Allan Österlind

Allan Österlind, född 2 november 1855 i Stockholm, död 1938, var en svensk målare och skulptör.

Allan Österlind studerade vid Konstakademin 1874–75 och vid Ecole des beaux-arts i Paris 1877–1880. Han blev skulptör och var elev till Pierre-Jules Cavelier. Han fick första priset för modellering efter naturen. År 1880 började han måla akvarell och ställde första gången 1883 ut pennteckningen "Aftonklockan" på skandinaviska konstutställningen i Köpenhamn. Tillsammans med Ernst Josephson slog han sig ned på franska landsbygden och tillägnade sig där under självständigt arbete även oljemålningens teknik. I utställningen Från Seinens strand 1885 deltog han med tre oljemålningar och en teckning. Allan Österlind deltog sedan i Konstnärsförbundets utställning 1886, där han utställde oljemålningarna En olyckshändelse (Göteborgs konstmuseum) och Dopet (Ateneum i Helsingfors, som även äger två av hans akvareller). Hans nästa större oljemålning, Sorgehus i Bretagne (utställd på Salongen 1887), inköptes av franska staten, likaså Vid dagens slut (Salongen 1888). I Världsutställningen i Paris 1889 deltog han med både oljemålningar och akvareller (Tandvärk och Lukulliska drömmar) och fick andra medalj.

Han deltog därefter i de flesta av Société nationale des beaux-arts anordnade årliga salongerna i Paris. År 1890 utställde han där oljemålningarna De fader- och moderlösa, Skuggspel och Fårslakt, 1891 På grinden och 1892 Aftonbön. Akvarellen Ravaudeuses inköptes 1894 av franska staten. Bland hans senare alster märks Blindbock, Lejonet (1897), Självporträtt (1897), Råttfångaren från Hameln (1898, Göteborgs konstmuseum), Sevillakvinnor (1905), Smedja (1905), Vattningsplatsen (1909, inköpt av franska staten), samma år en altartavla för en kyrka i Bretagne och Lifvets vår (triptyk i Katarina realskola i Stockholm) och Bretagneska bondkvinnor (1913, Luxembourgmuseet), dessutom många akvareller samt etsningar i färg (alla med spanska motiv, i Nationalmuseum^[1] och i Petit Palais i Paris) samt målningen Komjölkning på Göteborgs konstmuseum^[2].

Allan Österlind var en rutinerad porträttmålare, en fin och känslig akvarellist, en tecknare med brio och kraft i föredraget. Hans genremålningar utmärktes för okonstlad ledighet i anordningen. Många av hans ämnen var hämtade från Spanien dit han gärna åkte på målarresor och från Frankrike, där konstnären var bosatt från 1877. I Spanien var han helst i Andalusien och målade flera uppskattade verk i Sevilla och Ronda. Mest känd är hans flamencodansande spanjorskor. I Frankrike upplevde han sina största framgångar och där finns flera av hans verk på museum. Gemensam för hans arbeten inom olika konstarter var en prägel av artistisk distinktion och finess. Österlind är även representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum^[3].