Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf
Fotografi av Gustaf VI Adolf som kronprins på 1930-talet
Kung av Sverige
Regeringstid	29 oktober 1950–15 september 1973 (&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 år och &&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321 dagar)
Företrädare	Gustaf V
Efterträdare	Carl XVI Gustaf
Valspråk	Plikten framför allt
Gemål	Margareta av Connaught Louise Mountbatten
Barn	Gustaf Adolf Sigvard Ingrid Bertil Carl Johan
Ätt	Bernadotteska ätten
Far	Gustaf V
Mor	Victoria av Baden
Född	11 november 1882 Stockholms slott
Död	15 september 1973 (&&&&&&&&&&&&&090.&&&&&090 år och &&&&&&&&&&&&0308.&&&&&0308 dagar) Helsingborgs lasarett i Helsingborg i Skåne
Begravd	25 september 1973 Kungliga begravningsplatsen i Solna

Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholms län, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges konung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden och farfar till Carl XVI Gustaf. Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965).

Han föddes som prins av Sverige och Norge samt hertig av Skåne (efter unionsupplösningen 1905 var han inte längre prins av Norge) och var Sveriges kronprins 1907–1950 efter faderns tronbestigning. Gustaf VI Adolf var den siste kungen med den traditionella svenska kungabeteckningen "Sveriges, Götes och Vendes konung".

Uppväxt

Barndom

Gustav Adolf och Vilhelm, fotograferade 1885.

Lördagen den 11 november 1882 kl. 16.25 nedkom kronprinsessan Victoria med kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsministern greve Arvid Posse och utrikesministern friherre Hochschild med respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, döptes i Vita havet på Stockholms slott den 25 november samma år av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som påstods vara hämtat från floden Jordan men i själva verket kom från slottets brunn. Vid altaret deltog även biskopen i Karlstads stift, Claes Herman Rundgren och ordensbiskopen Frithiof Grafström. Som paradvagga åt den nydöpte fungerade Karl XII:s vagga.

Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska, och kallades av dessa för "Vass". Den första guvernanten var mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.

En stor del av barndomens somrar tillbringades antingen på Tullgarns slott eller på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.

Utbildning

Kronprins Gustaf Adolf omkring 1916.

Han åtnjöt privat undervisning och avlade studentexamen 1900. Vårterminen 1901 skrevs arvfursten in vid Uppsala universitet och vid Stockholms nation den 8 februari 1901. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de omtalade bronsålderfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågahögen, numera på Statens Historiska Museum.

Han erhöll samtidigt militär utbildning och tog officersexamen 1902. Efter genomgången kurs vid Krigshögskolan blev han 1909 kapten (ryttmästare), 1913 major, 1916 överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor och 1928 generallöjtnant.

Gustaf VI Adolf talade, förutom sitt modersmål, engelska, franska och tyska flytande. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin. 10 maj 1906 invaldes han som hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Familj

Kronprins Gustaf Adolf med familj 1912; kronprinsessan Margareta, prinsarna Gustaf Adolf och Sigvard, prinsessan Ingrid samt den nyfödde prins Bertil.

Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf och prins Bertil i början av 1940-talet.

Den 26 januari 1905 befann sig Gustaf Adolf i Kairo, Egypten, och där mötte han brittiske prins Arthurs äldsta dotter Margaret på en födelsedagsbankett för khediven Abbās Hilmi Pascha av Egypten. Till bordet skulle prinsen egentligen ha haft Margarets yngre syster Patricia, som ryktades vara hans blivande gemål, men i stället tog han Margaret som sin bordsdam. De förlovade sig redan efter fyra veckor i Kairo och gifte sig 15 juni 1905 i Saint Georges Chapel i Windsor Castle.

Som bröllopsgåva fick prinsparet Sofiero slott av Gustaf Adolfs farfar, Oscar II. Gustaf VI Adolf bodde större delen av sitt liv i Kansliflygeln på Stockholms slott.

Barn

Med kronprinsessan Margareta:

1. Gustaf Adolf (1906–1947), hertig av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs far
2. Sigvard (1907–2002), hertig av Uppland till 1934, greve af Wisborg
3. Ingrid (1910–2000), drottning av Danmark från 1947, danska drottningen Margrethe II:s mor
4. Bertil (1912–1997), hertig av Halland
5. Carl Johan (1916-2012), hertig av Dalarna till 1946, greve af Wisborg

Kronprinsessan Margareta insjuknade och avled våren 1920 i akut blodförgiftning, gravid i åttonde månaden. Kronprins Gustaf Adolf reste mycket under sin änklingstid, bland annat till England 1923 där han bland vänner mötte sin andra gemål, Louise Mountbatten, på en middagsbjudning.

Förlovningen med lady Louise Mountbatten eklaterades den 1 juli 1923, och paret vigdes den 3 november samma år i Chapel Royal i St. James's Palace i London av ärkebiskopen av Canterbury. Makarna fick tillsammans ett dödfött flickebarn 1925.

Drottning Louise avled i mars 1965 på Sankt Görans sjukhus.

Sångaren Carl-Erik Olivebring (1919–2002) har i en intervju sent i livet uppgivit sig vara utomäktenskaplig son till Gustaf VI Adolf. Denna uppgift återges också i författaren Kjell Fridhs (1944–1998) biografi om kungen, dock utan fler redovisade källor än Olivebrings uttalande. Hovet har aldrig kommenterat påståendet.

Redan när första hustrun Margareta besökte sitt brittiska hemland under äktenskapets första år ryktades det i Sverige om att Gustaf Adolf hade ett förhållande med operettstjärnan Rosa Grünberg.

Regentskap och intressen

Kung Gustaf VI Adolf och drottning Louise.

Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 oktober 1950 svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden och höll minnestal över den döde monarken i rikssalen den 30 oktober.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till bland annat Italien för att delta i utgrävningar, och då inte minst från etruskernas gamla samhällen runt Viterbo utanför Rom. Han besökte även Grekland och Främre orienten. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott. Bland hans utmärkelser kan nämnas att han invaldes som hedersmedlem av British Academy 1953. Han blev hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944 och vid Londons universitet den 22 juli 1960, samt hedersledamot av den Påvliga arkeologiska akademin i juli 1960.

Ett annat intresse var kinesisk konst och hans samling av ostindiskt porslin finns nu på Östasiatiska museet i Stockholm.

Han reste som kronprins till USA på "den stora resan" 1926–1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7 000 namnteckningar per år, och var värd för 3 000 gäster per år. Han var beskyddare för cirka 200, huvudsakligen ideella, vetenskapliga och idrottsliga sammanslutningar samt konstföreningar.

Gustaf VI Adolf var den förste svenske monarken efter frihetstiden som inte i någon högre grad brukade sin politiska makt. Enda egentliga undantaget var regeringskrisen 1957. Detta första och enda elddop inom politiken skötte han ur parlamentarisk synvinkel korrekt. Det har påståtts att han liksom fadern varit "sina rådgivares rådgivare", men det har inte bekräftats. Han hade ändå en så stark ställning, att riksdagen trots de starka vänstervindar som blåste i början av 1970-talet inte ville låta den nya regeringsformen träda ikraft förrän efter Gustaf Adolfs frånfälle.

År 1962 medverkade kungen i filmen Nils Holgerssons underbara resa som sig själv.

Slutet

Gustaf Adolfs och hans två gemålers grav på Kungliga begravningsplatsen.

I augusti 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår i sitt sommarressidens, Sofiero slott stax norr om Helsingborg, varför han opererades den 21 augusti. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Han avled stilla klockan 20:35 den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation. Han hade valt att inte låta sig begravas i Riddarholmskyrkan, utan gravsattes på Kungliga begravningsplatsen i Solna. Det var första gången sedan 1689 som en svensk monark inte gravsattes på Riddarholmen i Stockholm.

Mediebevakning

I jämna steg med kungens tillstånd i början av hans sjukdomsperiod (23-28 augusti) ägnades intensiv svensk massmediebevakning även åt Norrmalmstorgsdramat i Stockholm; direktsändningar i televisionen växlade då mellan kungens tillstånd och läget vid Norrmalmstorg. I Sverige pågick även under kungens sjukdomstid valkampanjen inför riksdagsvalet; den kom något i skymundan i mediebevakningen. Valet ägde rum den 16 september, dagen efter kungens bortgång. Kungens begravning (utom själva gravsättningen) direktsändes samtidigt i båda Sveriges Televisions kanaler som var landets enda tv-kanaler då.

Ordnar och utmärkelser

Kronprins Gustaf Adolf mottar sitt doktorsdiplom som hedersdoktor vid University of Chicago av universitetets president, professor Max Mason, 1926.

Gustaf VI Adolf blev 1918 hedersdoktor vid Lunds universitet, 1926 hedersdoktor vid Yale, Princeton och Clarks universitet, 1929 vid Cambridge och 1932 vid Dorpats universitet.

• Oscar II:s och Sophias Guldbröllopsminnestecken (1907)
• Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken (1897)
• Konung Gustav V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen (1948)
• Konung Gustav V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen (1928)
• Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj (1906)
• Medaljen Illis Quorum i guld av 18:e storleken med kedja
• Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (riddare av Kungliga Serafimerorden) från födseln. Ordens herre och mästare 1950-1973
• Kommendör med stora korset av Kungliga Svärdsorden från födseln. Ordens herre och mästare 1950-1973
• Kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden från födseln. Ordens herre och mästare 1950-1973
• Kommendör med stora korset av Kungliga Vasaorden som kronprins. Ordens herre och mästare 1950-1973
• Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden från födseln. Ordens herre och mästare 1950-1973
• Konung Gustaf V:s Olympiska medalj (1912)
• Beskyddare för Johanniterorden i Sverige 1950-1973

Riddare av husorden Fidelitas Storhertig Fredriks av Baden jubileumsmedalj (1902) Storhertig Fredrik och Louise Guldbröllopsminnestecken (1906) Storkors av Leopoldsorden Storkors av Södra korsets orden Storkors med kedja av orden Al Mérito Riddare av Elefantorden Storkommendör av Dannebrogsorden Dannebrogsman Mohammed Ali-orden av första klassen med kedja Storkors av Salomos Insegels orden Storkors med kedja av Finlands Vita ros' orden Storkors av Hederslegionen Storkors av Frälsareorden Storkors med kedja av Sankt Georgs och Konstantins orden Storkors med kedja av Quetzalorden Hohenzollernska husorden av första klassen Rafidain-orden av första klassen Storkors med kedja av Pahlevi-orden Storkors med kedja av Isländska Falkorden Riddare av Annunziataorden Chrysantemumorden med kedja Storkors av Pionjärorden Storkors av första klass med kedja av Örnorden Storkors av Lejonorden Riddare av Löveorden

Storkors med kedja av Sankt Olavsorden Storkors av Oldenburgska Hus- och förtjänstorden Storkors med briljanter av Solorden Storkors av Torn- och svärdsorden Riddare av Svarta Örns-orden Riddare första klassen av Röda Örns-orden Storkors av Carol I:s orden Riddare av Sankt Andreas-orden Riddare av Sankt Alexander Nevskys orden Riddare av Vita Örns-orden Riddare av Sankt Andreas-orden Riddare av första klassen av Sankt Anna-orden Riddare av första klassen av Sankt Stanislaus-orden Riddare av Rautenkroneorden Storkors av Sachsen-Ernestinska husorden Riddare av Gyllene skinnets orden Riddare av Strumpebandsorden Riddare av Bathorden Storkors av Victoriaorden Victoriakedjan Konung George V:s och Drottning Marys kröningsmedalj (1911) Storkors av orden Maha Chakri Kejsar Wilhelm I:s Minnesmedalj Osmanié-orden av första klassen Storkors av första klassen av Österrikiska förbundsrepublikens förtjänstorden Storkors av Sankt Stefansorden

Källa: .

Gustaf VI Adolfs släpspänne, utställt i ordenssalarna på Stockholms slott.

Anfäder

Kung Oscar I

Kung Oscar II

Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg

Kung Gustaf V

Hertig Wilhelm I av Nassau

Prinsessan Sophie av Nassau

Prinsessan Pauline av Württemberg

Kung Gustaf VI Adolf

Storhertig Leopold av Baden

Storhertig Friedrich I av Baden

Prinsessan Sofia av Sverige, prinsessa av Vasa

Prinsessan Victoria av Baden

Kejsar Wilhelm I av Tyskland, kung av Preussen

Prinsessan Louise av Preussen

Prinsessan Augusta av Sachsen-Weimar

Se även

• Lista över Sveriges hertigar

Referenser

Tryckta källor

• Fjellman, Margit (utan år). Vår Kung. Sju decennier i Gustaf VI Adolfs liv – En kavalkad i ord och bild 
• Fjellman, Margit (utan år). Ett år med Kungen 
• Kung Gustaf och hans folk. Stockholm. 1951 
• När Var Hur 1974. Stockholm. 1973 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gustaf VI Adolf
  Bilder & media