Armenien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För orten i Colombia, se Armenia.

Koordinater: 40°N 45°Ö / 40°N 45°Ö / 40; 45

Hajastani Hanrapetutiun
Հայաստանի Հանրապետություն

Republiken Armenien
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Mer Hajrenik
Huvudstad Jerevan
Största stad Jerevan
(cirka 1 100 000 inv.)
Officiellt språk Armeniska[1]
Demonym armenier[2]
Statsskick Republik
 -  President Serzj Sargsian
 -  Premiärminister Hovik Abrahamyan
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 23 augusti 1990 
 -  Erkänd 21 september 1991 
Area
 -  Totalt 29 800 km² (138:e)
 -  Vatten (%) 4,7%
Befolkning
 -   års uppskattning 3 231 900 (133:e)
 -  Befolkningstäthet 105,0/km² (72:a)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $14 167 miljoner (127:e)
 -  Per capita $4 270 
HDI (2012) 0,729[3] (87:e)
Valuta dram (AMD)
Tidszon UTC+4
Topografi
 -  Högsta punkt Aragats[4], 4 090[4] m ö.h.
 -  Största sjö Sevansjön, 1230 [6] km²
 -  Längsta flod Aras[5], 1 072 km
Nationaldag 21 september
Nationalitetsmärke ARM
Landskod AM, ARM
Landsnummer 374

Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien,[2] är en republik i södra Kaukasien i Västasien. Det är en inlandsstat som i norr gränsar till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran. I söder har Armenien även en gräns till den autonoma republiken Nachitjevan, en exklav till Azerbajdzjan. Huvudstad är Jerevan.

Geografiskt anses Armenien ofta ligga i Asien, men de politiska och kulturella band landet har till Europa gör att det ofta även räknas bland de europeiska länderna. Staten Armenien utgör endast en liten del av det historiska område som kallats Armenien, vilket numera till stor del utgörs av östra Turkiet, ibland kallat Västarmenien. Armenien utgör en mycket gammal statsbildning med rötter i antiken. Som land omnämns det för första gången i historien av den persiske kungen Dareios I, i hans beskrivning av erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Vansjön (Turkiet).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Armeniens historia

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Armenien som statsbildning har en historia som sträcker till före vår tideräknings början, så småningom i form av det armeniska kungadömet. Genom historiens lopp har det haft varierande storlek; som störst var det cirka 800 f.Kr. då det sträckte sig från Kaukasien ned till Medelhavet. Detta kungadöme var också det första land som antog kristendomen som statsreligion, år 301. Kungariket blev så småningom erövrat av det romerska riket, av det bysantinska riket, av Persien, och av kalifatet. Från 1500-talets början var Armenien en del av det osmanska riket och från början av 1800-talet kom det under rysk överhöghet. Dagens självständiga stat framkom första gången 1918, efter den ryska revolutionen, men blev 1920 återigen ryskt, denna gång som sovjetisk delrepublik. Vid Sovjetunionens sönderfall var Armenien och de baltiska staterna först bland tidigare delrepubliker att deklarera sin självständighet 1991.

Armenien har upplevt fyra kungadömen: dynastin Artasjisian (190 f.Kr.-12 f.Kr.), dynastin Arsjakunjan (53-423 e.Kr.), dynastin Bagratuni (862-1045) och dynastin Rubinjan (1187-1375), som i skillnad mot de andra kungadömen som regerade på det armeniska höglandet, grundades i Kilikien, vid Medelhavskusten och blev en viktig allierade för de latinska staterna under korstågen.

Armenien genom historien.

Landet blev ortodoxt kristet år 301 e.Kr. och en del av den orientaliskt ortodoxa kyrkan. Armenien var det första landet som antog kristendomen som officiell religion. Som Armeniens apostel och grundaren av den armeniska kyrkan nämns martyrerna Judas Taddeus och Bartolomaios medan Gregorios Upplysaren anses som Armeniska apostoliska kyrkans förste katolikos (patriark). Den senares ättling, Isak den store, räddade den armeniska nationella enheten under tiden landet var delat mellan Bysantinska riket och Persien, genom att delta i skapandet av armeniska alfabetet, samt översättning av Bibeln och av annan litteratur till modersmålet.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Den 24 april 1915 inleddes det i dåvarande Osmanska riket ett folkmord (diskussioner pågår om det var ett folkmord eller ej) på armenierna. Detta innebar att mellan 1 - 2 miljoner armenier och andra kristna dödades eller deporterades, och att ytterligare ett flertal tvingades på flykt. Än idag finns diskussionen mellan armenier och turkar om det som pågick under de åren och Turkiet erkänner inte händelserna som ett folkmord.

Dagens Armenien utgör egentligen endast periferin i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Vansjön. Den första republiken Armenien utropades den 28 maj 1918 och enligt freden i Sèvres år 1920 skulle landet bli självständigt. Avtalet nullifierades dock av freden i Lausanne som tvingades fram av den nya republiken Turkiet, under Mustafa Kemal Atatürks ledning, som vägrade godkänna avtalet i Sèvres. År 1922 intogs Armenien av ryska bolsjeviker och den 2 december 1922 delades det mellan Turkiet och Sovjetunionen. År 1936 bildades den armeniska sovjetrepubliken Armeniska SSR.

Armenien förklarade sig självständigt den 23 augusti 1990 efter Sovjetunionens kollaps och tog då avstånd från kommunismen; landet erkändes 21 september 1991. 1988, tre år innan Sovjetunionens kollaps, krävde den högsta sovjeten Nagorno-Karabach att denna autonoma enklav skulle brytas ut ur sovjetrepubliken Azerbajdzjan och anslutas till Armeniska SSR. Beslutet avslogs både av sovjeten i Baku och i Moskva. Oroligheterna ledde till en blodig väpnad konflikt som varade fram till 1994 då ett eldupphör trädde i kraft. De armeniska styrkorna i Nagorno-Karabach (varken Armeniska SSR eller republiken Armenien har officiellt varit aktivt inblandat i konflikten) lyckades säkra sin självständighet och inrättade en buffertzon runt regionen. Sedan 1994 har den så kallade Minsk-gruppen inom OSSE, med USA, Ryssland och Frankrike i spetsen, agerat som medlare i försök för att lösa dödläget.

27 oktober 1999 dödades premiärminister Vazken Sargsian, talmannen, och sex andra politiker vid en beskjutning av parlamentet av en grupp beväpnade män.

Olösta konflikter[redigera | redigera wikitext]

Armeniens gränser har genom historien flyttats otaliga gånger och folkomflyttningar har skett, varför stora grupper som anser sig vara armenier idag lever i grannländerna. Armenien har efter sin självständighet varit engagerad i en väpnad konflikt med sitt östra grannland Azerbajdzjan över områden som man anser har armenisk befolkning, framför allt det azerbajdzjanska Nagorno-Karabach som sedan 1994 behärskas av Armenien. Denna konflikt har fortfarande inte fått sin lösning. Sedan 1990-talet har Armenien sökt stöd hos främst Ryska federationen (som har en militärbas i landet) för att hävda sina intressen i konflikten med Azerbajdzjan.[7]

En annan olöst fråga gäller ansvaret för de hundratusentals eller rentav miljoner Armenier som dödades under Armeniska folkmordet under perioden 1915 till 1920 i Västarmenien i Turkiet. Med stöd av ett omfattande bevismaterial beskriver 20 länder massakern som ett folkmord och att Turkiet är ansvarigt för detta. Turkiet menar istället att något systematisk dödande av armenier inte har ägt rum, och turkiska domstolar har utdömt straff till turkiska författare som har beskrivit händelsen som folkmord. Detta, tillsammans med att Turkiet är nära lierad med Azerbajdzjan, innebär att Armenien har ansträngda relationer även med sitt grannland i väster.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Armeniens nationaldag firas 21 september. Det är årsdagen av folkomröstningen 1991 som bekräftade utträdet ur Sovjetunionen.[8]

Sedan självständigheten har konflikten om Nagorno-Karabash satt prägle på Armeniens inrikespolitik. Landets första president Levon Ter-Petrossian (1991–98) ledde vid inledningen av kriget en stödkommitté för armenierna i området. De två presidenterna som efterträtt honom – Robert Kotjarjan (1998–2008) och Serzj Sarkisian (2008–) är båda två födda i Karabach.[8]

Parlamentet har, enligt författningen från 1995, 131 platser. Presidenten väljs för en femårsperiod och kan bli återvald en gång. 2005 skrevs ett författningstillägg som stipulerar att premiärministerna utses av presidenten och ska godkännas av parlamentet. Presidenten har i praktiken stor makt. Sedan parlamentsvalet 2007 har två partiker – Republikanska partiet och Blomstrande Armenien – tävlat om rollen som presidentens stödparti. Organisationen OSSE har flera gånger anmärkt på att regeringspartierna i samband med allmänna val ges olika favörer (Armenien har lidit av en hög grad av korruption).[8]

Armenien är en av tio (sedan Ukraina utträdde mars 2014) före detta Sovjetrepubliker som ingår i Oberoende staters samvälde. Landet är också en av sju stater som också skrivit under Avtalet om kollektiv säkerhet. Sedan 2005 samarbetar Armenien med NATO inom ramen för en Individual Partnership Action Plan. Samtidigt finns en rysk militärbas vid staden Gjumri.[8] Armenien har varit en av de tiotalet stater som diplomatiskt stött Ryssland i samband med Krimkrisen 2014.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Armeniens högsta berg Aragats lätt täckt i snö i karaktäristiska bergslandskapet i provinsen Aragatsotn.
Armeniens elva provinser
Karta över Armenien.

Allmän beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Armenien ligger i Mindre Asien, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Armenien, som saknar kust, gränsar i norr och öster till Georgien och Azerbajdzjan samt i söder och väster till Iran och Turkiet.

Terrängen är i huvudsak bergig med brusande forsar och få skogar. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Armeniens högsta topp är Aragats, 4 095 meter över havet.

I mellersta Armenien ligger den 1 230 km² stora Sevansjön.[10]

  • Lägsta punkt: Debedfloden (400 meter över havet)
  • Naturtillgångar: små mängder av guld, koppar, zink

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Armeniens provinser

Armenien är indelat i 11 provinser (marzer):

  1. Aragatsotn
  2. Ararat, efter berget Ararat (Turkiet) som gränsar till regionen.
  3. Armavir
  4. Gegharkunik
  5. Kotajk
  6. Lorri
  7. Sjirak
  8. Siunik
  9. Tavusj
  10. Vajots Dzor
  11. Jerevan (stad med provinsstatus)

Samhällsliv och massmedier[redigera | redigera wikitext]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Ett tjugotal tidningar och ett tiotal tidskrifter utkommer, på armeniska eller ryska. Dagstidningen Ajastani Anrapetutiun ('Republiken Armenien'), grundad 1990, är organ för nationalförsamlingen; den trycks i upplagor både på armeniska och ryska (Respublika Armenija). Två andra större tidningar är Aravot (på armeniska) och Golos Armenii (på ryska).[8]

Landets statliga radio grundades 1926. Den sänder idag på armeniska, ryska och kurdiska. Den statsägda televisionen (grundad 1956) sänder på armeniska och ryska. Landets officella nyhetsbyrå är Armenpress. År 2000 fanns 225 radio- och 244 TV-mottagare per 1 000 invånare.[8]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 38 av 177 (2013)
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 77 av 179 (2013)
Transparency International Korruptionsindex 94 av 176 (2013)
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 87 av 186

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Konstitutionen för Republiken Armenien, artikel 12. (engelska)
  2. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. Sid. 66. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ [a b] ”Armenien: Faktaruta”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/armenien/1064829. Läst 25 maj 2009. 
  5. ^ Encyclopedia of World Geography, Peter Haggett, sida 1902
  6. ^ ”Sevansjön”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sevansjön. Läst 25 maj 2009. 
  7. ^ "Armenien – historia". NE.se. Läst 6 april 2014.
  8. ^ [a b c d e f] "Armenien – Statsskick och politik". NE.se. Läst 6 april 2014.
  9. ^ Associated Press (2014-03-27): "UN General Assembly approves referendum calling Russia annexation of Crimea illegal". Foxnews.com. Läst 6 april 2014. (engelska)
  10. ^ Nationalencyklopedin: Sevansjön

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]