Armerad betong

Armerad betong i järnvägsviadukten vid bygget för Norra länken, Stockholm.

Bropelare med armering t.v. och i färdigt skick.

Armeringsarbeten för Söderströmstunneln.

Armerad betong är en konstruktion som består av betong och ett förstärkande material, vanligtvis i form av armeringsjärn.

Historia

Monier Joseph (1823-1906), fransk tekniker, ursprungligen trädgårdsmästare, anses vara den som uppfann armerad betong. År 1867 fick han patent på stora blomkrukor av betong, på en stomme av järnstänger eller trådduk. Han vidareutvecklade detta till att omfatta betongrör och brobalkar m.m.

En tidig entreprenör inom området armerad betong var Julius Kahn (1874-1942) som tillsammans med sin bror Albert Kahn grundade Trussed Concrete Steel Co. USA, 1903. Den teknik de introducerade, som även inbegrep en rad patent, var en förutsättning för att kunna bygga de allt högre skyskraporna, speciellt på Manhattan där tomtpriserna tidigt låg högst i hela USA och gör det fortfarande än idag. Det var system enligt Julius Kahn som var den grundläggande teknik som låg bakom introduktionen av armerad betong på bred front i Sverige med början 1908 av Ivar Kreuger, Henrik Kreüger och Paul Toll vid grundandet av byggnadsbolaget Kreuger & Toll.

Slakarmerad betong

Slakarmerad betong armeras med armeringsjärn. Dessa armeringsjärn spänns inte innan konstruktionen belastas till skillnad från spännarmerad betong. Detta sätt är vanligt vid gjutningar på byggarbetsplaten.

Spännarmerad betong

I spännarmerad betong används en speciell sorts armering kallad spännarmering. Genom att spänna betongen så den blir tryckt innan den belastas kommer belastningar som vanligtvis ger dragspänningar först leda till minskad tryckspänning. Detta kompenserar till viss del betongens låga draghållfasthet och leder till mindre sprickor. Färre antal sprickor gör i sin tur att armeringen är bättre skyddad inne i betongen vilket ger en ökad beständighet. Det finns två typer av spännarmerade betongkonstruktioner:

• Förspända konstruktioner används framför allt vid elementtillverkning och innebär att armeringen spänns före gjutning. Efter att betongen hårdnat släpps spänningen. Armeringen vill då krympa till ursprunglig storlek vilket förhindras av betongen som får en tryckspänning. Prefabricerade element, tillverkade i fabrik, är ofta förspända.

• Efterspända konstruktioner används framför allt vid betonggjuting på plats och innebär att armeringen spänns efter gjutning, när betongen uppnått tillräcklig hållfasthet, men innan konstruktionen tas i bruk.

Fiberarmerad betong

Numera är det även möjligt att blanda in fibrer av stål, plast eller cellulosa i betongen som då ersätter användandet av armeringsjärn och fyller en liknande funktion med fördelarna att känslighet för rostangrepp reduceras (vid icke stålarmering). Hållfasthetsegenskaperna minskar men med den stora fördelen att det tidsödande arbetet med framtagning av armeringsritningar och montage av armeringsjärnen utgår.

Se även

• Armeringsstål
• Betongelement
• Kolfibergranit
• TR-svarm
• Myhrstedt & Stern
• Kontrollansvarig enligt PBL
• Sakkunnig enligt PBL
• Dimensioneringskontroll enligt EKS

Externa länkar

• BTB Betong En app som genom ett antal frågor kan fastställa vilken exponeringsklass betongen kommer att utsättas för, samt beräknar vilket armeringsnät som behövs i en platta på mark för begränsa sprickbredd på grund av krympning.
• Betongteknikens utveckling sett ur ett materialperspektiv - Mats Emborg
• Behörighetskravens utveckling - Gunilla Teofilusson (Del 1)
• Behörighetskravens utveckling - Gunilla Teofilusson (Del 2)
• Vidareutbildning - Håkan Sundquist
• Krav på robusthet i prefabricerade betongkonstruktioner
• The story of prestressed concrete from 1930 to 1945: A step towards the European Union