Aortaaneurysm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aortaaneurysm
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 I71
ICD-9 441
OMIM 100070
DiseasesDB 792
eMedicine emerg/942  med/2783
emerg/27
 radio/1
med/3443
MeSH engelsk
Internetmedicin 1523
Schematisk bild över aorta, markerad i rött. Njurarna är markerade som två bönformade organ i buken; aorta nedanför dessa kallas bukaorta. Övriga delar av aorta kallas gemensamt torakala aorta.

Aortaaneurysm eller aortabråck (latin: aneurysma aortae), är åderbråck på stora kroppspulsådern, aorta, ett tillstånd där blodkärlen vidgas och blodfylls på grund av försvagning av kärlväggen. "Aneurysm" är grekiska för "vidgning", och används som medicinsk term för bråckbildning. Aorta är den stora kroppspulsådern, och består av fem delar, vilka samtliga kan drabbas av bråck. Så länge som bråcket inte spricker ger aortaaneurysm sällan symtom. Ett sprucket aortaaneurysm är ett akut livshotande tillstånd, med kraftiga inre blödningar.

Olika varianter[redigera | redigera wikitext]

Aorta består av olika delar, vilka samtliga kan drabbas av bråck. Dessa bråck delas in i bukaortaaneurysm och torakalt aneurysm, beroende på vilken del av aorta som är drabbad.

Dessutom består kärlen av tre olika cellager. Det inre lagret består av endotelceller, basalmembran, bindväv och glatt muskulatur. Det mellersta lagret består av glatt muskulatur, kollagen och elastin. Det yttre lagret består av kollagen, elastin och fibroblaster. Vid bråckbildning är elasticiteten nedsatt och bindväven har försvagats, vilket leder till en vidgning av aorta där detta inträffat. Vidgningens storlek är samma sak som bråckets storlek. Bråckets storlek av avgörande för hur allvarligt tillståndet är. Ju mer blod som förloras när stora kroppspulsådern spricker,om den gör detta, desto mindre chanser att överleva.[1]

Bukaortaaneurysm[redigera | redigera wikitext]

En vanlig form av aortaaneurysm uppkommer i bukaorta nedanför njurartärernas avgång (bukaortaaneurym, AAA). Alla aortaväggens lager är vidgade, och detta ökar risken för att aortakärlet ska spricka. Då ett aortablodkärl spricker leder det till intensiva smärtor. Pulsen bortanför det drabbade området kan upphöra. Om det spricker är det mycket allvarligt och akut kirurgi krävs.

Riskfaktorer för bukaortaaneurysm är:[1]

Mellan 4 och 6% av män i Sverige mellan 65 och 79 år, och 1 till 3% av kvinnor i samma åldersgrupp, har bukaortaaneurysm.[1]

Det är vanligt att den som har aortaaneurysm får blodproppar i benen, vilket kan göra benen eller fötterna bleka och värkande.[2]

Bråck i torakala aorta[redigera | redigera wikitext]

Bråck i övriga delarna av aorta kallas torakalt aortaaneurysm. Förr antogs att bukaortaaneurysm var vanligast, men torakalt aortaaneurysm verkar vara lika vanligt.[1]

Riskfaktorer för att drabbas av torakalt aortaaneurysm är:[1]

Omkring 50 000 personer av båda könen i Sverige har torakalt aortaaneurym.[1]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Så länge som bråcket inte spricker (ruptur) ger aneurysmen sällan symptom. Ett brustet bråck ger kraftiga inre blödningar.

Icke-brustet aortaaneurysm[redigera | redigera wikitext]

Omkring 30% har pulserande känslor där bråcket sitter. Torakalt aortaaneurysm kan ge heshet. Om bråcket växer kan det ge lokal smärta eller smärta som strålar ut mot ryggen. Som regel känns dock inte bråcket, så länge som det inte är akut.[1]

Brustet aortaaneurysm[redigera | redigera wikitext]

Brister bråcket uppstår en inre blödning. Detta ger en mycket intensiv smärta som liknar hjärtinfarkt eller svår smärta i buken, personen hamnar ofta i chock, svimmar, kräks. Det är ett mycket akut tillstånd som kräver omedelbar sjukvård.[1]

Undersökning[redigera | redigera wikitext]

Ultraljud och datortomografi av buken brukar göras. Aneurysm på aortabågen är palperbar i halsgropen. [3]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Om aneurysmet är större än 5cm i diameter rekommenderas operation. Den vidgade kärlbiten kan ibland bytas ut mot ett konstgjort kärl. Kan ske genom öppen kirurgi eller endovaskulärt (EVAR).[4]

En person som har aortaaneurysm ska undvika kraftig fysisk ansträngning (så att inte blodtrycket ökar), men bör motionera lätt, till exempel med dagliga promenader, samt äta hälsosamt och sluta röka. Inflammationer förvärrar bråcket, varför det är viktigt att bromsa sådana om de uppkommer.[1]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] http://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Temaskrifter/Aortaaneurysm.pdf
  2. ^ [a b] http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Brack-pa-stora-kroppspulsadern-i-magen/?ar=True
  3. ^ Moore et al COA 6e
  4. ^ Hamberger, Bertil (2009). Kirurgi bok med eLabb. Liber. Libris 12126969. ISBN 91-47-09284-X (inb.)