Anne Sullivan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anne Sullivan Macy

Anne Sullivan (äv. Annie Sullivan), amerikansk lärare, född 14 april 1866 i Massachusetts, död 20 oktober 1936, mest känd som lärare för den döva som blinda amerikanska författaren Helen Keller.

Sullivans föräldrar var fattiga invandrare från Irland. Fadern dog när Sullivan var mycket ung och henners mor tvingades då sätta henne på det beryktade fattighuset Tewksbury. Sullivan fick här bo under usla förhållanden med såväl fysiskt som psykiskt sjuka människor.

Redan i barndomen blev Sullivan nästan blind. När hon var 14 år gammal sattes hon i Perkins blindskola som leddes av greken Michael Anagnos - svärson till skolans grundare Samuel Howes. I skolan betraktades hon som en utböling. De andra flickorna var s.k. ’’WASPS’’, d.v.s. ’’White Anglo-Saxon Protestants’’ (vita anglosaxiska protestanter), För dem var bl.a. fattiga, irländare och katoliker endast värda förakt.

I skolan lärde Sullivan sig Braille-skrift, "kvadratskriften" (en typ av tryckstil som skrevs med blyertspenna) och fingeralfabetet för döva. I Perkins blindskola undervisade även den döva och blinda läraren Laura Bridgman, som bara kunde kommunicera med fingeralfatbetet. Alla flickor fick lära sig stava med fingrarna för att kunna "prata" med Bridgman. Så småningom genomfördes en operation som delvis återställde Sullivans synförmåga.

1887 kom Sullivan till Alabama för att undervisa den då sjuåriga dövblinda Helen Keller, som på många sätt liknade Bridgman. Båda föddes som friska barn, men blev döva och blinda vid två års ålder till följd av sjukdom, och båda fick sin första undervisning när de var sju år.

Sullivan noterade att Keller var intelligent men också att hon var bortskämd och tyranniserade familjen med sina raseriutbrott. Sullivan bestraffade Keller hårt, men snart fick hon Kellers förtroende då hon insåg att Sullivan var hennes chans till kontakt med omvärlden. Sullivan använde samma metoder som Samuel Howe utvecklat: Keller fick beröra någonting som hon kände till, till exempel en mugg, med sin ena hand och samtidigt stavade Sullivan föremålets namn i barnets andra hand. Keller förstod snabbt att fingerrörelserna som hon kände i sin hand var sakens namn, och det stora genombrottet - ögonblicket där hon förstod att allting har ett namn - kom med ordet "w-a-t-e-r".

Keller blev berömd för sin framgångs skull - men också omtyckt för sin älskvärdhet. Sullivan förblev illa omtyckt hela sitt liv. Många tog illa upp och ansåg att hon ställde Samuel Howes framgång i skuggan. I Alabama ansågs det nästintill skandalöst att en ung kvinna arbetade i stället för att sköta ett hem. Sullivan gifte sig med litteraturkritikern John Macy, men äktenskapet blev olyckligt.

Sullivan bodde därefter tillsammans med Keller till sin död. Keller beskrev sitt liv i självbiografin The Story of My Life som inspirerade William Gibson till Broadway-pjäsen The Miracle Worker.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • The Story of My Life