Hypertoni

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Högt blodtryck)
Hoppa till: navigering, sök
Högt blodtryck
Klassifikation och externa resurser
Blodkärlens förändring vid högt blodtryck.
ICD-10 I10

,I11

,I12

,
I13

,I15
ICD-9 401
OMIM 145500
DiseasesDB 6330
MedlinePlus 000468
eMedicine med/1106  ped/1097 emerg/267
MeSH engelsk
Blodtrycksmätare.

Hypertoni eller högt blodtryck är ett sjukdomstillstånd som innebär att kroppens blodtryck är för högt. Hypertoni innebär i sig inga problem för den drabbade, men kan i längden leda till följdsjukdomar som åderförkalkning, hjärtsvikt och njurskador.

Det är inte helt utrett vad som orsakar högt blodtryck. Aorta (stora kroppspulsådern) ger en försämrad blodcirkulation i nedre halvan av kroppen. Blodtrycket blir lägre i benen än i armarna.

Innehåll

Gränsvärden [redigera]

Klassifikation av blodtrycket för vuxna [1]
Kategori systoliskt, mmHg diastoliskt, mmHg
Hypotoni
< 90
eller < 60   
Normalt
 90 – 119
och 60 – 79   
Prehypertoni
120 – 139
eller 80 – 89
Stadium 1 Hypertoni
140 – 159
eller 90 – 99
Stadium 2 Hypertoni
≥ 160
eller ≥ 100 

Anm. Uppgifterna ska användas med försiktighet; stora individuella variationer finns, beroende på faktorer som ålder och andra sjukdomar.

Symtom [redigera]

Ofta känner den drabbade inte av sin sjukdom. Vid kraftig sjukdom kan huvudvärk, diffus yrsel, hjärtklappning, synskador samt hjärtsvikt uppstå.

Utredning [redigera]

Blodtryck bör mätas vid minst tre olika tillfällen. Ögonbotten kan undersökas med ögonspegel. EKG bör tas, blodfetter, blodglukos och andra prover bör också mätas.

Behandling [redigera]

Livsstilsförändringar [redigera]

Den allra första behandlingen går ut på att göra en livsstilsförändring, detta kan innebära att sluta röka, gå ner i vikt, börja motionera och/eller att förändra sin kosthållning.[2] Även om blodtrycket är så pass högt att insättande av blodtrycksmediciner är berättigat, så bör relevanta livsstilsförändringar genomföras.

Mediciner [redigera]

Läkemedel som betablockerare eller diuretika kan användas. Betablockerare kan vara oselektiva eller Beta1-selektiva (till exempel atenolol, metoprolol). Betablockerare sänker blodtrycket. Diuretika gör att man kissar mera. Så kallad tiaziddiuretika används främst vid högt blodtryck. Kalciumblockare och ACE-hämmare är två andra läkemedel som kan användas.

På senare år har kosthållningen visat sig ha en betydande vikt vid behandling av högt blodtryck. En av de mest kända modellerna för detta är DASH-modellen. Med fokus på att äta magra mjölkprodukter, frukt och grönt har det visat sig motverka högt blodtryck i flera stora studier. DASH får ses som ett bra komplement, det kan även i vissa fall ersätta medicinering helt.

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ http://www.nhlbi.nih.gov/health/dci/Diseases/Hbp/HBP_WhatIs.html
  2. ^ Blumenthal JA, Babyak MA, Hinderliter A, et al. (2010). ”Effects of the DASH diet alone and in combination with exercise and weight loss on blood pressure and cardiovascular biomarkers in men and women with high blood pressure: the ENCORE study”. Arch. Intern. Med. 170 (2): ss. 126–35. doi:10.1001/archinternmed.2009.470. PMID 20101007. 

Externa länkar [redigera]