Xenofon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En byst föreställande Xenofon från Kgl. Museum, Berlin

Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.

Uppväxt och Anabasis[redigera | redigera wikitext]

Xenofon var en av Sokrates lärjungar. Efter studierna blev han soldat i den grekiska här som stred under Kyros den yngre i Persien och deltog i slaget vid Kunaxa 401 f.Kr. Om detta krig och dess konsekvenser berättade han i Anabasis som utspelades i det persiska riket. Där beskrevs hur han själv ledde en grekisk legotrupp (de tiotusens tåg) från Babylonien, över Armeniens bergsland och fram till havet – i detta fall sydkusten på Svarta havet där det fanns grekiska kolonier – så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen "Thalatta, thalatta!" ("Havet, havet!") stammar, från när de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig.[1] Anabasis lär vara en av de första självbiografierna.

Svenska översättningar av Anabasis[redigera | redigera wikitext]

  • Cyri härfärd och de tiotusendes återtåg (översättning Ludvig Westerberg) (Scheutz, 1829)
  • Kyros' fälttåg och helläniska armeens återtåg (översättning Anders Hallström) (Gleerup, 1831)
  • Kyros' fälttåg (översättning Sven Gudmund Dahl) (Stockholm, 1876)
  • Cyrus' härfärd och de 10,000:s återtåg (anonym översättning) (Bonnier, 1916)
  • Anabasis eller De tiotusendes härtåg (översättning Ivar A. Heikel) (Geber, 1943)
  • Kyrosexpeditionen (översättning Ebbe Linde) (Forum, 1972)
  • Anabasis: Kyrosexpeditionen eller De tiotusens återtåg (översättning Ingemar Lagerström) (Norstedt, 2014)

Andra verk[redigera | redigera wikitext]

Andra verk av Xenofon är bland andra Hellenika, Apomnemoneumata (även kallad Memorabilia eller Hågkomster), Sokrates apologi, Oikonomikos (översatt till svenska av Sture Linnér, Ledarskap, 2004), Hipparchos, Hieron och Kyropaidia. Xenofon skiljer sig markant från andra antika författare då han har en mycket ledigare stil, och ett mer direkt sätt att återge det han skriver. Xenofon har dessutom författat några mindre skrifter om praktiska ämnen (offentlig och enskild hushållning, jakt, ridkonst med mera). Xenofons bok om ridkonst influerade hela Europa och Xenofon räknas som den som lade grunden för utvecklingen av ridkonsten till det den är idag.

Xenofons åsikter[redigera | redigera wikitext]

Utöver detta var han motståndare av demokratier, och menade att med ett folkstyre är ansvaret något som flyttas runt, allt eftersom det går bra för författningarna. I tillfälle av framgång säger alla medlemmar av folkförsamlingen att det är deras påstående och att äran skall tilläggas dem. I tillfälle av fiasko skickas ansvaret vidare, och folk säger "jag var inte där" och "jag var inte med om förslaget" och så vidare.

Yttermera påpekar han att med fattigdom följer låg moral, okunnighet, egoism - och med rikedom följer god moral och kunskap, varför ett rike skall styras av överklassen: aristokrati.

Namne[redigera | redigera wikitext]

Xenofon har en namne i Xenofon från Efesos.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/lang/xenofon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]