Arthur Jensen

Från Wikipedia
Version från den 16 november 2017 kl. 09.04 av Adville (Diskussion | Bidrag) (→‎Biografi: dåtid)
För skådespelaren, se Arthur Jensen (skådespelare).
Arthur Robert Jensen
Arthur Jensen, 2002
Arthur Jensen, 2002
Arthur Jensen, 2002
Född24 augusti 1923
San Diego
Död22 oktober 2012 (89 år)
Kelseyville, Kalifornien, USA USA
MedborgarskapAmerikan
InstitutionerRedaktionsrådet för Intelligence och Personality and Individual Differences
Alma materColumbia University
Känd förIQ-forskning, Ras och intelligens, g factor
Nämnvärda priserKistler Prize (2003)

Arthur Robert Jensen, född 24 augusti 1923 i San Diego, död 22 oktober 2012 i Kelseyville,[1] var professor i pedagogisk psykologi vid University of California, Berkeley.[2] Jensen har av den amerikanska människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center beskrivits som den moderna akademiska rasismens fader.[3]

Biografi

Jensen är känd för sitt arbete inom psykometri och differentiell psykologi, vilket är ett område som sysslar med hur och varför individer skiljer sig från varandra.

Han var en framstående företrädare för den hereditära positionen i debatten om arv eller miljö, den position som menar att genetik spelar en signifikant roll för mänskligt beteende, såsom intelligens och personlighet. Han författade över 400 forskningsalster i vetenskapliga tidskrifter[4] och satt i redaktionsrådet till tidskrifterna Intelligence och Personality and Individual Differences.[5]

Även om han har kallats för en av de 50 främsta psykologerna under 1900-talet,[6] så förblir Jensen en kontroversiell figur, huvudsakligen på grund av de slutsatser han baserar på egen och andras forskning rörande rasbaserade intelligensskillnader. År 1994 var han en av de 52 undertecknarna av "Mainstream Science on Intelligence.[7] Enligt den amerikanska människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center var Jensen moderna akademiska rasismens fader, som gav stöd åt pseudovetenskapliga teorier såsom svart underlägsenhet (jämte vita). Han förklaras också vara den person som bär ansvaret för att återuppväcka tanken på att den svarta befolkningen är till sin natur och oföränderligt mindre intelligenta än den vita befolkningen.[3]

Vidare läsning

Intervjuer

Artiklar, böcker and antologier i urval

  • Rushton, J. P., & Jensen, A. R.. (2005). Thirty years of research on Black-White differences in cognitive ability. Psychology, Public Policy, & the Law, 11, 235-294. (pdf)
  • Rushton, J. P., & Jensen, A. R. (2005). Wanted: More race-realism, less moralistic fallacy. Psychology, Public Policy, and Law, 11, 328-336. (pdf)
  • Rushton, J. P., & Jensen, A. R. (2003). African-White IQ differences from Zimbabwe on the Wechsler Intelligence Scale for Children-Revised are mainly on the g factor. Personality and Individual Differences, 34, 177-183. (pdf)
  • Jensen, A. R. (2002). Galton's legacy to research on intelligence. Journal of Biosocial Science, 34, 145-172.
  • Jensen, A. R. (2002). Psychometric g: Definition and substantiation. In R. J. Sternberg, & E. L. Grigorenko (Eds.). The general factor of intelligence: How general is it? (pp. 39–53). Mahwah, NJ, US: Lawrence Erlbaum.
  • Jensen, A. R. (2000). Testing: The dilemma of group differences. Psychology, Public Policy, & Law, 6, 121-128.
  • Jensen, A. R. (1998) The g factor and the design of education. In R. J. Sternberg & W. M. Williams (Eds.), Intelligence, instruction, and assessment: Theory into practice. (pp. 111–131). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
  • Jensen, A. R. (1996). Giftedness and genius: Crucial differences. In C. P. Benbow, & D. J. Lubinski (Eds), Intellectual talent: Psychometric and social issues (pp. 393–411). Baltimore: Johns Hopkins University.
  • Jensen, A. R. (1995). Psychological research on race differences. American Psychologist, 50, 41-42.
  • Jensen, A. R. (1993). Spearman's g: Links between psychometrics and biology. In F. M. Crinella, & J. Yu (Eds.), Brain mechanisms: Papers in memory of Robert Thompson (pp. 103–129). New York: Annals of the New York Academy of Sciences.
  • Jensen, A. R. (1993). Why is reaction time correlated with psychometric g? Current Directions in Psychological Science, 2, 53-56.
  • Jensen, A. R. (1989). The relationship between learning and intelligence. Learning and Individual Differences, 1, 37-62.
  • Kranzler, J. H., & Jensen, A. R.(1989). Inspection time and intelligence: A meta-analysis. Intelligence, 13, 329-347.
  • Jensen, A. R. (1974). Ethnicity and scholastic achievement. Psychological Reports, 34, 659-668.
  • Jensen, A. R. (1974). Kinship correlations reported by Sir Cyril Burt. Behavior Genetics, 4, 1-28.

Referenser

  1. ^ Margalit Fox (1 november 2012). ”Arthur R. Jensen Dies at 89; Set Off Debate About I.Q.”. New York Times. http://www.nytimes.com/2012/11/02/science/arthur-r-jensen-who-set-off-debate-on-iq-dies.html?pagewanted=all. Läst 11 december 2012. 
  2. ^ . Arkiverad från originalet den 1 april 2010. https://web.archive.org/web/20100401053715/http://www.edb.utexas.edu/robinson/danr/JEBS%2031%283%29%20-06_Jensen%20profile.pdf. Läst 5 juni 2010. 
  3. ^ [a b] https://www.splcenter.org/fighting-hate/extremist-files/individual/arthur-jensen
  4. ^ Sailer 1998
  5. ^ Intelligence[1] and Personality and Individual Differences[2] publisher's pages.
  6. ^ Jensen is listed in a study by Haggblom et al. (2002), ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 april 2006. https://web.archive.org/web/20060429015400/http://htpprints.yorku.ca/archive/00000064/. Läst 12 maj 2006.  of the 100 most eminent psychologists of the twentieth century, at number 47.
  7. ^ Gottfredson, Linda (December 13, 1994).

Externa länkar


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Arthur Jensen, 14 juni 2011.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arthur_Jensen&oldid=42114863”