Ararat

Från Wikipedia
Version från den 20 december 2015 kl. 22.45 av Dammråtta (Diskussion | Bidrag) (Kategori:Femtusenmeterstoppar)
Ararat
stratovulkan
Vy över Ararat från Iğdır, Turkiet.
Vy över Ararat från Iğdır, Turkiet.
Bergskedja Armeniska höglandet
Läge Turkiet
 - höjdläge 5 137 meter m ö.h.
Senaste utbrott 1840
Bestegs först 27 september 1829 (GS)
9 oktober 1829 (NS)
Geonames 325164
För filmen Ararat, se Ararat (film).

Aʹrarat, (kurdiska: Agirî; turkiska: Ağrı Dağı; armeniska: Արարատ; persiska: آرارات; hebreiska: אררט (standardhebreisk vokalisering: Ararat; tiberiensisk vokalisering: ʾĂrārāṭ)) är ett bergsmassiv av vulkaniskt ursprung i östra Turkiet nordöst om Vansjön nära gränserna till Armenien, Azerbadjan och Iran. Ararat är Turkiets högsta berg (5 123 möh).[1][2]

Namnet Ararat kommer ursprungligen från det hebreiska namnet på en gammal stormakt i området (1200-600 f Kr), Urartu, och syftar då på ett betydligt större område än själva bergsmassivet Ararat.[3][4]

Geologi

Stratovulkanen har två toppar, Stora Ararat (5 123 möh) som är glaciärklädd och 13 km sydöst om huvudtoppen ligger Lilla Ararat (3 896 möh).[1][2] Bergsmassivet täcker en yta på 1000 km2[5]. Ararat utvecklades under kvartärperioden tillsammans med flera andra vulkaner på den turkisk-iranska högplatån.[6] Ararat tycks ha varit aktivt under 3:e årtusendet f Kr. Lämningar av pyroklastiska flöden ligger ovanpå tidiga bronsålderslämningar, både ting och mänskliga kvarlevor. Ararat hade ett utbrott i juli 1840.[5]

Noas ark

Enligt Första Moseboken (8:4) strandade Noas ark på toppen av Ararat efter syndafloden.[1]

"På sjuttonde dagen i sjunde månaden blev arken stående på Araratbergen. Vattnet fortsatte hela tiden att minska, och när den tionde månaden kom, på första dagen i månaden, blev bergens toppar synliga."

Durupinar, platsen som påstås rymma resterna av Noas ark

Det har genom historien det sökts efter Noas ark på och i trakten ikring Ararat, och sökandet pågår än i dag. Redan i Marco Polos reseskilding omnäms Ararat som ett mäktigt berg och att det påstods att Noas ark vilade där.[7]

En av de mest uppmärksammade påstådda upptäckterna av arken under senare år presenterades av en grupp bestående av kinesiska och turkiska kristna 2010, som sade sig ha hittat rester av en träkonstruktion på 4 000 meter höjd som påstods vara 4 800 år gamla och sannolikt skulle vara resterna av Noas ark. Det hävades som osannolikt att det var ett gammalt hus efterom inga hus har påträffats i trakten över 3500 meters höjd.[8][9]

En annan teori bygger på att Noas ark ska ha funnits i en en båtformat klippa som kallas Durupinar i området efter dess upptäckare den turkiske kaptenen Ilhan Durupinar. Många vetenskapsmän tillbakavisar teorin och anser att klippan är av naturligt geologiskt ursprung.[10][11][12]

Ytterligare en teori är att Noas ark ska ha strandat på berget Cudi. Den teorin tar fasta på att koranen säger att arken strandade på Al Judi vilket blir Cudi på turkiska.[13]

Bestigningar

Mauritz von Kotzebue, som 1817 besökte bergets närhet i samband med en diplomatisk resa från Ryssland till Persien, berättade att man då såg en svart fläck där isen aldrig täckte, och som enligt vissa var arken och enligt andra var platsen där den strandat. Man skulle ha gjort flera försök att nå toppen men aldrig lyckats ta sig mer än halvvägs.[14]

De första vid namn nämnda personerna som besteg Ararat år 1829 var Dr. Friedrich Parrot och den armeniska författaren Chatjatur Abovjan, samt Alexei Sdrovenko, Matvei Chalpanof, Ovannes Aivassian, och Murat Pogossian.[15]

Armeniernas heliga berg

Berget Ararat låg en gång i det historiska Armeniens centrum och är sedan dess armeniernas heliga berg, en symbol för hemlandet, trots att det inte längre ligger inom rikets gränser. Berget, med Noas ark på toppen, är avbildat i mittan av Armeniens statsvapen. Armenierna kan klara dagar se berget Ararat från huvudstaden Jerevan.[16]

I Sverige finns det flera armeniska föreningar som bär namnet Ararat. Även Armeniska Riksförbundet i Sverige bär berget på sin logotyp.

På film

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Ararat”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ararat. Läst 9 december 2015. 
  2. ^ [a b] ”Turkiet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/turkiet. Läst 9 december 2015. 
  3. ^ ”Ararat”. Jewish Virtual Library. http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0002_0_01234.html. Läst 9 december 2015. 
  4. ^ ”Urartu”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/urartu. Läst 9 december 2015. 
  5. ^ [a b] ”Global Volcanism Program | Ararat”. volcano.si.edu. http://volcano.si.edu/volcano.cfm?vn=213040. Läst 10 december 2015. 
  6. ^ Yılmaz, Y; Güner, Y; Şaroğlu, F. ”Geology of the quaternary volcanic centres of the east Anatolia”. Journal of Volcanology and Geothermal Research 85 (1–4): sid. 173-210. doi:10.1016/S0377-0273(98)00055-9. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0377027398000559. Läst 9 december 2015. 
  7. ^ Sagona, A. G. (2006-01-01) (på engelska). The Heritage of Eastern Turkey: From Earliest Settlements to Islam. Macmillan Education AU. sid. 25. ISBN 9781876832056. https://books.google.com/books?id=bW06PE0GRXEC. Läst 10 december 2015 
  8. ^ Doktor Gormander (19 april 2003). ”Noak was here”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/article10359400.ab. Läst 2 december 2015. 
  9. ^ ”Kristna säger sig ha funnit rester av Noas ark - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/varlden/kristna-sager-sig-ha-funnit-rester-av-noas-ark/. Läst 10 december 2015. 
  10. ^ ”That boat-shaped rock … is it Noah’s Ark? - creation.com”. creation.com. http://creation.com/that-boat-shaped-rock-is-it-noahs-ark. Läst 10 december 2015. 
  11. ^ ”Special report: Amazing 'Ark' exposé - creation.com”. creation.com. http://creation.com/special-report-amazing-ark-expose. Läst 10 december 2015. 
  12. ^ ”We Believe... This is Noah's Ark!”. http://www.arkdiscovery.com/noah%27s_ark.htm. Läst 10 december 2015. 
  13. ^ ”Mt. Cudi”. www.noahsarksearch.com. http://www.noahsarksearch.com/resources/mt-cudi/. Läst 10 december 2015. 
  14. ^ Resa till Persien med Ryska Ambassaden år 1817, Mauritz von Kotzebue. Svensk översättning S. N. Wahrman, 1822.
  15. ^ ”Skiing the Pacific Ring of Fire and Beyond: Ararat”. www.skimountaineer.com. http://www.skimountaineer.com/ROF/ROF.php?name=Ararat. 
  16. ^ ”Fornstort rike i skuggan av ett mäktigt berg”. SvD.se. http://www.svd.se/fornstort-rike-i-skuggan-av-ett-maktigt-berg. Läst 10 december 2015. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ararat&oldid=31777758”