Ankyloserande spondylit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ankyloserande spondylit
Klassifikation och externa resurser
Del av en ryggrad drabbad av ankyloserande spondylit, där kotorna vuxit samman
ICD-10 M08.1 , M45
ICD-9 720.0
OMIM 106300
DiseasesDB 728
MedlinePlus 000420
eMedicine radio/41  /
Röntgen av ländrygg som visar ankylo­serande spondylit

Ankyloserande spondylit, AS, också kallad Bechterews sjukdom eller pelvospondylit, är en progressiv, ärftlig, reumatisk, inflammatorisk sjukdom som är kronisk. Sjukdomen har tidigare även gått under namnet Marie-Strümpells sjukdom. Sjukdomen, som tillhör spondartriterna, angriper speciellt ledgångarna mellan korsbenet och höftbenet, ryggradens småleder och ledband, samt vävnader nära leder så som sen- och muskelfästen.

Sjukdomen börjar ofta i unga år, vanligen först i lederna mellan korsbenet och höftbenet, sakroilialederna, med värk och stelhet. Så småningom angrips de små lederna mellan ryggkotornas ledutskott. Karakteristiskt för denna sjukdom är förstelningen (ankylos) mellan leder och ligament, vilket innebär att överbroande förbeningar bildas i sakroilialeder och kotpelare.

Sjukdomen kan vara mycket smärtsam och det finns en måttlig till hög risk för bestående lidande, funktionsnedsättning och sänkt livskvalitet.[1]

Sjukdomen kan även angripa andra organ och de vanligaste är ögon, hjärta, lungor och njurar. Ungefär en fjärdedel av alla personer med Bechterews sjukdom får inflammation i ögats iris, så kallad regnbågshinneinflammation, även kallad irit.

Sjukdomen förekommer hos ca 0,1–0,2 % av Sveriges befolkning, och den är 2–3 gånger vanligare hos män än hos kvinnor.[2] I Sverige får varje år omkring 3 personer per 100 000, diagnosen Ankyloserande spondylit.[3]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

För att motverka stelhet och minskad funktionsförmåga i ryggen rekommenderas som behandling vanligen fysioterapi. Farmakologiskt används främst NSAID-preparat för att motverka smärta, stelhet, samt dämpa den inflammatoriska aktiviteten. Vid allvarligare form av sjukdomen och otillräcklig effekt av NSAID, används ofta biologisk behandling i form av TNF-hämmare. Vid svårare fall kan kirurgiska ingrepp, där förstörda leder ersätts, krävas.

Samsjuklighet och mortalitet[redigera | redigera wikitext]

Patienter med Ankyloserande spondylit uppvisar en översjuklighet i hjärt- och kärlsjukdom.[2] Andra förekommande sjukdomsspecifika komplikationer är osteoporos, inflammatorisk tarmsjukdom, kroniska iritförändringar i ögat, aortainsufficiens samt lungfibros.[3] För personer med Ankyloserande spondylit föreligger risk för ökad dödlighet, särskilt i hjärt- och kärlsjukdom.[3]

Bechterews sjukdom hos kända personer[redigera | redigera wikitext]

Mick Mars som är gitarrist i det amerikanska bandet Mötley Crüe har sjukdomen. Författaren Marcus Birro, och Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg bär även sjukdomen.[4] Den ryske stormästaren i schack, Vladimir Kramnik, tvingades 2006 tacka nej till en superturnering i Nederländerna på grund av besvär och behandling relaterade till sjukdomen.[5]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Ankyloserande spondylit". Socialstyrelsen. Läst 22 oktober 2013.
  2. ^ [a b] "Bechterews sjukdom (pelvospondylit, ankyloserande spondylit)". Internetmedicin.se. Uppdaterad 20 oktober 2013. Läst 22 oktober 2013.
  3. ^ [a b c] "Inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit (AS)". NetdoktorPro. Uppdaterad 26 januari 2013. Läst 22 oktober 2013.
  4. ^ ”Nå er Jens vaksinert” (på norska). Dagbladet. 11 november 2009. http://www.dagbladet.no/2009/11/11/nyheter/svineinfluensa/vaksine/jens_stoltenberg/8991045/. Läst 10 december 2009. 
  5. ^ "Kramnik drops out of Wijk Super-Tournament" (på engelska). ChessBase News. 5 januari 2006. Läst 22 oktober 2013.