446 Aeternitas
| 446 Aeternitas | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | M. Wolf A. Schwassmann |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 27 oktober 1899 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (446) Aeternitas |
| Alternativnamn | 1899 ER, A899 UB[1] |
| Uppkallad efter | Aeternitas[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,138 AU |
| Perihelium | 2,438 AU |
| Halv storaxel | 2,788 AU |
| Excentricitet | 0,1255559 |
| Siderisk omloppstid | 4,65 år |
| Medelomloppshastighet | 17,84 km/s |
| Medelanomali | 147,6° |
| Inklination | 10,62° |
| Longitud för uppstigande nod | 42,03° |
| Periheliumargument | 279,1° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 53,56 km |
| Synodisk rotationsperiod | 15,74 h |
| Albedo | 0,317 |
| Absolut magnitud (H) | 8,79[3] |
446 Aeternitas eller 1899 ER[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 27 oktober 1899 av de tyska astronomerna Max Wolf och Friedrich Karl Arnold Schwassmann i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter Aeternitas i den romerska mytologin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 53 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 446 Aeternitas” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=446+Aeternitas. Läst 24 oktober 2016.
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 49. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA49&dq=446+Aeternitas&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=446%20Aeternitas&f=false. Läst 2 februari 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||