Anders Åkerman
| Anders Åkerman | |
 | |
| Född | 19 maj 1721[1][2] eller 19 maj 1723 Halla församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 3 februari 1778[3][2] Uppsala församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Gravör |
| Barn | Olof Åkerman (f. 1757) Andreas Åkerman (f. 1759) |
| Redigera Wikidata | |
Anders (Andreas) Åkerman, född 19 maj 1721 i Halla socken i Södermanland, död 3 februari 1778 i Uppsala, var en svensk grafiker och kopparstickare berömd för sin tillverkning av jord- och himmelsglober.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till snickaren Olof Åkerman och Ingeborg Simonsdotter, och gift med Anna Christina Österberg samt far till gravörerna Andreas Åkerman och Olof Åkerman. Efter avslutad skolgång i Strängnäs utbildades han i gravyr av Carl Eric Bergquist i Stockholm i början av 1740-talet. Han blev student vid Uppsala universitet 1747, och utnämndes till gravör vid Vetenskapssocieteten i Uppsala 1758. Han startade sin globverkstad 1759, och fick på kort tid en omfattande produktion av jordglober. När den förödande stadsbranden härjade i Uppsala 1766 förstördes över 60 färdiga globklot. Efter branden och fram till juni 1770 tillverkade han enligt egen utsago 96 par glober. Trots den stora produktionen var lönsamheten dålig och han dog i armod. Åkerman använde de senaste beräkningarna som tagits fram av John Flamsteed och Nicolas-Louis de Lacaille när han placerade landmassorna på globen.
När Åkerman avled 1778 övertogs globverkstaden av Vetenskapsakademin i Stockholm, och ställdes från 1779 under ledning av Åkermans främste elev Fredrik Akrel. Förutom jordglober utförde Åkerman även kopparstick och etsningar för vetenskapliga verk inom botanik, zoologi, matematik med flera ämnen samt graverade porträtt av Carl von Linné, ärkebiskop JH Scheffel, kyrkoherde PM Högström, exlibris och illustrationer. Han utgav 1768 Atlas juvenilis[4] med tjugo kolorerade kartor. Åkermans glober fanns i de flesta svenska herrgårdsbibliotek under 1700-talet och kunde väl mäta sig med de utländska glober som fanns i marknaden, och han är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm[5], Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek[6].
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Himmelsglob (avsnitt: Den Åkerman-Akrellska globverkstaden)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt konstnärslexikon del V sid 775-776, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
- Sten Lindroth, Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens historia 1739-1818, 1:2, s. 815-822. (Stockholm 1967).
- Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria, Frihetstiden, s. 334-336. (Stockholm 1978).
- Sven Widmalm, Gravören och docenterna. Cosmographiska sällskapet i Uppsala 1758-1778. (i: Kunskapens trädgårdar (Stockholm 1988).
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Andreas (der Ältere, 1721) Åkerman.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Libris
- ^ Nationalmuseum
- ^ Uppsala universitetsbibliotek
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Glober av Åkerman på Uppsala universitetsbibliotek
- Glober av Åkerman på Digitalt Museum
|