avvecklad metafysik, och sådana fina distinktioner som de mellan experiment och observation är ändå bättre att lämna bort; de stör bara. Det är denna slarvighet som gör att den matematisk-vetenskapliga metoden utan tvekan kan anses lämplig för områden som ekonomi, där experiment inte är möjliga. Och överskattningen av metoden, som inte förstås, leder till att alla frågor som inte kan hanteras med metoden utplånas, eller att de förpassas till mänsklighetens irrelevanta "barndom."<ref>''Die Zahlen als Medium und Fetisch.'' In: Jens Schröter, Gregor Schwering, Urs Stäheli (Hrsg.): ''Media Marx: Ein Handbuch.''Transcript Verlag, Bielefeld 2006, Serie Masse und Medium, 4.</ref>

'''Om neoklassisk ekonomisk teoribildning''': "Åtminstone när det gäller den [[Neoklassisk nationalekonomi|neoklassiska]] [[Doktrin|doktrinen]] måste man nog snarare tala om en vetenskapligt förklädd ideologi. När jag läser läroböcker i ekonomi finner jag regelbundet att den kapitalistiska ekonomins verklighet inte alls återspeglas. Istället hälls deras egna ideologiska fördomar in i matematiska modeller och dessa läggs helt enkelt på verkligheten. På detta sätt har dock ekonomins ämne i slutändan övergivit sitt objekt och har strängt taget förlorat sin vetenskapliga status."<ref>{{Tidningsref|rubrik="Ökonomie ist eigentlich keine Wissenschaft" - Gesellschaft - FAZ|url=https://www.faz.net/aktuell/gesellschaft/oekonomie-ist-eigentlich-keine-wissenschaft-11418489.html|tidning=FAZ.NET|hämtdatum=2023-01-24|issn=0174-4909|språk=de}}</ref>

'''Om kapitalismens kris''': "På ett eller annat sätt har det kapitalistiska produktionssättet genom sin tvångsmässiga dynamik fört sig självt till slutet av sina utvecklingsmöjligheter. Världssamhället står därför inför alternativet att antingen gå under med det, eller att göra sig av med den abstrakta rikedomens begränsningar och planera sin egen reproduktion enbart enligt materiella kriterier. Då skulle också produktivitetsutvecklingen kunna återfå sin oskuld: Å ena sidan behöver inte alla möjliga produktivitetsökningar genomföras tvångsmässigt, för det är trots allt inte alla aktiviteter som blir trevligare genom att de utförs snabbare. Å andra sidan kan den faktiskt användas för att underlätta människans liv."<ref>''Die verlorene Unschuld der Produktivität.'' In: ''Jahrbuch Denknetz 2010. Zu gut für den Kapitalismus. Blockierte Potenziale in einer überforderten Wirtschaft.'' 12–19, Edition 8, Zürich 2010, {{ISBN|978-3-85990-162-9}}.</ref>


== Publikationer ==
== Publikationer ==
Rad 10: Rad 25:
* [[Robert Kurz]], ''Weltkrise und Ignoranz: Kapitalismus im Niedergang..'' Redigerad tillsammans med [[Roswitha Scholz]] . utgåva TIAMAT, 5 mars 2013. {{ISBN|3-89320-173-4}} .
* [[Robert Kurz]], ''Weltkrise und Ignoranz: Kapitalismus im Niedergang..'' Redigerad tillsammans med [[Roswitha Scholz]] . utgåva TIAMAT, 5 mars 2013. {{ISBN|3-89320-173-4}} .
*''[https://www.exit-online.org/link.php?tabelle=autoren&posnr=506 Arbeitszwang und Arbeitsethos]'' - 2012
*''[https://www.exit-online.org/link.php?tabelle=autoren&posnr=506 Arbeitszwang und Arbeitsethos]'' - 2012
*''Zur Kritik des modernen Fetischismus. Gesammelte Texte von Claus Peter Ortlieb 1997–2015.'' Schmetterling Verlag, Reihe: Black books, Stuttgart 2019, <nowiki>ISBN 3-89657-174-5</nowiki>.
*Zusammen mit Caroline v. Dresky, Ingenuin Gasser und Silke Günzel: ''Mathematische Modellierung. Eine Einführung in zwölf Fallstudien.'' 2. Aufl., Springer Spektrum, Wiesbaden 2013, <nowiki>ISBN 3-658-00534-3</nowiki>.

=== Bidrag till antologier (urval) ===

* ''Heinrich Hertz und das Konzept des Mathematischen Modells.'' In: Gudrun Wolfschmidt (Hrsg.) (2008): ''Heinrich Hertz (1857–1894) and the Development of Communication – Proceedings of the International Scientific Symposium in Hamburg.'' Oct., 8–12, 2007. Books on Demand, Norderstedt.
* ''„Wesen der Wirklichkeit“ oder „Mathematikwahn“?'' In: ''Mathematik und Gesellschaft: Historische, philosophische und didaktische Perspektiven.'' Taschenbuch, herausgegeben von Gregor Nickel et al., Springer Spektrum; 1. Aufl. 2018 (14. Mai 2018), {{ISBN|3-658-16122-1}}.
* ''Die verlorene Unschuld der Produktivität.'' In: ''Jahrbuch Denknetz 2010. Zu gut für den Kapitalismus. Blockierte Potenziale in einer überforderten Wirtschaft.'' 12–19, Edition 8, Zürich 2010, {{ISBN|978-3-85990-162-9}}.
* ''Die Zahlen als Medium und Fetisch.'' In: Jens Schröter, Gregor Schwering, Urs Stäheli (Hrsg.): ''Media Marx: Ein Handbuch.'' Transcript Verlag, Bielefeld 2006, Serie Masse und Medium, 4.
* ''A Contradiction between Matter and Form: On the Significance of the Production of Relative Surplus Value in the Dynamic of Terminal Crisis.'' In: Neil Larsen, Mathias Nilges, Josh Robinson, Nicholas Brown (Hrsg.): ''Marxism and the Critique of Value.'' 77–122, MCM Publishing, Chicago 2014.
* ''Der prozessierende Widerspruch. Produktion des relativen Mehrwerts und Krisendynamik.'' In: Gerd Grözinger, Utz-Peter Reich (Hrsg.): ''Ökonomie und Gesellschaft.'' Jahrbuch 24, Entfremdung – Ausbeutung – Revolte, Karl Marx neu verhandelt. Metropolis-Verlag, Marburg 2012, {{ISBN|978-3-89518-941-8}}.

== Externa länkar ==

* [https://portal.dnb.de/opac.htm?method=simpleSearch&query=139401601 Litteratur av och om Claus Peter Ortlieb i det tyska nationalbibliotekets katalog] [https://www.math.uni-hamburg.de/home/ortlieb/ Ortliebs profil på Hamburgs universitets hemsida]


== Källor ==
== Källor ==
<references/>{{Arbetskritik}}
<references/>{{Översatt|språkversion=Tyska|url=https://de.wikipedia.org/wiki/Claus_Peter_Ortlieb}}{{Arbetskritik}}
{{STANDARDSORTERING:Ortlieb, Claus Peter}}
{{STANDARDSORTERING:Ortlieb, Claus Peter}}


Rad 24: Rad 54:
{{Auktoritetsdata|GND=139401601|LCCN=n/95/115669|VIAF=42393262}}
{{Auktoritetsdata|GND=139401601|LCCN=n/95/115669|VIAF=42393262}}
[[Kategori:Arbetskritiker]]
[[Kategori:Arbetskritiker]]
[[Kategori:Skribenter efter ämne]]
[[Kategori:Redaktörer efter land]]

Versionen från 24 januari 2023 kl. 11.37

Claus Peter Ortlieb.
Ortliebs grav

Claus Peter Ortlieb, född 1 maj 1947 i Reinbek, död 15 september 2019, var en tysk matematiker, arbetskritiker och samhällskritisk författare och redaktör för tidskriften EXIT!.[1]

Liv och verk

Claus Peter Ortlieb föddes 1947 som son till universitetsläraren Heinz-Dietrich Ortlieb och hans hustru Anneliese (född Witt) i Reinbek i distriktet Stormarn.

Ortlieb studerade matematik vid Hamburgs universitet där han avlade sin doktorsexamen 1976 med Lothar Collatz och undervisade där som professor på matematikfakulteten från 1985 till 2011.[2][3]

Utöver sin matematiska forskning drev Ortlieb vetenskapskritiska och vetenskapsteoretiska resonemang kring problemen med matematisk modellering[4] särskilt inom biologi och makroekonomi.[5][6] Dessutom var han redaktör för den värdekritiska tidskriften EXIT! och skrev samhällskritiska artiklar i tidskriften konkret.[7][8]Konkret.[9]

Ortlieb dog oväntat i september 2019 vid 72 års ålder och begravdes på Hamburgs Ohlsdorf-kyrkogård.[10]

Citat

Om modellering: "Om vi antar att verkligheten följer matematiska lagar försöker vi hitta den matematiska struktur och regelbundenhet som bäst passar ihop med kontrollerade observationer. Det är uppenbart att detta fungerar på många områden, men det betyder inte att det underliggande antagandet är korrekt. Omvänt blir det avgörande: Genom att välja en viss uppsättning instrument - de exakta vetenskaperna - fokuserar och begränsar vi oss till kunskap om de aspekter av verkligheten som kan fångas av denna uppsättning instrument. Och det finns inget som tyder på att detta redan är hela verkligheten eller att det någonsin skulle kunna bli så."[11]

Om de matematiska naturlagarna: "I upplysningens 'manlighet' betraktas de lagar som uttrycks i tal och andra matematiska former definitivt som en egenskap hos naturen; kunskapsämnet framstår inte längre som ett objekt för en avvecklad metafysik, och sådana fina distinktioner som de mellan experiment och observation är ändå bättre att lämna bort; de stör bara. Det är denna slarvighet som gör att den matematisk-vetenskapliga metoden utan tvekan kan anses lämplig för områden som ekonomi, där experiment inte är möjliga. Och överskattningen av metoden, som inte förstås, leder till att alla frågor som inte kan hanteras med metoden utplånas, eller att de förpassas till mänsklighetens irrelevanta "barndom."[12]

Om neoklassisk ekonomisk teoribildning: "Åtminstone när det gäller den neoklassiska doktrinen måste man nog snarare tala om en vetenskapligt förklädd ideologi. När jag läser läroböcker i ekonomi finner jag regelbundet att den kapitalistiska ekonomins verklighet inte alls återspeglas. Istället hälls deras egna ideologiska fördomar in i matematiska modeller och dessa läggs helt enkelt på verkligheten. På detta sätt har dock ekonomins ämne i slutändan övergivit sitt objekt och har strängt taget förlorat sin vetenskapliga status."[13]

Om kapitalismens kris: "På ett eller annat sätt har det kapitalistiska produktionssättet genom sin tvångsmässiga dynamik fört sig självt till slutet av sina utvecklingsmöjligheter. Världssamhället står därför inför alternativet att antingen gå under med det, eller att göra sig av med den abstrakta rikedomens begränsningar och planera sin egen reproduktion enbart enligt materiella kriterier. Då skulle också produktivitetsutvecklingen kunna återfå sin oskuld: Å ena sidan behöver inte alla möjliga produktivitetsökningar genomföras tvångsmässigt, för det är trots allt inte alla aktiviteter som blir trevligare genom att de utförs snabbare. Å andra sidan kan den faktiskt användas för att underlätta människans liv."[14]

Publikationer

  • Robert Kurz, Weltkrise und Ignoranz: Kapitalismus im Niedergang.. Redigerad tillsammans med Roswitha Scholz . utgåva TIAMAT, 5 mars 2013. ISBN 3-89320-173-4 .
  • Arbeitszwang und Arbeitsethos - 2012
  • Zur Kritik des modernen Fetischismus. Gesammelte Texte von Claus Peter Ortlieb 1997–2015. Schmetterling Verlag, Reihe: Black books, Stuttgart 2019, ISBN 3-89657-174-5.
  • Zusammen mit Caroline v. Dresky, Ingenuin Gasser und Silke Günzel: Mathematische Modellierung. Eine Einführung in zwölf Fallstudien. 2. Aufl., Springer Spektrum, Wiesbaden 2013, ISBN 3-658-00534-3.

Bidrag till antologier (urval)

  • Heinrich Hertz und das Konzept des Mathematischen Modells. In: Gudrun Wolfschmidt (Hrsg.) (2008): Heinrich Hertz (1857–1894) and the Development of Communication – Proceedings of the International Scientific Symposium in Hamburg. Oct., 8–12, 2007. Books on Demand, Norderstedt.
  • „Wesen der Wirklichkeit“ oder „Mathematikwahn“? In: Mathematik und Gesellschaft: Historische, philosophische und didaktische Perspektiven. Taschenbuch, herausgegeben von Gregor Nickel et al., Springer Spektrum; 1. Aufl. 2018 (14. Mai 2018), ISBN 3-658-16122-1.
  • Die verlorene Unschuld der Produktivität. In: Jahrbuch Denknetz 2010. Zu gut für den Kapitalismus. Blockierte Potenziale in einer überforderten Wirtschaft. 12–19, Edition 8, Zürich 2010, ISBN 978-3-85990-162-9.
  • Die Zahlen als Medium und Fetisch. In: Jens Schröter, Gregor Schwering, Urs Stäheli (Hrsg.): Media Marx: Ein Handbuch. Transcript Verlag, Bielefeld 2006, Serie Masse und Medium, 4.
  • A Contradiction between Matter and Form: On the Significance of the Production of Relative Surplus Value in the Dynamic of Terminal Crisis. In: Neil Larsen, Mathias Nilges, Josh Robinson, Nicholas Brown (Hrsg.): Marxism and the Critique of Value. 77–122, MCM Publishing, Chicago 2014.
  • Der prozessierende Widerspruch. Produktion des relativen Mehrwerts und Krisendynamik. In: Gerd Grözinger, Utz-Peter Reich (Hrsg.): Ökonomie und Gesellschaft. Jahrbuch 24, Entfremdung – Ausbeutung – Revolte, Karl Marx neu verhandelt. Metropolis-Verlag, Marburg 2012, ISBN 978-3-89518-941-8.

Externa länkar

Källor

  1. ^ Liste der Artikel von C. P. Ortlieb in der Zeitschrift EXIT!, abgerufen am 18. Juli 2019
  2. ^ Mathematics Genealogy Project
  3. ^ Dualität und Näherungsverfahren bei konvexen Steuerungsproblemen. In Claus Peter Ortlieb: Dissertation. Hamburg, 1976,
  4. ^ Ortlieb, C. P.: Methodische Probleme und methodische Fehler der mathematischen Modellierung in der Volkswirtschaftslehre, Mitt. Math. Ges. Hamburg 23, 1–24, Hamburg 2004
  5. ^ Zusammen mit Caroline v. Dresky, Ingenuin Gasser und Silke Günzel: Mathematische Modellierung. Eine Einführung in zwölf Fallstudien, 2. Aufl., Springer Spektrum, Wiesbaden 2013. ISBN 3-658-00534-3
  6. ^ „Mathematisierte Scharlatanerie. Zur 'ideologiefreien Methodik' der neoklassischen Lehre“. In: Thomas Dürmeier, Tanja v. Egan-Krieger, Helge Peukert (Hrsg.): Die Scheuklappen der Wirtschaftswissenschaft. Postautistische Ökonomik für eine pluralistische Wirtschaftslehre, Metropolis-Verlag, Marburg (September 2006).
  7. ^ ”Persönliche Homepage Claus Peter Ortlieb”. www.math.uni-hamburg.de. https://www.math.uni-hamburg.de/home/ortlieb/. Läst 24 januari 2023. 
  8. ^ https://www.exit-online.org/text1.php?tabelle=autoren&index=5
  9. ^ Verzeichnis der Zeitschriftenartikel auf der Homepage von Claus Peter Ortlieb, abgerufen am 18. Juli 2019.
  10. ^ ”Claus Peter Ortlieb ist tot – exit!-Lesekreis in Hamburg” (på de-DE). https://exit-lesekreis-hh.de/2019/09/16/claus-peter-ortlieb-ist-tot/. Läst 24 januari 2023. 
  11. ^ Heinrich Hertz und das Konzept des mathematischen Modells. In: Gudrun Wolfschmidt (Hrsg.): Heinrich Hertz (1857–1894) and the Development of Communication – Proceedings of the International Scientific Symposium in Hamburg. Oct., 8–12, 2007. Books on Demand, Norderstedt.
  12. ^ Die Zahlen als Medium und Fetisch. In: Jens Schröter, Gregor Schwering, Urs Stäheli (Hrsg.): Media Marx: Ein Handbuch.Transcript Verlag, Bielefeld 2006, Serie Masse und Medium, 4.
  13. ^ ”"Ökonomie ist eigentlich keine Wissenschaft" - Gesellschaft - FAZ” (på tyska). FAZ.NET. ISSN 0174-4909. https://www.faz.net/aktuell/gesellschaft/oekonomie-ist-eigentlich-keine-wissenschaft-11418489.html. Läst 24 januari 2023. 
  14. ^ Die verlorene Unschuld der Produktivität. In: Jahrbuch Denknetz 2010. Zu gut für den Kapitalismus. Blockierte Potenziale in einer überforderten Wirtschaft. 12–19, Edition 8, Zürich 2010, ISBN 978-3-85990-162-9.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Tyska Wikipedia.