Agendasättande journalistik

Från Wikipedia
Agendasättande journalistik kan även avse kampanjjournalistik.[1]

Agendasättande journalistik är en del i Max MacCombs och Donalds Shaws samhällsvetenskapliga teori om agendasättning. Den beskriver hur nyhetsmedier har förmågan att påverka tematiken på de ämnen som diskuteras genom hur de (1) filtrerar och skapar verkligheten genom sina skildringar, (2) hur koncentrationen på några få ämnen leder till att mediekonsumenter uppfattar dessa ämnen som viktiga.

Teorin om agendasättning[redigera | redigera wikitext]

Teorin utvecklades i studien Chapel Hill av McCombs och Shaw om presidentvalet i USA 1968. Studien visade en stark korrelation mellan vad 100 invånare i Chapel Hill i North Carolina tyckte var de viktigaste valfrågorna och vad de lokala och nationella nyhetsmedierna rapporterade om var de viktigaste frågorna.[2] Genom att jämföra tematiken i nyhetsartiklarna för de ämnen som rapporterades om och allmänhetens uppfattning om den viktigaste valfrågan kunde McCombs och Shaw bestämma i vilken grad medierna bestämmer den allmänna opinionen. Sedan studien publicerades har mer än 400 studier publicerats på den agendasättande funktionen hos massmedierna.[3]

Debatt kring agendasättande journalistisk i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har begreppet agendasättande journalistik använts dels som en beskrivning av medier av deras egen inriktning eller ambition och dels som ett begrepp där fenomenet kritiserats och närmast kommit att användas som ett skällsord. När begreppet omnämns i positiva termer ges det oftast en innebörd av att producera uppmärksammad och resurskrävande journalistik, gärna med inslag av grävande journalistik och scoop, som ger avtryck hos andra medier och i samhällsdebatten.[1][4][5] När begreppet används positivt ses det inte i motsatsförhållande till saklig journalistik.[6] När begreppet omnämns i negativa termer ligger fokus ofta på att konsekvensneutraliteten överges eller att ett medium avsiktligt driver en politisk linje eller bedriver aktivism i sin nyhetsrapportering snarare än enbart inom ramen för mediets opinionsmaterial.[7][8][9][10]

Åren runt 2010 använde flera svenska medier begreppet agendasättande journalistik för att beskriva sig själva, bland andra Sveriges radio,[11][12][13] Svenska Dagbladet,[14][15] och Göteborgs-Posten[16]. I mars 2013 meddelade Dagens Nyheters (DN) nytillträdde chefredaktör Peter Wolodarski att tidningen skulle fokusera mer på agendasättande journalistik, vilket beskrevs som en satsning på kvalitetsjournalistik.[4][17] Åren därefter började begreppet agendasättande journalistik oftare användas i negativ betydelse, och ofta med Dagens Nyheter i centrum för kritiken. Bland de som kritiserat Dagens Nyheter finns Johan Hakelius vid Aftonbladet[7], Susanna Popova vid Svenska Dagbladet[9] och den tidigare DN-medarbetaren Lasse Granestrand[18]. Denna debatt var särskilt intensiv i samband med flyktingkrisen 2015 och var då en del av en bredare debatt om svensk asylpolitik och mediernas roll,[19] men har senare även gällt andra frågor.[10][20] När debatten var som mest intensiv framförde Dagens Nyheter och Wolodarski att tidningen innehåll speglade en mycket bredare uppsättning åsikter än vad kritikerna hävdade samt att en del av DN:s ställningstaganden varit en direkt reaktion på hot och hat.[8]

Efter denna debatt konstaterades att begreppet agendasättande journalistik skiftat innebörd och mer kommit att användas i negativ betydelse, som en anklagelser mot medier.[1][21] Begreppet fortsatte dock att användas som en egenbeskrivning med positiv innebörd av flera svenska medier, bland annat landsortspress.[22][23][24][25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jack Werner (9 december 2016). ”Krönika: Slutet för agendasättande journalistik”. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=6583773. Läst 10 december 2016. 
  2. ^ McCombs, M; Shaw, D (1972). ”The agenda-setting function of mass media”. Public Opinion Quarterly 36 (2): sid. 176. doi:10.1086/267990. 
  3. ^ McCombs, M (2005). ”A look at agenda-setting: Past, present and future.”. Journalism Studies 6 (4): sid. 543–557. doi:10.1080/14616700500250438. 
  4. ^ [a b] ”"DN måste ha råd med dyr journalistik"”. Medievärlden. 21 mars 2013. https://www.dagensmedia.se/alla-nyheter/medievarldens-arkiv/dn-maste-ha-rad-med-dyr-journalistik/. Läst 9 augusti 2023. 
  5. ^ ”Vänstern kan lära av högerns agendasättande journalistik”. Aktuellt Fokus. 24 mars 2017. https://aktuelltfokus.se/vanstern-kan-lara-av-hogerns-agendasattande-journalistik/. Läst 9 augusti 2023. 
  6. ^ ”P1 har aldrig varit bättre”. Journalisten. 11 april 2011. https://www.journalisten.se/kronika/p1-har-aldrig-varit-battre. Läst 9 augusti 2023. 
  7. ^ [a b] Johan Hakelius (21 december 2015). ”Hur kunde allt få löpa på så okritiskt, DN?”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/4dxPP6/hur-kunde-allt-fa-lopa-pa-sa-okritiskt-dn. Läst 9 augusti 2023. 
  8. ^ [a b] ”Johan Hakelius angrepp på DN: ”Ett propagandaorgan””. Resumé. 21 december 2015. https://www.resume.se/kommunikation/media/johan-hakelius-angrepp-pa-dn-ett-propagandaorgan/. Läst 9 augusti 2023. 
  9. ^ [a b] Susanna Popova (6 december 2016). ”DN och agendajournalistiken”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/1JdjM/dn-och-agendajournalistiken. Läst 9 augusti 2023. 
  10. ^ [a b] Csaba Bene Perlenberg (15 mars 2021). ”Fler liberaler bör kritisera Wolodarski”. Liberal Debatt. https://www.liberaldebatt.se/2021/03/fler-liberaler-bor-kritisera-wolodarski/. Läst 9 augusti 2023. 
  11. ^ ”Så satsar nya radioledningen”. Resumé. 2 februari 2009. https://www.resume.se/kommunikation/radio/sa-satsar-nya-radioledningen/. Läst 9 augusti 2023. 
  12. ^ ”SR i ”gott skick” enligt nya ledarduon”. Svenska Dagbladet. 2 februari 2009. https://www.svd.se/a/8312fe5b-96f4-3232-ae80-6ad67ef3204f/sr-i-gott-skick-enligt-nya-ledarduon. Läst 9 augusti 2023. 
  13. ^ ”Sveriges Radio får en ny vd”. Sveriges television. 19 juni 2012. https://www.svt.se/kultur/sveriges-radio-far-en-ny-vd. Läst 10 december 2016. 
  14. ^ ”Chefsrockad på SvD”. Svenska Dagbladet. 15 augusti 2012. https://www.svd.se/a/edb73fc8-4558-303d-9cad-4fa205ea4513/chefsrockad-pa-svd. Läst 9 augusti 2023. 
  15. ^ ”Så blir nya SvD”. Svenska Dagbladet. 20 september 2012. https://www.svd.se/a/563c13e0-2833-3d3d-9e83-5c7e4917a87e/sa-blir-nya-svd. Läst 9 augusti 2023. 
  16. ^ ”Hon är GP:s nya nyhetschef”. Dagens Media. 27 september 2013. https://www.dagensmedia.se/alla-nyheter/nyheter/hon-ar-gps-nya-nyhetschef/. Läst 9 augusti 2023. 
  17. ^ ”DN.se stärker sin ställning”. Dagens Nyheter. 14 mars 2013. https://www.dn.se/ekonomi/dnse-starker-sin-stallning/. Läst 9 augusti 2023. 
  18. ^ Lasse Granestrand (6 december 2016). ””Flyktingfrågan misskött av politiker och medier””. Svenska Dagbladet (SvD Debatt). https://www.svd.se/a/772bb2b9-54c2-4768-94f1-ca16d5694496/flyktingfragan-misskott-av-politiker-och-medier. Läst 9 augusti 2023. 
  19. ^ Johan Såthe (24 mars 2016). ”Trams att medierna döljer fakta om migrationen”. Resumé. https://www.resume.se/kommunikation/media/trams-att-medierna-doljer-fakta-om-migrationen/. Läst 9 augusti 2023. 
  20. ^ ”Stort internt missnöje kring att Greta Thunberg tar över DN: ”Kraftig kritik från minst ett femtiotal medarbetare””. Dagens Media. 13 november 2020. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/stort-internt-missnoje-kring-att-greta-thunberg-tar-over-dn-kraftig-kritik-fran-minst-ett-femtiotal-medarbetare/. Läst 9 augusti 2023. 
  21. ^ Emanuel Karlsten (23 december 2016). ”Emanuel Karlsten: Inget tyder på att 2017 blir bättre än 2016”. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/medier/medier/emanuel-karlsten-inget-tyder-pa-att-2017-blir-battre-an-2016/. Läst 9 augusti 2023. 
  22. ^ ”Ekojouren görs om efter kritik”. Journalisten. 28 september 2016. https://www.journalisten.se/nyheter/ekojouren-gors-om-efter-kritik. Läst 9 augusti 2023. 
  23. ^ ”Hallpressen startar granskningsnav”. Dagens Media. 22 maj 2017. https://www.dagensmedia.se/alla-nyheter/medievarldens-arkiv/hallpressen-startar-granskningsnav/. Läst 9 augusti 2023. 
  24. ^ ”Så ska det kreddas mellan Mittmedia och Sveriges Radio”. Nynäshamns Posten. 26 juni 2017. https://www.nynashamnsposten.se/2017-06-26/sa-ska-det-kreddas-mellan-mittmedia-och-sveriges-radio. Läst 9 augusti 2023. 
  25. ^ ”Martin Falkenby: Grattis Trelleborg – nu blir det mer och bättre lokaljournalistik”. Trelleborgs Allehanda. 24 juni 2021. https://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/martin-falkenby-grattis-trelleborg-nu-blir-det-mer-och-battre-lokaljournalistik-6e3c35a7/. Läst 9 augusti 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Agendasättande_journalistik&oldid=54408438”