Aorta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tvärsnitt av hjärtat, med aorta markerad.
Denna artikel handlar om stora kroppspulsådern. För den litterära tidskriften, se Aorta: journal för retrogardistisk kultur.

Aorta, stora kroppspulsådern är kroppens huvudartär som utgår från hjärtats vänstra kammare och är moderartär för hela kroppens artärsystem. Aortan är kroppens största artär och har en diameter på 2,5 cm.

Kärlväggen[redigera | redigera wikitext]

Aorta har samma uppbyggnad som de flesta artärer, med vissa skillnader. Aortas vägg innehåller förhållandevis mycket elastin och kollagen, vilket gör den både motståndskraftig för höga tryck, och samtidigt eftergivlig. [1]

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Aorta utgår från hjärtats vänstra kammare[2]. Mellan kammare och aorta sitter aortaklaffen som förhindrar backflöde in i hjärtat när det relaxrerar. Man delar in aorta i fem delar utifrån dess anatomiska position och utseende. Efter avgången börjar den del som kallas uppåtgående aorta (Aorta ascendens). Ascendens övergår sedan i aortabågen (Arcus aortae) som går i en båge över lungartärerna, bakåt mot ryggen. Efter bågens slut kallas den för nedåtgående aorta (aorta descendens), och är den del av aorta som övergår i iliaca-artärerna. Aorta descendens delas in i två delar, ovanför diafragma kallas den aorta thoracica, och nedanför diafragma kallas den aorta adomini. Genom brösthålan går aorta nästan lodrätt ner, och ligger dorsalt intill ryggraden. Aorta passerar sedan diafragma, fortsätter intill ryggraden och delar sig i höjd med naveln till iliaca-artärerna.

Avgående kärl[redigera | redigera wikitext]

En gris med kroppspulsådern uppskuren visar också en del artärer.

Från aorta avgår en rad olika kärl. Några av de viktigare är (i ordning räknat från hjärtat)[2]:

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Aorta kan drabbas av flera olika sjukdomstillstånd. Även besvär som är normala för åldrande kan ge besvär. Den vanligaste platsen för aterosklerotiska plack är bukaorta.[3] En komplikation av detta är bukaortaaneurysm. [3] Aneurysm kan ha andra orsaker än ateroskleros så som trauma, bindvävssjukdomar och infektion.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boron, W: "Medical physiology", sidan 473. Saunders, 2009
  2. ^ [a b] Dauber, W: "Anatomisk Bildordbok.", sidan 258. Liber, 2006
  3. ^ [a b] Silbernagl, S: "Color Atlas of Pathophysiology", sidan 252-2555. Thieme, 2010