Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala

Porten till Vetenskaps-Societetens byggnad vid S:t Eriks torg i Uppsala.

Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala (förkortat KVS), som är den äldsta av de svenska kungliga akademierna, leder sitt ursprung till det Collegium curiosorum som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius d.y. grundade i Uppsala 1710. Det ombildades 1719 till Bokwettesgillet (eller Societas literaria Sueciæ), vann kunglig stadfästelse 11 november 1728 såsom Societas literaria et scientiarum, och fick det slutliga latinska namnet Societas regia scientiarum Upsaliensis. Enligt Kungl. Maj:ts stadgar av den 6 juli 1906 är antalet ordinarie ledamöter 50 svenska, 100 utländska. Akademien sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Medlemskap i akademien förkortas LVS.

Societetens handlingar utgavs 1720–1729 under titeln Acta literaria Sueciæ, 1730–1739 som Acta literaria et scientiarum Sueciæ, 1740–1750 som Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis (serie I) och 1773 med titeln: Nova acta societatis regiæ scientiarum Upsaliensis. Serie 2 under sistnämnda titel utkom 1773–1850 i vol. 1–14; serie 3:1–20 utkom 1851–1904 och serie 4:1–20 1905–1967. Efter 1967 har denna serie delats i två.

Societetens handlingar utgavs på latin fram till år 1863, vilket var en av de saker som skilde societetens inriktning från den senare (1739) bildade Kungliga Vetenskapsakademien.

KVS delar årligen ut Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka år 1803.

Register: Catalogue méthodique des Acta et nova acta regiæ societatis scientiarum Upsaliensis 1744–1889, redigé par Aksel G. S. Josephson. Uppsala 1889.

Årsbok utgiven som Kungl. Vetenskaps-societetens årsbok 1938–1989, och som Årsbok – Kungl. Vetenskaps-societeten i Uppsala från 1990.

Byggnadsminne

Societetens hus är i dag ett byggnadsminne.

Se även

• Akademi

Externa länkar

• Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala – webbplats