Överhovmästarinna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Överhovmästarinna är en tjänst vid de svenska kungliga hovstaterna näst i rang efter riksmarskalken.[1] Överhovmästarinnan har en rådgivande funktion och medverkar vid statsbesök och andra ceremonier.[2] Ursprungligen var överhovmästarinnan chef för drottningens hovstat. Överhovmästarinnan hade i Sverige länge titeln excellens, något som i övrigt var närmast unikt för en kvinna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Överhovmästarinnan var den främsta hovdamen inom en drottnings eller en änkedrottnings hovstat. Posten var den högsta befattning en kvinna kunde ha vid det svenska hovet. Hon hade tidigare rangen av excellens, och stod som sådan närmast efter de kvinnliga medlemmarna av kungahuset och även före de flesta män i Sverige. År 1700 motsvarade hennes lön en generals.

Överhovmästarinnan var överordnad alla de övriga hovdamerna och skötte även anställningen av nya personer till drottningens hov. Hon mottog, vidarebefordrade och upprätthöll drottningens riktlinjer om hovets skötsel och etikett. Överhovmästarinnan kunde också vid behov representera drottningen vid vissa högtider och hovfester. Överhovmästarinnan hade ansvaret för bland annat hovpresentationen. Det var hos henne den som ville bli officiellt presenterad hos kungafamiljen skulle anmäla sig, och det var också hon som sedan skötte presentationen.[3] Alla som ville sända ett brev eller möta drottningen var tvungen att agera genom överhovmästarinnan. Tidvis har även överhovmästarinnan haft ansvaret för drottningens handkassa och utbetalningarna från dem.[4] En överhovmästarinna skulle under 1600-talet vara av högadlig börd, och normalt sett var det en änka, som hade erfarenhet av att sköta ett stort hushåll men inte längre hade ansvar för en make eller små barn, som fick tjänsten.

Den svenska hovstatens organisation har förändrats över tid. I äldre tid benämndes överhovmästarinnan endast som "hovmästarinna". Under drottning Kristinas regeringstid utnämndes en överhovmästarinna och två underordnade hovmästarinnor, och detta blev sedan vanligt.[5] De underordnade hovmästarinnorna kunde kallas underhovmästarinnor. De övriga kvinnliga kungligheterna hade också en funktionär med samma befattning, men hon kallades vanligen endast för hovmästarinna. En kunglig person av manskön hade endast en hovmästarinna under sin barndom. Om han var tronföljare, kunde hans hovmästarinna ha titeln överhovmästarinna.

Sedan drottning Louise avlidit 1965 stannade hennes överhovmästarinna, Astrid Rudebeck, kvar i änkemannen kung Gustaf VI Adolfs tjänst och fungerade som vice-värdinna vid hans hov.[6] När nästa överhovmästarinna utnämndes 1994, valde kung Carl XVI Gustaf att behålla denna funktion och chefskapet över drottningens hovstat gick till statsfrun.

Nuvarande överhovmästarinna är Alice Trolle-Wachtmeister.[7]

Överhovmästarinnor i svenska hovstater[redigera | redigera wikitext]

Listan presenterar en kronologi över det svenska hovets överhovmästarinnor. Under den tid då Sverige var i union med Norge 1814-1905, fanns även en överhovmästarinna som tjänstgjorde vid den norska hovstaten under kungafamiljens besök i Norge.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hovkalender 2010, s. 24
  2. ^ Verksamhetsberättelse 2010, s. 69
  3. ^ Tydén-Jordan Astrid, red (1987). Kungligt klädd, kungligt mode. Stockholm: Bergh. Libris 7401256. ISBN 91-502-0849-7
  4. ^ Eva Österberg, red (1997). Jämmerdal & Fröjdesal. Kvinnor i stormaktstidens Sverige. Stockholm: Atlantis AB. ISBN 91-7486-355-x
  5. ^ Fabian Persson (1999). Servants of Fortune. The Swedish court between 1598 and 1721. Lund: Wallin & Dalholm. ISBN 91-628-3340-5
  6. ^ ”Astrid Rudebeck”. Svenska von Platen-ätterna. von Platen-föreningen. http://www.vonplatenforeningen.se/Astrid-Rudebeck.htm. Läst 20 juni 2011. 
  7. ^ Hovkalender 2010, s. 6

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]