Anders Gustaf Dahlman
Anders Gustaf Dahlman (även Albert samt Dalman), född 17 februari 1848 i Norberg, Västmanlands län, död 30 juli 1920 i Stockholm, var Sveriges riksskarprättare.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Efter att ha varit stamanställd korpral vid Västmanlands regemente blev han i konkurrens med 200 andra sökande (bland dem hans företrädare Johan Persson Palmgren) utsedd till Stockholms läns skarprättare 5 augusti 1885. Under åren 1885-1891 antogs Dahlman som skarprättare i ytterligare 6 län. År 1901 utsågs han till riksskarprättare för hela Sverige.
Dahlman bodde på Sankt Eriksgatan i Stockholm tills han 1918 flyttade till sin son på Lilla Essingen. Efter att ha blivit påkörd av en spårvagn återfick Dahlman aldrig hälsan och dog sent i juli 1920.[1]
Delinkventer [redigera]
Under sina 25 år som skarprättare avrättade Dahlman sex delinkventer. Fem avrättades med handbila och den sista med giljotin.
- Dahlmans första avrättning var den av Anna Månsdotter, även känd som Yngsjömörderskan, den 7 augusti 1890.
- Därefter dröjde det tre år innan nästa avrättning kunde utföras av Dahlman. Då avrättades Per Johan Pettersson, den så kallade Alftamördaren. Avrättningen skedde på Gävle länsfängelse den 17 mars 1893.
- Den tredje avrättningen Dahlman utförde var den 5 juli år 1900, då Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren, avrättades på fängelsegården i Karlskrona.
- Den fjärde avrättningen skedde den 23 augusti 1900 kl 06.45 på Malmö länsfängelse, då den så kallade Löderupsmördaren Lars Nilsson avrättades.
- Den femte avrättningen och den sista med handbila fick Dahlman utföra på Västerås länsfängelse den 10 december 1900, på Mälarmördaren eller som han också kallades Svarte Filip, John Filip Nordlund.
- Den sista avrättningen Dahlman utförde, skedde onsdagen den 23 november 1910 på Långholmens centralfängelse. Detta var den sista avrättningen i Sverige och den enda med giljotin. Den som avrättades var Johan Alfred Andersson-Ander.
Referenser [redigera]
- ^ ”Dalman, Anders Gustav, Sveriges siste skarprättare”. Anbytarforum. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=83331&post=155578#POST155578.
Vidare läsning [redigera]
- Dalman, Gustaf Albert; Gunne Gustaf Olof (1948). Sveriges siste skarprättare, A. G. Dalman: föregångare och förrättningar. Stockholm: Special-förl.. Libris 1394386
- Hansson Chronwall, Jöns. En bok till varning för dem som gå fria. Vaktkonstaplars och fängelsedirektörers berättelser om llfvet på Långholmen, märkvärdiga bofvars karaktärer, rymningsförsök m.m. Till slut: Sveriges skarprättare, hr Dalman, med bödelsyxan och hans porträtt samt stupstocken i slutet af boken.. Stockholm,: Svenska Vis- och småskriftsförlaget. Libris 10158398. http://runeberg.org/langholmen/
- Stolt, Ulf (1998). ”A. G. Dalman - den siste skaprättaren.”. Situation Stockholm (Stockholm : Situation Stockholm, 1995-) 1998 (4:21),: sid. 34-37 : ill.. ISSN 1400-4437. ISSN 1400-4437 ISSN 1400-4437. Libris 2587027
