Heidelberg
| Heidelberg | ||
| Stad | ||
 Bron och slottet
|
||
|
||
| Land |  Tyskland |
|
|---|---|---|
| Förbundsland | Baden-Württemberg | |
| Regierungsbezirk | Karlsruhe | |
| Kreis | kretsfri stad | |
| Läge | 49° 25' N 8° 43' Ö | |
| Yta | 108,83 km² | |
| Folkmängd | 146 466 (31 december 2009)[1] | |
| Befolkningstäthet | 1 346 inv./km² | |
| Borgmästare | Dr Eckart Würzner (-) | |
| Postnummer | 69115–69126 | |
| Riktnummer | 6221, 6202 | |
| Registreringsskylt | HD | |
 Heidelberg i Tyskland
|
||
| Webbplats: www.heidelberg.de | ||
Heidelberg är en stad i den nordvästra delen av tyska delstaten Baden-Württemberg belägen vid floden Neckars nedre lopp cirka 22 kilometer från utflödet i Rhen och cirka 20 kilometer sydost om Mannheim. Staden har cirka 146 000 invånare och utgör tillsammans med Mannheim och Ludwigshafen am Rhein kärnområdet i Rhen-Neckar, ett storstadsområde med över 1,8 miljoner invånare.[2]
Området där staden är belägen har varit befolkat åtminstone sedan yngre stenåldern, men man har också hittat underkäken från en människa, som fått beteckningen Homo heidelbergensis och beräknas ha funnits där för ungefär 500 000 år sedan.
Innehåll |
Historia [redigera]
Heidelberg omtalas i skrifliga handligar första gången 1196, var stad 1239. Staden tillhörde ursprungligen biskopen av Worms, men var från 1300-talet till 1720 pzalzgrevarnas residensstad. Sistnämnda år flyttades residenset till Mannheim. Efter Jean Calvins död var Heidelberg fram till 1619 kalvinismens huvudort. Här författades bland annat Heidelbergkatekesen. Från 1803 tillhörde Heidelberg Baden. "Heidelbergförsamlingen" 1848 förberedde inkallandet av nationalförsamlingen.[3]
Universitetet, Ruprecht-Karls-Universität, som är Tysklands äldsta, grundades år 1386. Under reformationstiden var Rudolf Agricola och Johann Reuchlin knutna till universitetet. Det förföll under 1600-1700-talen men återupprättades 1803.[4]
I dag studerar där cirka 30 000 studenter. I staden finns också högskolor för lärarutbildning, kyrkomusikerutbildning och utbildning om judarnas religion och kultur.
Söder om staden, på Schlossberg, en del av det sydost om staden belägna bergsmassivet Königstuhl ligger Heidelbergs slottsruin.[4]
Heidelberg är en av de få tyska städer som klarade sig undan andra världskrigets bombningar och har därför en gammal stadsdel, Altstadt, som innehåller många sevärdheter.
1972 utsattes den amerikanska arméns högkvarter i Heidelberg för ett bombattentat av den västtyska terroristorganisationen Röda armé-fraktionen.
Sveriges drottning Silvia är född i Heidelberg.
Näringsliv [redigera]
Ungefär 80 % av den arbetande befolkningen är sysselsatt med tjänsteproduktion, men i staden finns också ABB:s tyska dotterbolag och den världsomspännande tryckpresstillverkaren Heidelberger Druckmaschinen.
Personer från Heidelberg [redigera]
Sevärdheter [redigera]
Väster om universitetet vid Hauptstrasse ligger det i barockstil uppförda Kurpfälziges Museum med förhistoriska, romerksa och senare föremål.
Heiliggeistkirche (vid torget) och Peterskirche (söder om universitetbiblioteket), båda uppförda i sengotisk stil, härstammar från medeltidens slut. Gasthaus zum Ritter (vid torget), byggt i renässans 1592, restaurerat 1905, var en av de få profanbyggnader som undgick fransmännens härjningar i staden 1693. Av äldre byggnader märks även S:te Anna-hospitalet och Jesuitkyrkan. Strax norr om torget leder den gamla Karl Theodor-Brücke över till norra Neckarstranden, bebyggd med vackra villor och Heiliegen berg (445 meter över havet). På sydsidan av Heiligenberg går Philosophenweg, varifrån man har en utomordentlig utsikt över staden.[4]
Källor [redigera]
- ^ Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 18 december 2010.
- ^ Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 - Stadtregionen (på tyska) Definition av storstadsområden. Läst 18 december 2010.
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 917.
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 916.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Heidelberg.
|
|||||||||||
|
|||||||||
.svg){kind=small}
