Skyskrapa

Wikipedia

Skyskrapor i Frankfurt am Main. Staden kallas ibland för Mainhattan.

En skyskrapa är en hög, beboelig, fristående byggnad (höghus) som reser sig märkbart över omgivningen. Ordet syftar på att byggnaden tycks så hög att den "skrapar vid skyn" och myntades först på engelska (skyscraper).

Hong Kong har flest skyskrapor än någon annan stad i världen.^{[källa behövs]}

[redigera] Definition

San Franciscos skyline, med många skyskrapor.

Det finns ingen entydig, överenskommen definition av exakt hur hög en skyskrapa ska vara för att kallas en skyskrapa. Man brukar säga att huset ska höja sig märkbart över sin omgivning, vilket innebär att ett 80 meter högt hus i en för övrigt lågbyggd stad kan anses som en skyskrapa, medan det till exempel i Hong Hong krävs högre höjder än så.

Organisationen Emporis Standards har däremot för sina statistiksyften definierat att en skyskrapa ska vara minst 100 meter hög.^[1]

Ytterligare ett kriterium för att begreppet skyskrapa ska få tillämpas är att byggnaden till större del ska gå att vistas i, den ska alltså nästan uteslutande vara indelad i våningsplan. Därmed bortses från många höga byggnadskonstruktioner som religiösa byggnader, kommunikationsmaster, industribyggnader och torn, som till exempel Eiffeltornet och Tokyo Tower. Skyskrapa är dessutom en delmängd av höghus, vilket gör att alla skyskrapor är höghus, vilket av Emporis Standards definieras som ett hus som har minst tolv våningar eller är mer än 35 meter högt.^[2]

[redigera] Historia

En bild som visar världens högsta byggnader 1896. Klicka på bilden för att förstora.

De första skyskraporna byggdes i slutet av 1800-talet i storstäderna Chicago och New York. Skyskrapans tillkomst berodde på flera faktorer, dels hade innerstäderna blivit så stora att det framstod som bättre att bygga högt och centralt än lågt och i periferin, dels hade stål med tillräcklig hållfasthet för höga byggnader tagits fram och framför allt hade hissen uppfunnits. Som världens första skyskrapa brukar Home Insurance Building i Chicago räknas. Den byggdes 1885, var 42 meter hög (tio våningar) och revs år 1931. En av de äldsta bevarade skyskraporna är Reliance Building, byggd 1890-94, också i Chicago.

Den första moderna skyskrapekonstruktionen (med till exempel aerodynamisk utformning, grundläggning i berggrunden, expresshissar och egen vattenförsörjning) anses vara Woolworth Building, New York, invigd år 1913.

[redigera] Höjd

En bild som visar några skyskrapors höjd.

Skyskrapors höjd räknas från mark till spira eller tak. Spiror ska inte förväxlas med master, då master inte räknas med i byggnadshöjden. Ett exempel är Sears Tower i Chicago som skulle fått epitetet världens högsta byggnad om man räknade in masten. Som reglerna föreskriver[1] räknades istället Taipei 101 och Petronas Towers som de högsta byggnaderna i världen mellan år 1998 och 2007 då Burj Dubai övertog titeln.

En byggnads höjd kan variera kraftigt beroende på dess användningsområde. För bostadshus innebär det ungefär tre meter per våning, medan det för kommersiella byggnader ofta krävs över fyra meter per våningsplan. Ett bra exempel på detta finns att skåda i Sydney, där två av stadens högsta byggnader utgörs av en 60 våningar hög kontorsbyggnad samt en 73 våningar hög bostadsbyggnad. Trots de 13 extra våningarna i bostadshuset skiljer sig byggnadernas höjd med mindre än tre meter.

[redigera] Skyskrapor i Europa

I Europa har få skyskrapor byggts. Orsaken är att den största stadstillväxten i Europa skedde på 1800-talet, innan tekniken medgav skyskrapebyggen. De skyskrapor som byggts sedan dess har oftare tillkommit mer av politiska skäl, som ett sätt för myndigheter eller företag att manifestera sin egen storhet, än av den utrymmesbrist som tvingade fram Chicagos och New Yorks skyskrapor. Under efterkrigstiden har dessutom stadsbyggnadsfilosofierna i Europa och USA skilt sig åt; i europeiska länder har stadstillväxten kanaliserats till tätbebyggda förorter (så kallade satellitstäder) med både bostäder och arbetsplatser, medan man i USA har låtit bygga skyskrapor med kontor i innerstäderna och stora villaområden utanför städerna.

Ett undantag från detta var i det gamla östblocket, där man ofta byggde ett par skyskrapor i de största städerna som manifestation över makt och teknikens landvinningar. Sådana exempel är Warszawas kulturpalats, Leipzigs universitet och Stalinskraporna.

[redigera] Tyskland

Ett undantag från Europas avsaknad av skyskrapor utgörs av Frankfurt am Main som utmärker sig för sina skyskrapor. Detta är unikt i Europa och staden ser inte ut som en europeisk stad utan har i stället ett tydligt amerikanskt utseende. Den är den mest USA-influerade staden i Europa. På grund av dess utssende har staden också kallats Mainhattan.

[redigera] 2000-talet

Byggandet av skyskrapor fick ordentlig fart i Madrid och Moskva som numera har Europas högsta skyskrapa. Moskva kommer att bli första staden i Europa med en skyskrapa på över 300 meter när Federationstornet står färdigt.

[redigera] Sverige

Turning Torso, i Malmö reser sig märkbart över den omgivande byggnaderna och är ett landmärke som syns vida omkring.

I Sverige har intresset för att bygga skyskrapor varierat genom tiderna. De första skyskraporna som byggdes i Sverige var Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm. Tvillingtornen är bägge 60 meter höga. De ansågs vara ett modernt uttryck för sin tid och räknas bland Europas första skyskrapor. Fram till andra världskriget var höghusbyggandet i Sverige begränsat på grund av rådande ekonomisk depression. Efter kriget tog utvecklingen ny fart i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. I Stockholm byggdes Wennergren Center, Skatteskrapan, Hötorgsskraporna, Folksamskrapan med flera byggnader och i Malmö byggdes Sveriges högsta bostadshus Kronprinsen under tidigt 1960-tal. Därefter avstannade utvecklingen under miljonprogramsåren då man främst koncentrerade sig på standardiserade höghusvarianter om 8-16 våningar. Bara i vissa av fallen är de husen tillräckligt höga för att kunna klassas som skyskrapor.

Under 1970-talet riktades det stark kritik mot skyskrapor som ansågs bidra till att göra inne- och utemiljön främmande och skrämmande för människan som var vana vid lägre och småskaligare bebyggelse. "Tätt och lågt" var nyckelord som gällde till slutet av 1980-talet, då en stark ekonomi gjorde att intresset vaknade för ny skyskrapebebyggelse även i mindre städer. I Sverige byggdes till exempel skrapan i Västerås med 26 våningar, hotell Sheraton i Malmö med 22 våningar (numera Hilton), Läppstiftet i Göteborg, Söder Torn i Stockholm med flera byggnader. Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet bidrog till att luften gick ur många av de tilltänkta projekten.

Under de senaste åren har intresset åter vaknat upp för byggande av nya skyskrapor i Sverige, främst representerade av Turning Torso i Malmö och Kista Science Tower i Stockholm. Våren 2006 presenterades planerna på uppförandet av en 210 meter hög skyskrapa vid Telefonplan i Stockholms södra förorter.

Flera svenska skyskrapeprojekt har dock stannat på skrivbordet efter protester, eller för att planerna visat sig ekonomiskt ohållbara, till exempel planerna på att i Göteborg uppföra ett 30-våningshus i stadsdelen Gårda och ett annat i Krokslätt. Andra exempel är planerna på Scandinavian Tower (325 meter inklusive mast) och Malmö Tower (216 meter), båda i Malmö.

[redigera] Skyskrapor i världen

Städer i västvärlden med flest skyskrapor ligger i Australien, USA och Kanada. Men på 90-talet började asiatiska städer bygga i kapp och numera är staden med mest skyskrapor inte New York utan Hong Kong.^{[källa behövs]} Andra asiatiska städer med många skyskrapor är Shanghai, Kuala Lumpur, Manilla, Tokyo, Bangkok, Seoul, Dubai (Mellanöstern) och ett antal kinesiska städer.

[redigera] Byggboom

Det byggs just nu fler skyskrapor i världen än någon annan gång i världshistorien, I USA boomar nu på nytt Chicago för första gången sedan 1970-talet, New York och många andra amerikanska städer har också många projekt på gång. Största projekten i USA just nu är det nya WTC-området på Manhattan, där bland annat Freedom Tower byggs och Chicago Spire i Chicago som kommer bli världens högsta bostadshus på 610 meter. I Europa har speciellt Madrid påverkats av byggnadsboomen, men överlägset starkaste boomen på kontinenten har Moskva. Moskva har redan Europas högsta och beräknas inom fem år ha Europas fem högsta skyskrapor. Mest slående är kanske Russia Tower som beräknas bli 612 meter när den beräknas bli färdig år 2011.

Asien är dock regionen som bygger flest skyskrapor, Kinas byggboom är den största i världshistorien för ett land. Länder som på 1990-talet gick in i ekonomisk kris efter byggboomen då, som Malaysia och Sydkorea, har nu också börjat bygga på nytt. Städerna som bygger allra mest är Dubai och Shanghai men även Hong Kong. I Dubai finns i dag fem skyskrapor högre än 300 meter, ett antal som kan komma att öka till över 30 till år 2012. Dubai bygger inte minst 808 meter höga Burj Dubai men har också planer på att 2007 börja bygga ett projekt kallat "Tall tower" eller Al Burj(tornet) som enligt uttalanden från Nakheel ska bli 1050-1200 meter högt.

[redigera] Världens högsta skyskrapor

Världens högsta skyskrapa är Burj Dubai i Dubai, Förenade Arabemiraten med 635 meter i byggande stund, 800 meter när den är färdigställd. World Trade Center i New York som stod färdigt 1972/1973 och raserades 2001 nådde höjden 417 respektive 415 meter med sina 110 våningar.

Empire State Building i New York.

Taipei 101 i Taiwan, Världens näst högsta skyskrapa.

Rank	Byggnad	Stad	Höjd	Våningar	År
1	Burj Dubai	Dubai	635 m	164	200X
2	Shanghai world financial centre	Shanghai	492 m	101	2008
3	Taipei 101	Taipei	509 m	101	2004
4	Petronas Tower 1	Kuala Lumpur	452 m	88	1998
5	Petronas Tower 2	Kuala Lumpur	452 m	88	1998
6	Sear's Tower	Chicago	442 m	108	1974
7	Jin Mao Tower	Shanghai	421 m	88	1998

8	Two International Finance Centre	Hong Kong	415 m	88	2003
9	CITIC Plaza	Guangzhou	391 m	80	1997
10	Shun Hing Square	Shenzhen	384 m	69	1996
11	Empire State Building	New York City	381 m	102	1931
12	Central Plaza	Hong Kong	374 m	78	1992

13	Bank of China Tower	Hong Kong	367 m	72	1990
14	Almas Tower	Dubai	360 m	74	2008
15	Bank of America Tower	New York City	360 m	54	2008
16	Emirates Office Tower	Dubai	355 m	54	2000
17	Tuntex Sky Tower	Kaohsiung	348 m	85	1997
18	Aon Center	Chicago	346 m	83	1973
19	The Center	Hong Kong	346 m	73	1998

20	John Hancock Center	Chicago	344 m	100	1969
21	Rose Tower	Dubai	333 m	73	2007
22	[[ Shimao International Plaza]]	Shanghai	333 m	60	2006
23	[[ Minsheng Bank Building]]	Wuhan	331 m	68	2007
24	China World Trade Center Tower 3	Beijing	330 m	74	2008
25	Q1	Gold Coast	323 m	78	2005
26	[[ Burj Al Arab]]	Dubai	321 m	60	1999
27	Chrysler Building	New York City	319 m	77	1930
28	New York Times Tower	New York City	319 m	52	2007
29	Nina Tower	Hong Kong	319 m	80	2008
30	[New York Times Building]]	New York City	319 m	52	2007
31	Bank of America Plaza	Atlanta	312 m	55	1992

32	U.S. Bank Tower	Los Angeles	310 m	73	1990
33	Menara Telekom	Kuala Lumpur	310 m	55	2001
34	Emirates Hotel Tower	Dubai	309 m	56	2000
35	AT&T Corporate Center	Chicago	307 m	60	1989
36	JPMorganChase Tower	Houston	305 m	75	1982

37	Baiyoke Tower II	Bangkok	304 m	85	1997
38	Two Prudential Plaza	Chicago	303 m	64	1990
39	Kingdom Centre	Riyadh	302 m	41	2002
40	First Canadian Place	Toronto	298 m	72	1976
41	Eureka Tower	Melbourne	297 m	91	2006
42	Comcast Cebtre	Philadelphia	297 m	57	2008
43	Emirates Crown	Dubai	296 m	63	2008
44	Yokohama Landmark Tower	Yokohama	296 m	70	1993

45	Wells Fargo Plaza	Houston	296 m	71	1983
46	311 South Wacker Drive	Chicago	293 m	65	1990
47	SEG Plaza	Shenzhen	292 m	70	2000
48	American International	New York City	290 m	66	1932
49	Key Tower	Cleveland	289 m	57	1991

50	Plaza 66	Shanghai	288 m	66	2001

[redigera] Se även

[redigera] Källor

^ Data Standards: Real Estate, skyscraper (ESN 24419). Emporis Standards. Läst 2007-08-07.
^ Data Standards: Real Estate, high-rise building (ESN 18727). Emporis Standards. Läst 2007-08-07.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Skyskrapa