Carl XVI Gustaf

För fartyget, se M/S Kung Carl Gustaf.

Carl XVI Gustaf
Konung Carl XVI Gustaf vid firandet av Sveriges nationaldag 2009.
Sveriges Konung
Regeringstid	15 september 1973– (&&&&&&&&&&&&&038.&&&&&038 år och &&&&&&&&&&&&0162.&&&&&0162 dagar)
Kröning	Ej krönt
Företrädare	Gustaf VI Adolf
Valspråk	För Sverige – i tiden
Gemål	Drottning Silvia
Barn
Kronprinsessan Victoria Prins Carl Philip Prinsessan Madeleine
Personnamn
Carl Gustaf Folke Hubertus
Ätt	Bernadotte
Far	Prins Gustaf Adolf
Mor	Prinsessan Sibylla
Född	30 april 1946 Haga slott, Solna, Stockholms län, Uppland
Namnteckning

Carl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, är Sveriges konung och statschef sedan 15 september 1973 då han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf. Han är den sjunde regenten av huset Bernadotte samt den sjuttiofjärde av Sveriges historiska monarker. Carl Gustaf är son till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Kungen har i folkmun kallats "Tjabo".

Carl Gustaf gifte sig den 19 juni 1976 med Silvia Sommerlath, som därigenom blev drottning av Sverige. De är sedan 1981 bosatta på Drottningholms slott och har tillsammans barnen Victoria, Carl Philip och Madeleine.

Uppväxt och utbildning

Den nyfödde hertigen av Jämtland tillsammans med sin far, mor och fyra systrar, 1946.

Carl Gustaf föddes klockan 10.20 den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, som ende son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, och fick titlarna Sveriges arvfurste och hertig av Jämtland. 7 juni 1946 döptes han under namnen Carl Gustaf Folke Hubertus av ärkebiskop Erling Eidem i Slottskyrkan, framburen av sin far och farfars far, Gustaf V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”. Han döptes i Karl XI:s dopfunt, som stod på Gustav III:s matta och han låg i Karl XI:s vagga med Oscar II:s krona bredvid sig. Samma dopklänning i vit linnebatist som prinsen bar hade burits av hans far 1906 och skulle senare bäras av hans tre egna barn. Hans faddrar var kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf, kronprinsessan Louise, hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha, kronprins Fredrik och kronprinsessan Ingrid av Danmark, kronprins Olav av Norge, prinsessan Juliana av Nederländerna, greve Folke Bernadotte af Wisborg och grevinnan Maria Bernadotte af Wisborg.

Kronprins Carl Gustaf som barn på Haga slott.

Den 26 januari 1947 omkom prins Gustaf Adolf i en flygolycka på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn. Efter detta flyttade 1950 Sibylla och Carl Gustaf och hans äldre systrar, prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina från Haga slott till sedermera prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Det första offentliga uppdraget hade Carl Gustaf redan när han var ett halvt år, då han tog emot en silverbägare av Justin Godart som tack för den svenska hjälpen under andra världskriget.

Den unge Carl Gustaf tillbringade sina somrar på slottet Solliden, strax söder om Borgholm på Öland, som han senare ärvde av sin farfar. Han började spela munspel som treåring. Detta intresse har hållit i sig till vuxen ålder. Scout blev han vid fyra års ålder, han är hedersscout i Svenska Scoutförbundet, och även ordförande i World Scout Foundation.

Vid kung Gustaf V:s död 29 oktober 1950 steg Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf upp på tronen och den då fyraårige hertigen av Jämtland blev då Sveriges kronprins. Vid Riksdagens högtidliga öppnande 1965 avlade han sin tro- och huldhetsed, vilket innebar att han lovade att vara konungen trogen, iakttaga riksdagens friheter och i övrigt verka i överensstämmelse med grundlagen.

Sin grundläggande skolutbildning fick han vid Broms skola, och studentexamen tog han 1966 vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk. Därefter genomförde han militärtjänstgöring samt tog sjöofficersexamen 1968, varpå han gick Försvarshögskolans chefskurs, följt av studier i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet, och senare nationalekonomi vid Stockholms universitet. Innan kronprinsen efterträdde sin farfar hade han graden kapten i flottan, armén och flygvapnet.

I likhet med sin dotter, den nuvarande kronprinsessan, genomgick den dåvarande ett specialkomponerat program med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala och kommunala instanser och vid företag i Sverige samt deltog i den svenska representationen vid bland andra FN, Sida, Hambros Bank, Svenska Handelskammaren. Under en längre tid befann sig kronprinsen i London.

Trontillträde

När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 klockan 20:35, blev Carl XVI Gustaf, 27 år gammal, Sveriges konung. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd i Helsingborg och samma dag som valet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden som regent den 16 september på Bromma flygplats, där statsminister Olof Palme, finansminister Gunnar Sträng, landshövding Hjalmar Mehr och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som regent, skedde detta inför mer än 25 000 människor. Han antog då "För Sverige - i tiden" som valspråk.

Den 19 september avlade han sin konungaförsäkran som förestavades av justitieminister Lennart Geijer under en extra konselj och därefter framträdde han inför riksdagen, diplomatiska kåren, hovet, etc i rikssalen på Stockholms slott och höll traditionsenligt ett minnestal över den avlidne monarken, i enligt med sedvana samt med 1809 års regeringsform. Konseljen samt ceremonin från Rikssalen direktsändes i Televisionen. Vid konseljen förklarade Konungen att hans namn skulle vara Carl XVI Gustaf och att titeln skulle vara Sveriges konung, inte såsom före honom Med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes konung.

Vid ceremonin satt kungen då han höll tal på tronen precis som man gjorde under de former som 1809 års regeringsform gjorde gällande för Riksdagens högtidliga öppnande. Liksom sina två närmaste föregångare på tronen (Gustaf V samt Gustaf VI Adolf) avstod han från att låta kröna sig, och bär därför heller aldrig kungakronan eller övriga riksregalier.

Sitt första statsbesök som kung avlade han den 8 oktober 1974 i Oslo. Han företog även de närmast följande statsbesöken i grannländer och andra länder som Bernadotterna har nära band med, till Finland (december 1974), Danmark, Island, Storbritannien 1975.

Vid Carl XVI Gustafs trontillträde gällde ännu 1809 års regeringsform enligt vilken kungen ägde "att allena styra riket". Detta innebar bland annat att det rent formellt var kungen som utsåg och entledigade regeringen samt själv fattade alla beslut i regeringsärenden. I praktiken var dock kungens maktbefogenheter starkt begränsade. 1975 trädde en ny regeringsform i kraft genom vilken kungens funktion till stor del förlades till representativa och ceremoniella uppgifter.

Åren som Sveriges kung

Kungen och drottningen på besök i Vita huset hos USA:s president Ronald Reagan och hans hustru Nancy Reagan, 1988-04-11.

Carl XVI Gustaf gjorde sin första eriksgata i sitt titulärhertigdöme Jämtland första året som kung, och den sista genomfördes 1989, då till Härjedalen. Han hade då gjort en resa i varje län.

Konungen ingick äktenskap med Silvia Sommerlath den 19 juni 1976. Senare samma år beviljade han prins Bertil att ingå äktenskap med Lilian Craig och samtidigt behålla prinsvärdigheten. Han fick även mycket stöd i sina beslut kring prins Bertil och dennes prinsvärdighet av sin tidigare personliga rådgivare Birgitta von Dahlberger.

Han var närvarade vid förlossningarna när barnen föddes. När kvinnlig tronföljd återinfördes i Sverige 1980 invände kung Carl Gustaf, inte mot principen, men mot den detaljen att hans son då fråntogs den position och titel som kronprins som denne hade haft sedan han föddes.

Under sina första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären till ett ökat engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.. Carl XVI Gustaf har företagit 70 statsbesök i olika länder till exempel Egypten, Kina, Sydafrika och Tanzania. Efter sina första statsbesök i de nordiska länderna och Storbritannien, ett informellt besök i Amerikas Förenta Stater 1976 (f.ö. första gången en sittande amerikansk president och en regerande svensk kung möttes), företog kungaparet 1978 två statsbesök till kommunistiska stater, först till Leonid Brezjnev i Sovjetunionen och sedan till Titos Jugoslavien. Det förra statsbesöket väckte mycket kritik men Thorbjörn Fälldins regering var fast besluten att resan skulle bli av. Med på resan var bland annat utrikesminister Karin Söder. I Jugoslavien möttes kungaparet av jättelika porträtt av kungen och Tito. Presidentgemålet Jovanka befann sig dock vid tillfället i husarrest sedan ett år. Under sina första tio år som monark gjorde kungen statsbesök som första svensk monark någonsin i Japan (april 1980) och i Afrika (Tanzania, februari 1981). Efter ett statsbesök i Saudiarabien i februari 1981 sade kungen att svenska exportföretag måste ”ta sig i kragen, agera mer professionellt” för man ”kan inte komma till till exempel Saudi eller Jemen och tala om för dem vad de vill ha”. Uttalandet väckte mycket stor uppmärksamhet. Han har också som förste svensk monark närvarat vid en gudstjänst i en moské (i Egypten) och har gjort statsbesök i Vatikanstaten.

Publiceringen i FIB aktuellt 1974

I augusti 1974 publicerade FIB aktuellt en artikel om "Kungens hemliga kärleksnästen". Flera av personerna som förekom i artikeln kom 2010 även att finnas med i boken Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken.

Publiceringen fick stark kritik för att tidningen skrivit på det sätt som de gjort. Journalistförbundet tog avstånd från tidningens journalistik och förlaget Åhlén & Åkerlund stoppade löpsedlarna och reklamen för numret. Prinsessan Christina kommenterade publiceringen i en artikel i Expressen under rubriken "Nu får det vara nog" och det blev första gången som hovet tog itu med en publicering genom att ge sitt samtycke till att PO tog upp saken. Artikeln fälldes i Pressens opinionsnämnd och historien blev, i klimatet som rådde, pinsam för Bonnierkoncernen som ägde tidningen. Kritiken ledde till att förlagets VD Lukas Bonnier i ett brev bad kungen om ursäkt, trots att artikeln inte var ett så stort problem internt på Bonniers som det verkade utåt. Kungen utfärdade en kommuniké om publiciteten kring hans person, Publicistklubben diskuterade i januari 1975 hur kungen skulle bevakas och en pressetisk debatt blossade upp om hur pressen skulle förhålla sig till kungahuset.

Kungens kritik mot Gro Harlem Brundtland 1989

Under ett statsbesök i Nya Zeeland uttalade Carl XVI Gustaf följande i samband med en då pågående debatt om den norska säljakten:

”

Om inte Gro Harlem Brundtland kan ta hand om sälproblemen, så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket

„

(Brundtland var Norges statsminister vid denna tidpunkt.) Detta ledde till omfattande kritik av kungen både i Sverige och Norge då det ansågs att han agerat utöver vad som är lämpligt. Uttalandet av kungen föregicks av en norsk film som sändes på TV i Sverige, som visade hur sälungar klubbades ihjäl, vilket hade väckt anstormningar av upprörda svenska tittare. Kungen, svensk ordförande i Världsnaturfonden, fällde då detta yttrande, om vilket han sade senare under året att han inte ångrade ett ord av vad han hade sagt. Kontroversen, som spreds till norska stortinget, blev internationellt uppmärksammad och därmed frågan om säljakten också. Under slutet av året beslutade stortinget att ihjälklubbning av sälungar skulle förbjudas 1989. I samband med detta stärktes synen på kungen som miljökämpe internationellt.

Kungens jultal 2002

Kungen tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin i Kreml, 2001-10-08.

Kungen höll ett tal där han pratade om "stekta sparvar", vilket kritiserades; uttrycket kommer från sagan om lättinglandet Schlaraffenland:

”	Jag tycker det är viktigt att se framtiden an i ljusa färger. Att vara pessimistisk hjälper ingen, varken Dig själv eller andra. Men det gäller att ha kraft att ta tag i sitt eget liv. Det kommer inga stekta sparvar flygande om Du inte själv bemödar Dig om att göra Ditt bästa.	„
— H.M. Konungens jultal 2002

Statsbesöket i Brunei, februari 2004

Under ett statsbesök hos sultan Hassanal Bolkiah i Brunei i februari 2004 uttalade sig kungen i Dagens eko:

”	Varje söndag efter besöket i moskén så har han en öppen audiens där vem som helst får komma och framföra sina önskemål och förmodligen klaga också. Så jag upplever det på så sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig.	„
— Carl XVI Gustaf, Dagens eko, februari 2004

Detta uttalande kom att bli mycket kritiserat. Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh menade att kungens uttalande gjort stor skada och gjorde det svårare för människorättsorganisationer. Statsvetaren Olof Petersson ansåg att uttalandet skulle bli slutet för monarkin och att kungen borde abdikera. Herman Lindqvist däremot menade att diskussionen var en storm i ett vattenglas.

"Sultanen av Brunei har uppmuntrat till ökad öppenhet och ekonomiska reformer samtidigt
som han värnat om politisk stabilitet. Han uppges personligen ta del av förhållandena på olika
håll i samhället genom att göra personliga besök på myndigheter, skolor, sjukhus och i byar.
Missförhållanden påtalas och följs upp. Sådana besök har kommit till stånd efter klagomål från
enskilda medborgare"
—Utrikesdepartementets promemoria

Enligt Elisabeth Tarras-Wahlberg beklagade kungen sitt uttalande och menade att han inte syftat till att kommentera Bruneis statsskick, utan vad han tyckte om sultanen personligen. Vad som inledningsvis inte framgick var att kungens uttalande nästan ordagrant återgav det svenska officiella förhållningssätt mot Brunei som Utrikesdepartementet hade formulerat.

Den svenska regeringen menade att kungen i samma pärm som han fick promemorian inför Bruneiresan även fick en rapport om bristen på mänskliga rättigheter i Brunei och att all information i pärmen måste ses i ett sammanhang. Utrikesminister Laila Freivalds sade att "det gäller att hantera [...] materialet med insikt".

Talet 2005 efter katastrofen i Sydostasien 2004

Vid en ceremoni i Stockholms stadshus 10 januari 2005 höll Carl XVI Gustaf ett tal över de avlidna och saknade i katastrofen i Sydostasien, där han uttryckte sin sorg på ett personligt sätt. Han beskrev sig som "en sörjande, sökande medmänniska" och uppmanade män i sin egen generation som hade svårt att visa känslor att "våga visa svaghet, värme och känslor". Han nämnde även sin egen erfarenhet av att växa upp faderlös. Här följer ett utdrag ur talet:

”	... Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med 'att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar'. Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska ...	„
— Carl XVI Gustaf, Stockholms stadshus, januari 2005

Till skillnad från tidigare kontroverser kring kungens uttalanden togs detta tal emot mycket positivt i Sverige, i ett läge då den dåvarande svenska regeringen fick utstå hård kritik för sitt agerande. Kungen uppfattades som en samlande och helande kraft i ett sörjande Sverige som var chockat efter tsunamikatastrofen. Kungens popularitet stärktes mätbart efter det talet i Stockholms stadshus och stödet för monarkin ökade.

Den motvillige monarken 2010

"Jag har sett en del rubriker som inte har varit så trevliga, jag har pratat med min familj och drottningen.
Vi vänder blad och går vidare nu för som jag har förstått är det här saker som hänt långt tillbaka i tiden.
—Carl XVI Gustaf kommenterar Den motvillige monarken i Dagens Nyheter 2010.

Den biografiska boken Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer uppfattades som kontroversiell och kommenterades av kungen vid en presskonferens 4 november 2010 med "Vi vänder blad och går vidare".

I en TT-intervju den 30 maj 2011 tog kungen helt avstånd ifrån alla graverande anklagelser som riktats mot honom i frågan.

Uppgifter och åtaganden

Carl XVI Gustaf i amiralsuniform den 11 september 2007.

Som statschef har Carl XVI Gustaf ett löpande arbete med bland annat riksdagens talman, Sveriges regering, svenska kungliga akademier och Svenska kyrkan.

Varje år gör Carl Gustaf studiebesök vid flera svenska företag. På juldagen håller han sitt årliga jultal i Sveriges Radio P1.

Bland kung Carl Gustafs offentliga åtaganden hör flera miljörelaterade engagemang. Som exempel har han startat Kung Carl Gustafs Miljötävlan och den internationella miljökonferensen Royal Colloquium. Han är även ordförande för den svenska avdelningen av Världsnaturfonden sedan 1988.

I egenskap av Sveriges kung är kung Carl Gustaf stormästare över Serafimerorden och Nordstjärneorden samt herre och mästare över Svärdsorden, Vasaorden och Carl XIII:s orden. I denna egenskap innehar han de högsta graderna inom varje orden. Han utdelar Serafimer- och Nordstjärneordnarna, Carl XIII:s orden samt de kungliga medaljerna.

Familj och släkt

Familj

Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia.

Den 19 juni 1976 firades bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, från Heidelberg, Tyskland, dotter till direktör Walther Sommerlath och Alice de Toledo. Vigseln skedde i Stockholms Storkyrka. Förlovningen hade eklaterats den 12 mars samma år och paret träffades under OS i München 1972.

Kungaparet har tre barn:

1. Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland (född 1977)
2. Prins Carl Philip, hertig av Värmland (född 1979)
3. Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (född 1982)

Carl XVI Gustaf är dyslektiker, liksom kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip.

Släktskap med andra regerande europeiska monarker

• Drottning Margrethe II av Danmark – kusin
• Kung Harald V av Norge – dubbel brylling och fars syssling
• Kung Juan Carlos I av Spanien – dubbel brylling
• Kung Albert II av Belgien – fars syssling
• Drottning Beatrix I av Nederländerna – brylling
• Drottning Elizabeth II av Storbritannien – dubbel brylling.
• Storhertig Henri av Luxemburg – brylling
• Furst Albert II av Monaco – sjumänning
• Furst Hans Adam II av Liechtenstein – fars sexmänning

Anfäder

Se Carl XVI Gustafs härstamning (ofullständig antavla).

Titlar och heraldiskt vapen

Stora riksvapnet är även Konungens personliga vapen.

Carl XVI Gustafs valde vid sitt trontillträde att anta konungatiteln Sveriges Konung. Den traditionella konungatiteln hade dittills varit med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung vilken kunde härledas tillbaka till de medeltida kungarna. Titeln "Vendes konung" antogs av Gustav Vasa i rivalitet med Kristian III av Danmark som lagt "Goters konung" (gotlänningars) till den danska kungatiteln. Vid sitt trontillträde 1972 avsade sig drottning Margrethe II alla titlar förutom Danmarks Drottning vilket, tillsammans med Carl XVI Gustafs val av titel, satte punkt för en 450-årig tvist.

Han tilltalas/omtalas formellt som Ers/Hans Majestät.

Från sin födsel till och med 1950 var Carl XVI Gustaf prins med titeln Sveriges arvfurste. Från 1950 till 1973 då han uppsteg på tronen bar han titeln Sveriges kronprins. Vid födseln utnämndes han till Hertig av Jämtland, en titel han brukade fram till trontillträdet.

Kungens personliga vapen är enligt lag det samma som stora riksvapnet.

Utmärkelser och uppdrag

Carl XVI Gustaf besöker som hedersdoktor doktorspromotionen vid Lunds universitet 1990. Till höger om konungen dåvarande universitetsrektorn Håkan Westling.

Carl XVI Gustaf innehar den militära graden amiral i flottan samt general i armén och flygvapnet. Av tradition är han dock inte general i amfibiekåren (tidigare kustartilleriet).

Han är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kungliga tekniska högskolan (KTH), Handelshögskolan i Stockholm samt Åbo akademi i Finland. Sedan 1977 är kungen även hedersordförande i World Scout Foundation samt Förtroenderådets ordförande i svenska Världsnaturfonden (WWF).

Han blev även utnämnd till årets ölänning 1996.

Carl XVI Gustaf är beskyddare för ett flertal olika organisationer, se Carl XVI Gustafs beskyddarskap.

Under åren som monark har kung Carl Gustaf tilldelts inte mindre än 24 utländska statsordnar, bland annat Elefantorden, Finlands vita ros, Hederslegionen och Strumpebandsorden.

Ordnar

Svenska ordnar

Land	Släpspänne	Orden och titel	Not
		Stormästare (och Riddare) av Serafimerorden
		Herre och Mästare (och Kommendör med Stora Korset) av Svärdsorden
		Stormästare (och Kommendör med Stora Korset) av Nordstjärneorden
		Herre och Mästare (och Kommendör med Stora Korset) av Vasaorden
		Herre och Mästare (och Riddare) av Carl XIII:s orden

Utländska ordnar

Norden

Land	Släpspänne	Orden och titel	Not
		Riddare med kedja av Elefantorden
		Storkommendör av Dannebrogsorden
		Kommendör med Stora Korset av Finlands vita ros
		Stora korset med kedja av Falkorden
		Stora Korset med kedja av Sankt Olavs Orden

Övriga

Land	Släpspänne	Orden och titel	Not
		Stora kedjan av Södra korsets orden
		Terra Marianas kors-orden med kedja	(8 september 1995)
		Vita Stjärn-orden med kedja	(12 januari 2011)
		Stora Korset av Hederslegionen
		Stora Korset av Redeemer-orden
		Storkors med kedja av Piusorden
		Storkors med kedja av Republiken Italiens Förtjänstorden	(8 april 1991)
		Chrysanthemum-orden med Kedja
		Storkors med kedja av Hussein ibn Ali Orden
		Stora Korset av Vytautas den Store-orden
		Stora Korset av Guldlejonet av Huset Nassaus orden
		Mexikanska Aztekörnorden med kedja
		Stora Korset av Nederländska Lejonets orden
		Stora Korset av House of Orange-orden
		Stora Korset av Vita Örnens orden
		Stora Korset av Tornet och Svärdets orden med kedja	(2 maj 2008)
		Stora Korset av Infante D. Henrique Orden med kedja	(13 januari 1987)
		Colan-nivå av Rumänska Stjärnan
		Riddare med kedja av Gyllene Skinnets orden
		Stora Korset med kedja av Karl III och Saint Fernandos orden
		967:e främlingsriddare av Strumpebandsorden
		Mottagare av Kungliga Victorianska Kedjan
		Storkors av Godahoppsuddens Orden
		Rajamitrabhornorden
		Stora Korset av Förbundsrepubliken Tysklands Förtjänstorden / Bundesverdienstkreuz
		Storkors av Prins Yaroslav den Vises orden med kedja	(19 mars 1999)
		Storstjärna av Republiken Österrikes Hederstecken för Förtjänster

Andra utmärkelser

• Hedersamiral i Storbritanniens flotta (utnämnd den 25 juni 1975)

Intressen

Kungens intressen är natur, konst, matlagning, resor, jakt, scouting och bilar. Tre gånger har han åkt Vasaloppet, han kör en Volvo PV 60 i Svenska Kungsrallyt på Öland och deltar årligen i älgjakt i Bergslagen och i andra jakter, bland annat inom ramen för Konungens jaktklubb, där han själv är ordförande.

Fritiden tillbringar kungafamiljen ofta tillsammans i den privata sportstugan de ärvt i Storlien eller i Villa Mirage i franska Sainte-Maxime. Om somrarna bor kungafamiljen traditionellt på Solliden på Öland. Kungen arrenderar Stenhammars slott, där han bedriver ekologiskt jordbruk, med skogsbruk, växtodling och djurhållning. Han föder där i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet upp nötkreatur av den egna korsningsrasen Simgus, en korsning av Simmentalkor och Aberdeen Angus.

Carl XVI Gustaf är beskyddare och förste hedersledamot i AIK, trots att han enligt en intervju i tidningen Kalmarposten håller på Djurgårdens IF.

Se även

• Kungafamiljen
• Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
• Svenska kungliga akademier
• Carl XVI Gustafs beskyddarskap
• Lista över statsbesök gjorda av kung Carl XVI Gustaf av Sverige
• Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken
• M/S Kung Carl Gustaf

Referenser

Tryckta källor

• Carl Gustaf. Lillprinsen på Haga, utgiven av prinsessan Sibylla till förmån för Barnens Dag och Scoutfrämjandet (Sthlm 1950)
• Kung Gustaf och hans folk (Sthlm 1950)
• När Var Hur 1974 (Sthlm 1973)
• Lagerstedt, Lars, 100 år med Svenska Dagbladet 1884–1984. Ett sekel speglat i tidningssidor (Sthlm 1984)
• Svenska Dagbladets årsbok 1946 (Utgiven 1947 Gummessons Boktryckeri AB), redigerad av redaktör Erik Rudberg

Webbkällor

• Information från Kungliga Hovstaterna
• DN: Statsbesöket i Brunei

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Carl XVI Gustaf

  Citat
• Wikimedia Commons har media som rör Carl XVI Gustaf.
  Bilder & media
• Kungliga Hovstaterna
• Scout.org: Scout Foundation leaders visit United Arab Emirates

Företrädare: Gustaf VI Adolf

Sveriges Konung 1973–

Efterträdare: Innehar fortfarande posten