2 juni-rörelsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

2 juni-rörelsen (tyska: Bewegung 2. Juni) var en västtysk anarko-situationistisk stadsgerilla i Västtyskland. 2 juni-rörelsen var baserad och utförde sina aktioner i Västberlin.

Gruppens namn syftar på det datum (2 juni), då den unge studenten Benno Ohnesorg dödades av västtysk polis i samband med en demonstration i Västberlin 1967. Gruppen hade starka band till den marxistiska "stadsgerillan" Röda armé-fraktionen, men var anarkist-situationistiska. Sedan grupperingen upplösts i början av 1980-talet kom flera medlemmar att ansluta sig till Röda armé-fraktionens så kallade andra och tredje generation.

Till 2 juni-rörelsens mer spektakulära dåd hör kidnappningen av CDU-politikern Peter Lorenz 1975.

2 juni-rörelsens aktioner[redigera | redigera wikitext]

  • 2 februari 1972: 2 juni-rörelsen utför ett sprängattentat mot den brittiska yachtklubben och mot två personbilar tillhörande de allierade stridskrafterna. Aktionerna sker i samband med Den blodiga söndagen i nordirländska Derry.
  • 3 mars 1972: Efter dödsskjutningen av Thomas Weisbecker utför 2 juni-rörelsen ett sprängattentat mot Landeskriminalamt Berlin.
  • 5 maj 1972: 2 juni-rörelsen utför, som en protest mot rättsväsendet, ett brandattentat mot den juridiska fakulteten.
  • 10 november 1974: En dag efter det att RAF-medlemmen Holger Meins dog till följd av hungerstrejk görs ett kidnappningsförsök av kammarrättspresidenten Günter von Drenkmann. Kidnappningen misslyckas och han skjuts istället till döds av ett kommando ur 2 juni-rörelsen. Drenkmann var ordförande för Västtysklands högsta domstol.
  • 27 februari 1975: Ett kommando ur 2 juni-rörelsen kidnappar mitt under valrörelsen i Berlin CDU:s toppkandidat Peter Lorenz. Lorenz är under de kommande fem och en halv dagarna fånge i ett "Folkets fängelse" (tyska Volksgefängnis). I utbyte mot Lorenz lyckas man få fem fångar ur olika västtyska stadsgerillagrupperVerena Becker, Gabriele Kröcher-Tiedemann, Ingrid Siepmann, Rolf Pohle und Rolf Heißler – samt två efter Holger Meins död gripna demonstranter släppta. Det är den enda gången som en stadsgerilla lyckas få fångar frisläppta i Tyskland.
  • 30–31 juli 1975: Vid två bankrån kommer 2 juni-rörelsen över 100 000 D-Mark.
  • 9 november 1977: Den österrikiske företagsledaren Walter Palmers kidnappas i Wien. Han släpps efter 100 timmar sedan en lösesumma på 31 miljoner schilling betalats.
  • Augusti 1981: Inge Viett skjuter vid en rutinkontroll i Paris trafikpolisen Francis Violot. 1992 döms Viett till 13 års fängelse för mordförsök.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • autonome L.U.P.U.S.-Gruppe (Hrsg.): Die Hunde bellen ...: Von A – RZ. Eine Zeitreise durch die 68er Revolte und die militanten Kämpfe der 70er bis 90er Jahre. Unrast Verlag, Münster 2001, ISBN 3-89771-408-6
  • Ralf Reinders, Ronald Fritzsch: Die Bewegung 2. Juni. Gespräche über Haschrebellen, Lorenz-Entführung und Knast. Edition ID-Archiv, Berlin 1995, ISBN 3-89408-052-3 Online-Ausgabe (PDF und HTML)
  • Bewegung 2. Juni (Hrsg.): Der Blues. Gesammelte Texte der Bewegung 2. Juni. 926 Seiten in 2 Bänden, ohne Jahr (1982?), Selbstverlag (Nachdruck durch das Antiquariat „Schwarzer Stern“, Dortmund 2001)
  • Peter Brückner, Barbara Sichtermann: Gewalt und Solidarität. Zur Ermordung Ulrich Schmückers durch Genossen. Dokumente und Analysen. Wagenbach-Verlag, Berlin (West) 1974, ISBN 3-8031-1059-9
  • Inge Viett: Nie war ich furchtloser. Edition Nautilus, Hamburg 1997, ISBN 3-89401-270-6
  • Gabriele Rollnik, Daniel Dubbe: Keine Angst vor niemand. Über die Siebziger, die Bewegung 2. Juni und die RAF. Edition Nautilus, Hamburg 2004, ISBN 3-89401-436-9
  • Till Meyer: Staatsfeind. Erinnerungen. Spiegel-Buchverlag, Hoffmann und Campe, Hamburg 1996, ISBN 3-455-15002-0
  • Gerhard Seyfried: Der schwarze Stern der Tupamaros. Berlin 2004; Eichborn; ISBN 3-8218-0754-7. (Roman)
  • Baumann, Bommi: Wie alles anfing - How it all began. Trikont 1971. ISBN 0-88978-045-5
  • Baumann, Bommi: Hur det hela började. Författarförlaget 1975. ISBN 91-7054-177-9