Amazonpapegojor
Amazonpapegojor | |
Gulhuvad amazon Amazona o. belizensis | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
Familj | Papegojor Psittacidae |
Underfamilj | Arinae |
Släkte | Amazonpapegojor Amazona |
Vetenskapligt namn | |
§ Amazona | |
Auktor | Lesson, 1830 |
Arter | |
Se text |
Amazoner eller amazonpapegojor är ett släkte (Amazona) av papegojfåglar som förekommer i Centralamerika och Sydamerika.
Utseende
Fjäderdräkten är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramazonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amazon (Amazona albifrons).
Föda och beteende
Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter. De är mycket skickliga på att härma.
Taxonomi
Arter med ett urval underarter
- Gulnäbbad amazon (A. collaria)
- Kubaamazon (A. leucocephala)
- Bahamaamazon (A. l. bahamensis)
- Caymanamazon (A. l. caymanensis)
- Mindre caymanamazon (A. l. hesterna)
- Haitiamazon (A. ventralis) (ibland kallad hispaniolaamazon)
- Vitpannad amazon (A. albifrons)
- Gultyglad amazon (A. xantholora) (ibland kallad yucatanamazon)
- Svartnäbbad amazon (A. agilis)
- Puerto Ricoamazon (A. vittata)
- Tucumanamazon (A. tucumana)
- Praktamazon (A. pretrei) (ibland kallad rödkronad amazon)
- Grönkindad amazon (A. viridigenalis)
- Finschs amazon (A. finschi) (ibland kallad violettkronad amazon)
- Gulkindad amazon (A. a. autumnalis)
- Salvins amazon (A. a. salvini)
- Diademamazon (A. a. diadema)
- Ecuadoramazon (A. a. lilacina)
- Rödstjärtad amazon (A. brasiliensis)
- Blåkindad amazon (A. dufresniana)
- Granadaamazon (A. rhodocorytha) (ibland kallad rödbrynad amazon)
- Rödryggad amazon (A. festiva)
- Bodinis amazon (A. festiva bodini)
- Gulmaskad amazon (A. xanthops)
- Gulskuldrad amazon (A. barbadensis)
- Blåpannad amazon (A. a. aestiva)
- Gulvingad amazon (A. a. xanthopteryx )
- Gulkronad amazon (A. ochrocephala) (ibland kallad gulpannad amazon)
- Panamaamazon (A. o. panamanensis)
- Gulhuvad amazon (A. oratrix) (ibland kategoriserad som en underart till A. ochrocephala.)
- Gulnackad amazon (A. auropalliata)
- Venezuelaamazon (A. amazonica) (ibland kallad orangevingad amazon)
- Soldatamazon (A. mercenaria)
- Mjölnaramazon (A. farinosa)
- Guatemalaamazon (A. farinosa guatemalae)
- Kawalls amazon (A. kawalli)
- Vinröd amazon (A. vinacea)
- Santa Luciaamazon (A. versicolor)
- Sankt Vincentamazon (A. guildingii)
- Blåhuvad amazon (A. arausiaca) (ibland kallad rödhalsad amazon)
- Kejsaramazon (A. imperialis) (ibland kallad Kungsamazon)
Som burfåglar
De är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt och helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. Och de kan vara mycket trevliga som sällskapsfåglar. Vissa arter är också duktiga på att lära sig prata, men det skiljer sig kraftigt från individ till individ.
Amazonpapegojor kan som sagt vara väldigt skrikiga, men det skiljer från art till art och mellan individer. De är väldigt populära som tamfåglar.
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom