Antisthenes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Antisthenes.jpeg

Antisthenes (cirka 444-365 f.Kr.) var vän och elev till Sokrates. Grundade efter Sokrates död 399 f.Kr. den cyniska skolan, och en av hans mest kända elever var Diogenes. Cyniker kommer från Grekiskans kyon = hund. En äkta cyniker skulle ju leva som en hund/trashank och inte trängta efter lyx och flärd.

Han var bara halv medborgare eftersom mödernet var från Phrygia eller Thracia. Men han gick från Piraeus till Athen nästan varje dag för att höra på Sokrates. Enligt sägnen gick han klädd som en trashank tills han en dag mötte Sokrates som sa lite försmädligt:

  • -Varför så pråligt klädd? Din fåfänga syns igenom de trasor du bär.

Ur Nordisk Familjebok:
Cyniska Skolan, en filosofisk skola, så kallad därför att dess stiftare, Antisthenes, lärde i Kynosarges. Den tillhörde de s.k. ofulländade sokratiska skolorna, vilka kännetecknas därav att deras stiftare och anhängare visserligen ansåg sig såsom Sokrates lärjungar och delvis jämväl bibehöll de av honom anvisade synpunkterna vid behandlingen av filosofins problem samt i viss mån även tillgodogjorde sig åtskilliga resultat av hans forskning, men ej kunde fatta och fasthålla, än mindre utföra, mästarens egentliga princip. Den cyniska skolan har med Sokrates gemensamt, att den företrädesvis sysselsätter sig med frågorna om den mänskliga kunskapen och människans högsta goda samt fattar vetandet såsom den sanna kunskapens form och det högsta goda såsom endast förutsättande dygden, vilken i sin ordning är en följd av vetandet, eller den riktiga insikten.

Men detta vetandes innehåll, eller begreppen, fattas av cynikerna på ett så abstrakt och ofullkomligt sätt, att ett sammanhang dem emellan blir omöjligt, varför den cyniska skolans anhängare neka möjligheten av omdömen, d.v.s. möjligheten att tänka det ena begreppet såsom bestämt av det andra, och hylla den fullständiga skepticismen. Vidare, då Sokrates hade lärt, att endast det vetande, som är ett vetande om "människans gudartade natur", kan ha dygden till sin följd, inskränkte cynikerna vetandet till det sinnliga livet.

Dygden blev således för dem en på insikt grundad färdighet att förvärva sig det sinnligt goda. Men detta goda reducerade de till den minsta möjliga grad av innehållsrikedom. Den vise – så lärde de - vet väl, att ingen enskild sinnlig njutning kan för honom i längden vara tillfredsställande samt att han inte med säkerhet kan genom sin dygd förvärva sig ett sådant gott eller vara trygg i besittning av det.

Också sätter han därför sitt livs goda i den fullständigaste försakelse av allt, som annars brukar skänka livet något värde: fädernesland, familjeliv, vänskap mm, emedan det stör den vises lugn. Den självbehärskning över den lägre naturen, vilken Sokrates fordrat av människan såsom villkor och förutsättning för det sedliga livet, får således för cynikerna betydelse i och för sig själv. Bland skolans anhängare må nämnas, utom dess stiftare, som levde i början av 4:e årh. fKr., även den ryktbare Diogenes från Sinope (d. 323 f. Kr.), vilken i praktiken drev åsikten till det yttersta.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Diogenes Laertius, Lives of Eminent Philosophers, translated by R. D. Hicks, volume II, Loeb, London 1950.
  • Cicero, De natura deorum, 1.13.32, translated by H. Rackham, Loeb, London 1979.
  • Rankin, H.D., Antisthenes Sokratikos, Amsterdam 1986.


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.