Hoppa till innehållet

Psykologisk manipulation: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
K2969140 (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
K2969140 (Diskussion | Bidrag)
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Boston Massacre high-res.jpg|miniatyr|En sensationaliserad skildring av Boston Massacre (5 mars 1770): Sådana bilder användes för att föda missnöje och främja enighet bland de amerikanska kolonisterna mot den brittiska kronan före amerikanska självständighetskriget.]]
[[Fil:Boston Massacre high-res.jpg|miniatyr|En sensationaliserad skildring av Boston Massacre (5 mars 1770): Sådana bilder användes för att föda missnöje och främja enighet bland de amerikanska kolonisterna mot den brittiska kronan före amerikanska självständighetskriget.]]
'''Psykologisk manipulation''' är en antisocial influens med målsättningen att ändra [[kognition]]en eller [[beteende]]t hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder eller med hot/tvång för att runda den andra personens vilja, utan att denne nödvändigtvis förstår vad som egentligen hänt förrän det är för sent. Eftersom förfarandet gynnar den som manipulerar, på den andres bekostnad, uppfattas sådana behandlingar vara bedrägliga och oärliga.<ref>Brennan, D. ''"Signs of Emotional Manipulation". www.webmd.com.'' WebMD. Läst 2 januari 2024.</ref>
'''Psykologisk manipulation''' är en antisocial influens med målsättningen att ändra tankeprocesserna eller [[beteende]]t hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder, för att runda den andra personens vilja och perspektiv utan att denne nödvändigtvis förstår vad som egentligen hänt förrän det är för sent. Eftersom förfarandet gynnar den som manipulerar, på den andres bekostnad, uppfattas sådana behandlingar vara bedrägliga och oärliga.<ref>Brennan, D. ''"Signs of Emotional Manipulation". www.webmd.com.'' WebMD. Läst 2 januari 2024.</ref> Manipulation kan förekomma mer eller mindre omedvetet eller tillfälligt vid [[Psykisk störning|psykisk sjukdom]] eller psykiskt pressande situationer.


Manipulation kan förekomma mer eller mindre omedvetet vid [[Psykisk störning|psykisk sjukdom]] eller vid vissa former av psykisk press. Tätt användande av manipulation är ett tecken på något allvarligare och det hör till bilden vid [[antisocial personlighetsstörning]], [[narcissistisk personlighetsstörning]] och andra syndrom som ingår i [[Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders|DSM-5]]:s "kluster B" samt [[Münchhausens syndrom]] och [[machiavellianism]].<ref name=":0">{{Bokref|upplaga=5th ed|titel=Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5|utgivare=American psychiatric association|datum=2013|hämtdatum=2024-01-02|isbn=978-0-89042-554-1}}</ref> Personer med dessa tillstånd kan ha svårt att öppet kommunicera vad de vill eller behöver, varpå de istället använder sig av manipulation för att få som de vill. Svårigheterna kan exempelvis grunda sig i att de inte skulle få det de vill ha om de var ärliga om vad det gällde (jmf Münchhausens syndrom, då de drabbade aldrig skulle få den sorts uppmärksamhet de vill ha om vårdpersonalen förstod att de inte är sjuka) och dels att det kan gå emot självbilden vid vissa personlighetssyndrom och vid grandios problematik att vara i ett underläge, såsom när man ber om något.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00223980.2018.1564229|tidskrift=The Journal of Psychology|år=2019-05-19|hämtdatum=2024-01-01|issn=0022-3980|sid=402–413|volym=153|nummer=4|doi=10.1080/00223980.2018.1564229|språk=en|förnamn=Silvia|efternamn=Casale|förnamn2=Laura|efternamn2=Rugai|förnamn3=Barbara|efternamn3=Giangrasso|förnamn4=Giulia|efternamn4=Fioravanti}}</ref><ref name=":0" /> Vidare kan den som manipulerar mena att den som utsätts får skylla sig själv som blir vilseledd och som om den som utsätts tvingade den som manipulerar till att bete sig som hen gör. Det är också vanligt att den som manipulerar, särskilt när motbevis mot hen finns, framställer den som utsätts som psykiskt instabil.<ref name=":1">Simon GK (1996). ''In Sheep's Clothing: Understanding and Dealing with Manipulative People.'' Parkhurst Brothers, Incorporated, Publishers. <nowiki>ISBN 978-1-935166-30-6</nowiki>.</ref> Ett övertag i en relation kan tillfälligt uppnås genom manipulation men det försvinner när den andra personen inser att hen blir manipulerad.
Ett tätt användande av manipulation är ett tecken på något allvarligare och det hör till bilden vid [[antisocial personlighetsstörning]], [[narcissistisk personlighetsstörning]] och andra syndrom som ingår i [[Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders|DSM-5]]:s "kluster B" samt [[Münchhausens syndrom]] och [[machiavellianism]].<ref name=":0">{{Bokref|upplaga=5th ed|titel=Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5|utgivare=American psychiatric association|datum=2013|hämtdatum=2024-01-02|isbn=978-0-89042-554-1}}</ref> Personer med dessa tillstånd kan ha svårt att öppet kommunicera vad de vill eller behöver, varpå de istället använder sig av manipulation för att få som de vill. Svårigheterna kan exempelvis grunda sig i att de inte skulle få det de vill ha om de var ärliga om vad det gällde (jmf Münchhausens syndrom, då de drabbade aldrig skulle få den sorts uppmärksamhet de vill ha om vårdpersonalen förstod att de inte är sjuka) och dels att det kan gå emot självbilden vid vissa personlighetssyndrom och vid grandios problematik att vara i ett underläge, såsom när man ber om något.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00223980.2018.1564229|tidskrift=The Journal of Psychology|år=2019-05-19|hämtdatum=2024-01-01|issn=0022-3980|sid=402–413|volym=153|nummer=4|doi=10.1080/00223980.2018.1564229|språk=en|förnamn=Silvia|efternamn=Casale|förnamn2=Laura|efternamn2=Rugai|förnamn3=Barbara|efternamn3=Giangrasso|förnamn4=Giulia|efternamn4=Fioravanti}}</ref><ref name=":0" /> Ett övertag i relationer kan tillfälligt uppnås genom olika manipulationstekniker men övertaget försvinner när den andra personen inser att hen blir manipulerad.
Det förekommer att den som manipulerar menar att den som utsätts får skylla sig själv som blir vilseledd och som om den som utsätts tvingade den som manipulerar till att bete sig som hen gör. Det är också vanligt att den som manipulerar, särskilt när motbevis mot hen finns, framställer den som utsätts som psykiskt instabil.<ref name=":1">Simon GK (1996). ''In Sheep's Clothing: Understanding and Dealing with Manipulative People.'' Parkhurst Brothers, Incorporated, Publishers. <nowiki>ISBN 978-1-935166-30-6</nowiki>.</ref> I svåra fall kan skrämsel/tvång användas vilket ytterligare kan destabilisera den som utsätts.


Vanliga exempel på psykologisk manipulation är:<ref name=":1" />
Vanliga exempel på psykologisk manipulation är:<ref name=":1" />
Rad 9: Rad 11:
!Exempel
!Exempel
|-
|-
|Lögner genom utelämnande av
|Lögner genom utelämnande av viktig information (eng: ''lying by omission'')
viktig information (eng: ''lying by omission'')
|Att maken inte berättar för den nyblivna hustrun att det nya huset egentligen är lånat, att bilen är stulen, att han egentligen är efterlyst, eller allt möjligt svekfullt som skulle kunna leda till skilsmässa om hustrun får reda på det och får mentalt utrymme att reflektera över hur illa hon egentligen behandlas (se Gaslighting).
|Att maken inte berättar för den nyblivna hustrun att det nya huset egentligen är lånat, att bilen är stulen, att han egentligen är efterlyst, eller allt möjligt svekfullt som skulle kunna leda till skilsmässa om hustrun får reda på det och får mentalt utrymme att reflektera över hur illa hon egentligen behandlas (se Gaslighting).
|-
|-
Rad 17: Rad 18:
|-
|-
|[[Projektion (psykologi)|Projektion]] och [[projektiv identifikation]]
|[[Projektion (psykologi)|Projektion]] och [[projektiv identifikation]]
|Den som manipulerar anklagar den som utsätts för det denne själv är eller gör och får den som utsätts att ta på sig dessa brister. En kollega som betett sig själviskt, exempelvis genom att inte prioritera sina samarbeten eller ekonomin, kan selektera fram "tecken" på att den andre kollegan är "självisk" och få denne att känna sig självisk, ibland med en överraskande detaljnivå som får andra att stanna till. "Du börjar alltid med din penna först... jag vet vem du egentligen är". Sådana påståenden kan vara helt ogrundade men kan på ett ytligt plan verka ha ett korn av sanning i sig (i regel står de ändå inte i proportion till det den som flyttar fokus från sig själv gjort sig skyldig till). Ett annat exempel kan vara en person med komplex för sin personlighet och stil som gradvis påverkar en annan person att bli mindre färgstark och synlig; "du borde klä dig mer i grått, det passar dig" omformulerat som omtanke och modetips.
|Den som manipulerar anklagar den som utsätts för det denne själv är eller gör och får den som utsätts att ta på sig dessa brister. En kollega som betett sig själviskt, exempelvis genom att inte prioritera sina samarbeten eller ekonomin, kan selektera fram "tecken" på att den andre kollegan är "självisk" och få denne att känna sig självisk, ibland med en överraskande detaljnivå som får andra att stanna till. "Du börjar alltid med din penna först... jag vet vem du egentligen är". Sådana påståenden kan vara helt ogrundade men kan på ett ytligt plan verka ha ett korn av sanning i sig (i regel står de ändå inte i proportion till det den som flyttar fokus från sig själv gjort sig skyldig till). Ett annat exempel kan vara kvinna med komplex för sin personlighet och stil som gradvis påverkar en annan att bli mindre färgstark och synlig; "du borde klä dig mer i grått, det passar dig" omformulerat som omtanke och modetips. Den med komplex slipper påminnas (genom den andras blotta närvaro) om det hon inte tycker om med sig själv.
|-
|-
|Triangulering<ref>Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>
|Triangulering<ref>Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.</ref>
|Att involvera tredje part för att påverka den andra personen. Triangulering kan ofta gå över i form av en orättvis två-mot-en-situation, "du är den enda som tycker så här", om den som triangulerar också kan få över den som dragits in på sin sida (om den personen inte var på hens sida redan från början).
|Att involvera tredje part för att påverka den andra personen. Triangulering kan ofta gå över till att bli en orättvis två-mot-en-situation, "du är den enda som tycker så här", om den som triangulerar också kan få över den som dragits in på sin sida (om den personen inte var på hens sida redan från början).
|-
|-
|Gaslighting
|Gaslighting
|"Det är inte två mot en, vi är bara några vänner som ''diskuterar''" (se Triangulering), "det har jag aldrig sagt" (men ändå fått personen att tro), "det har inte hänt" och andra yttranden eller handlingar ämnade att få den som utsätts att börja ifrågasätta sin självtillit, sinneshälsa och/eller verklighetsuppfattning. Resultatet blir att dennes mentala utrymme krymper och hen blir ännu mer sårbar för manipulation. Den som utsätts blir fråntagen sin rätt till hänsyn, känslor och perspektiv.
|"Det är inte två mot en, vi är bara några vänner som ''pratar''" (se Triangulering), "det har jag aldrig sagt" (men ändå fått personen att tro), "det har inte hänt" och andra yttranden eller handlingar ämnade att få den som utsätts att börja ifrågasätta sin självtillit, sinneshälsa och/eller verklighetsuppfattning. Resultatet blir att dennes mentala utrymme krymper och hen blir ännu mer sårbar för manipulation. Den som utsätts blir fråntagen sin rätt till hänsyn, känslor och perspektiv.
|-
|-
|Skuldbeläggande
|Skuldbeläggande
Rad 29: Rad 30:
|-
|-
|Skylla på offret
|Skylla på offret
|"Din vän gick in med skorna, jag har inte känt mig så ''kränkt'' på länge, varken av henne eller av dig! Hur kunde du inte stoppa henne?!" säger maken till sin hustru när hennes vän konfronterat honom. Han har utnyttjat sin hustru ekonomiskt och kränkt henne med tillmälen och vill istället få igenom narrativet att det är han som blivit kränkt och inte hustrun (se Projektion och Projektiv identifikation).
|"Din vän gick in med skorna, jag har inte känt mig så ''kränkt'' på länge, varken av henne eller av dig! Hur kunde du inte stoppa henne?!" säger maken till sin hustru när hennes vän konfronterat honom. Han har utnyttjat sin hustru ekonomiskt och kränkt henne med tillmälen och vill istället få igenom narrativet att det är han som blivit kränkt och inte hustrun, som behandlat honom "illa" genom att inte respektera deras hem, hon skulle nämligen sett till att vännen inte gick in med skorna (se Projektion och Projektiv identifikation).
|-
|-
|Omvänd psykologi
|Omvänd psykologi
Rad 43: Rad 44:
|Den som manipulerar avsäger sig ansvar för sina handlingar genom att framställa sig som offret för andra, elaka människor eller yttre omständigheter, ofta på ett känslosamt sätt. Detta kan väcka sympati.
|Den som manipulerar avsäger sig ansvar för sina handlingar genom att framställa sig som offret för andra, elaka människor eller yttre omständigheter, ofta på ett känslosamt sätt. Detta kan väcka sympati.
|}
|}

== I större skala ==
[[Sekt|Sekter]], [[politisk extremism]] och liknande sammanhang samt [[propaganda]] kan mer eller mindre präglas av psykologisk manipulation.<ref>{{Bokref|upplaga=4. ed|titel=Propaganda and persuasion|utgivare=Sage|datum=2006|hämtdatum=2024-01-03|isbn=978-1-4129-0898-6|förnamn=Garth|efternamn=Jowett}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Evidence of Psychological Manipulation in the Process of Violent Radicalization: An Investigation of the 17-A Cell|url=https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2022.789051/full|tidskrift=Frontiers in Psychiatry|år=2022-02-23|hämtdatum=2024-01-03|issn=1664-0640|volym=13|doi=10.3389/fpsyt.2022.789051|förnamn=Irene|efternamn=González|förnamn2=Manuel|efternamn2=Moyano|förnamn3=Roberto M.|efternamn3=Lobato|förnamn4=Humberto M.|efternamn4=Trujillo}}</ref><ref>Shukla R, Sinha AK. Cults: Manipulation of the Mind and Persuasion. Jaipuria International Journal of Management Research. 2021;7(2):61-64. doi:10.22552/jijmr/2021/v7/i2/210615</ref>


== Se även ==
== Se även ==

Versionen från 3 januari 2024 kl. 22.27

En sensationaliserad skildring av Boston Massacre (5 mars 1770): Sådana bilder användes för att föda missnöje och främja enighet bland de amerikanska kolonisterna mot den brittiska kronan före amerikanska självständighetskriget.

Psykologisk manipulation är en antisocial influens med målsättningen att ändra tankeprocesserna eller beteendet hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder, för att runda den andra personens vilja och perspektiv utan att denne nödvändigtvis förstår vad som egentligen hänt förrän det är för sent. Eftersom förfarandet gynnar den som manipulerar, på den andres bekostnad, uppfattas sådana behandlingar vara bedrägliga och oärliga.[1] Manipulation kan förekomma mer eller mindre omedvetet eller tillfälligt vid psykisk sjukdom eller psykiskt pressande situationer.

Ett tätt användande av manipulation är ett tecken på något allvarligare och det hör till bilden vid antisocial personlighetsstörning, narcissistisk personlighetsstörning och andra syndrom som ingår i DSM-5:s "kluster B" samt Münchhausens syndrom och machiavellianism.[2] Personer med dessa tillstånd kan ha svårt att öppet kommunicera vad de vill eller behöver, varpå de istället använder sig av manipulation för att få som de vill. Svårigheterna kan exempelvis grunda sig i att de inte skulle få det de vill ha om de var ärliga om vad det gällde (jmf Münchhausens syndrom, då de drabbade aldrig skulle få den sorts uppmärksamhet de vill ha om vårdpersonalen förstod att de inte är sjuka) och dels att det kan gå emot självbilden vid vissa personlighetssyndrom och vid grandios problematik att vara i ett underläge, såsom när man ber om något.[3][2] Ett övertag i relationer kan tillfälligt uppnås genom olika manipulationstekniker men övertaget försvinner när den andra personen inser att hen blir manipulerad.

Det förekommer att den som manipulerar menar att den som utsätts får skylla sig själv som blir vilseledd och som om den som utsätts tvingade den som manipulerar till att bete sig som hen gör. Det är också vanligt att den som manipulerar, särskilt när motbevis mot hen finns, framställer den som utsätts som psykiskt instabil.[4] I svåra fall kan skrämsel/tvång användas vilket ytterligare kan destabilisera den som utsätts.

Vanliga exempel på psykologisk manipulation är:[4]

Tekniker[4] Exempel
Lögner genom utelämnande av viktig information (eng: lying by omission) Att maken inte berättar för den nyblivna hustrun att det nya huset egentligen är lånat, att bilen är stulen, att han egentligen är efterlyst, eller allt möjligt svekfullt som skulle kunna leda till skilsmässa om hustrun får reda på det och får mentalt utrymme att reflektera över hur illa hon egentligen behandlas (se Gaslighting).
Rationalisering Att presentera ytligt logiska och "alternativa" förklaringar för att ursäkta respektlöst beteende. "Nej, det var inte alls därför jag gick och köpte vin, jag gjorde det för att vi skulle kunna ansluta till våra vänner senare, vi går hem först" när hustrun vet att maken förberett en påkostad födelsedag i hemmet och hon tackat ja till detta men hon hellre vill gå på vännernas fest. Hon har bjudit in dem hos vännerna utan att fråga honom och har dessutom lovat bort en flaska vin och kan argumentera för att deras närvaro "måste" bli av. Samtidigt vill hon signalera att hon visst tänkt på maken genom att säga att de går hem först en stund. I själva verket har hon struntat i maken helt och hållet, då "tanken" på honom inte gjorde beteendet mindre respektlöst gentemot honom, som lagat mat i timtal och har en rätt att ha rimliga förväntningar på överenskommelser ("jag har tänkt på dig" fick det dock att låta bättre).
Projektion och projektiv identifikation Den som manipulerar anklagar den som utsätts för det denne själv är eller gör och får den som utsätts att ta på sig dessa brister. En kollega som betett sig själviskt, exempelvis genom att inte prioritera sina samarbeten eller ekonomin, kan selektera fram "tecken" på att den andre kollegan är "självisk" och få denne att känna sig självisk, ibland med en överraskande detaljnivå som får andra att stanna till. "Du börjar alltid med din penna först... jag vet vem du egentligen är". Sådana påståenden kan vara helt ogrundade men kan på ett ytligt plan verka ha ett korn av sanning i sig (i regel står de ändå inte i proportion till det den som flyttar fokus från sig själv gjort sig skyldig till). Ett annat exempel kan vara kvinna med komplex för sin personlighet och stil som gradvis påverkar en annan att bli mindre färgstark och synlig; "du borde klä dig mer i grått, det passar dig" omformulerat som omtanke och modetips. Den med komplex slipper påminnas (genom den andras blotta närvaro) om det hon inte tycker om med sig själv.
Triangulering[5] Att involvera tredje part för att påverka den andra personen. Triangulering kan ofta gå över till att bli en orättvis två-mot-en-situation, "du är den enda som tycker så här", om den som triangulerar också kan få över den som dragits in på sin sida (om den personen inte var på hens sida redan från början).
Gaslighting "Det är inte två mot en, vi är bara några vänner som pratar" (se Triangulering), "det har jag aldrig sagt" (men ändå fått personen att tro), "det har inte hänt" och andra yttranden eller handlingar ämnade att få den som utsätts att börja ifrågasätta sin självtillit, sinneshälsa och/eller verklighetsuppfattning. Resultatet blir att dennes mentala utrymme krymper och hen blir ännu mer sårbar för manipulation. Den som utsätts blir fråntagen sin rätt till hänsyn, känslor och perspektiv.
Skuldbeläggande Exempelvis genom att anklaga någon för att vara självisk när denne inte är följsam, eller har en egen vilja.
Skylla på offret "Din vän gick in med skorna, jag har inte känt mig så kränkt på länge, varken av henne eller av dig! Hur kunde du inte stoppa henne?!" säger maken till sin hustru när hennes vän konfronterat honom. Han har utnyttjat sin hustru ekonomiskt och kränkt henne med tillmälen och vill istället få igenom narrativet att det är han som blivit kränkt och inte hustrun, som behandlat honom "illa" genom att inte respektera deras hem, hon skulle nämligen sett till att vännen inte gick in med skorna (se Projektion och Projektiv identifikation).
Omvänd psykologi Maken vill att hustrun ska gå på konsert, så att han möjlighet att göra vad han själv vill. Han ber hustrun att tacka nej och stanna hemma med honom med ett tonläge som får hustrun att reagera med trots, med resultatet att hon går på konserten. Maken fick på så vis sin (dolda) vilja igenom.
"Bandvagnseffekten" (eng: "bandwagon effect") Att hävda att andra redan gjort samma sak. På så vis kan den som manipulerar få en "medlöpare".
Raseri Oproportionerlig ilska för att flytta fokus och chocka personen till foglighet.
Offerroll Den som manipulerar avsäger sig ansvar för sina handlingar genom att framställa sig som offret för andra, elaka människor eller yttre omständigheter, ofta på ett känslosamt sätt. Detta kan väcka sympati.

I större skala

Sekter, politisk extremism och liknande sammanhang samt propaganda kan mer eller mindre präglas av psykologisk manipulation.[6][7][8]

Se även

Vidare läsning

Järvå, H. & Dahlgren, P. M. (2013). Påverkan och manipulation. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-07674-4.

Referenser

  1. ^ Brennan, D. "Signs of Emotional Manipulation". www.webmd.com. WebMD. Läst 2 januari 2024.
  2. ^ [a b] Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5th ed). American psychiatric association. 2013. ISBN 978-0-89042-554-1. Läst 2 januari 2024 
  3. ^ Casale, Silvia; Rugai, Laura; Giangrasso, Barbara; Fioravanti, Giulia (2019-05-19). ”Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists” (på engelska). The Journal of Psychology 153 (4): sid. 402–413. doi:10.1080/00223980.2018.1564229. ISSN 0022-3980. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00223980.2018.1564229. Läst 1 januari 2024. 
  4. ^ [a b c] Simon GK (1996). In Sheep's Clothing: Understanding and Dealing with Manipulative People. Parkhurst Brothers, Incorporated, Publishers. ISBN 978-1-935166-30-6.
  5. ^ Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID: 31140886.
  6. ^ Jowett, Garth (2006). Propaganda and persuasion (4. ed). Sage. ISBN 978-1-4129-0898-6. Läst 3 januari 2024 
  7. ^ González, Irene; Moyano, Manuel; Lobato, Roberto M.; Trujillo, Humberto M. (2022-02-23). ”Evidence of Psychological Manipulation in the Process of Violent Radicalization: An Investigation of the 17-A Cell”. Frontiers in Psychiatry 13. doi:10.3389/fpsyt.2022.789051. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2022.789051/full. Läst 3 januari 2024. 
  8. ^ Shukla R, Sinha AK. Cults: Manipulation of the Mind and Persuasion. Jaipuria International Journal of Management Research. 2021;7(2):61-64. doi:10.22552/jijmr/2021/v7/i2/210615