Huvud

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Huvud, latin caput, ofta på halsen sittande, och med denna rörligt förenade, kul- eller päronformigt svällda ändan av ett djurs kropp. Hos många djur innehåller huvudet organ som hjärnan, särskilda sinnesorgan (bland annat ögon och öron och de främre delarna av och ingångarna till andnings- och matsmältningsapparaten (näsa och mun). Ju mer dessa förhållanden göra sig gällande hos djuren, desto mer skiljer sig huvudet från bålen; under det att ju mer desamma förlora i mått och träda tillbaka, desto mer överensstämmande blir huvudet med bålen och desto mera direkt i denna senare övergående.

Huvudet består av två, även till det yttre, från varandra tydligt avgränsade delar, nämligen hjärndelen (cranium) och ansiktsdelen (facies). Enligt gängse språkbruk deltager pannan i ansiktets bildande. Anatomiskt hör dock pannan till hjärndelen, och ansiktet börjar vid näsroten och under ögonen. På huvudet utmärker man i övrigt med svenska namn flera olika trakter, såsom nacken, hjässan, tinningarna, flinten, kinden och kindknotorna, hakan, käkarna o. s. v.

Huvudet är en kroppsdel med olika funktion hos olika levande varelser. Hos de flesta djur med bilateral symmetri finns ett huvud och det är vanligen här som hjärnan är placerad. En del djur har organ som horn, känselspröt och tuppkam. Cefalisation (efter grek. cephalon = huvud) är den embryonala process som leder till att huvudet bildas.

Människans huvud[redigera | redigera wikitext]

Organ[redigera | redigera wikitext]

Ett människohuvud i genomskärning (sagittalsnitt).

Kulturella aspekter[redigera | redigera wikitext]

Språklig symbol[redigera | redigera wikitext]

Huvudets funktion och betydelse kan ses i språket i ord som huvudstad, huvudsak där prefixet huvud- betecknar att det är det viktigaste eller det styrande.

Huvudbonader[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Huvudbonad

Många religioner har särskilda huvudbonader. Några exempel är kippa (judendom), turban (sikhism), slöja, burka (islam).

Huvudstorlek[redigera | redigera wikitext]

Människhuvudets proportioner ritade av Leonardo da Vinci.

Under 1700-talet uppstod frenologin som menade att huvudets form kunde avslöja en persons karaktär. Uttrycket geniknöl kommer från denna föreställning. Även nazisterna använde sig av frenologin till sina rasistiska motiv (se rasbiologi) och mätte kranier på olika raser. Modern forskning har inte kunnat påvisa något samband mellan intelligens och huvudstorlek hos människan [1] och frenologin ses idag som pseudovetenskap.

Huvudstorlek används inom populärkulturen för att symbolisera intelligens, ett exempel från genren science fiction är utomjordingar med stora huvuden vilket symboliserar ett överlägset intellekt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dale Purves, Neuroscience, 2:d Ed. länk (engelska)

Källor[redigera | redigera wikitext]