Ras och intelligens

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sambandet mellan det som förr kallades ras och intelligens, idag mellan etnicitet, haplogrupp eller nationalitet, och intelligenskvot (IQ), har länge varit en frågeställning inom rasbiologin och ett studieområde inom forskning om intelligens/intelligenstester. Frågan har rönt uppmärksamhet från det att intelligenstester började användas brett vid slutet av första världskriget fram till 1980- och 1990-talet.[1][2]

På individnivå anses kognitiv förmåga vara påverkad både av uppväxtmiljö och de gener personen har ärvt av sina föräldrar,[3] men på gruppnivån har hypotesen om att biologiskt arv kan förklara skillnader i medel-IQ som uppmätts mellan etniska grupper inte fått stöd av den större forskargemenskapen.[4][5] År 1950 publicerades en rapport av Unescos vetenskapspanel[6], som skriver att det saknas bevis för skillnader mellan folkgruppers medfödda mentala egenskaper, vare sig i fråga om intelligens eller temperament. Forskning från 1990-talet har resulterat i konsensus om att rasbegreppet inte är applicerbart på människor och ifrågasatt intelligenstesters möjlighet att kunna mäta eventuellt medfött samband mellan intelligens och etnicitet oberoende av folkhälsa, socioekonomiska och kulturella faktorer. Exempelvis kan IQ påverkas av infektionssjukdomar, kost och inlärning under uppväxten, samhällets attityder till och förväntningar på barn med olika etnicitet, samt miljöförhållanden under fosterutvecklingen. Vissa av dessa miljöfaktorer kan konstanthållas genom adoptionsstudier, andra miljöfaktorer kan konstanthållas genom IQ-mätningar på barn med homogen grupp mödrar men fäder med olika etnisk tillhörighet och dessa typer av undersökningar ger sinsemellan motsägelsefulla resultat vad gäller eventuellt medfött samband mellan etnicitet och intelligens.

Ras och etnicitet[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Människoraser och Etnicitet
Folk från Asien ur Nordisk Familjebok 1904.

Människorasbegreppet[7] som utgår från ärftliga egenskaper, började definieras för vetenskapliga studier på 1800-talet. Före andra världskriget definierades ras utifrån yttre karakteristika, som kranieform och hudfärg inom rasbiologin. Under efterkrigstiden försökte man komplettera denna definition, främst baserat på egenskaper i blodet, som förekomster av olika blodgrupper och sickelcellsanemi.[8] När den genetiska koden började kartläggas i slutet av 1900-talet så fann man att de genomer som ger upphov till de karakteristika som definierat ras var få och oberoende av andra. Man fann att något väldefinierat rasbegrepp utifrån genetiska egenskaper inte går att påvisa.[9][10] Dagens biologer föredrar att använda begreppet genetiska kluster när man studerar skillnader i DNA som finns mellan människor med rötter i olika kontinenter.

Begreppet ras har använts allmänt i vardagsspråk ("kaukasier"/vita, "mongolider"/asiater, "negrer"/svarta afrikaner et cetera) och används fortfarande i många länder. I USA för man exempelvis officiell statistik på hur många procent svarta, vita, asiater och latinamerikaner som bor i landet. Användningen inom vetenskapliga kretsar som indelningsgrund av människor utifrån ärftliga egenskaper har dock varit omdebatterad och har numera i stort upphört. Nazismens övergrepp på romer och judar i rasismens namn gjorde användandet av termen extra kontroversiell, vilket ledde till att speciellt samhällsvetare, främst antropologer och sociologer, ifrågasatte begreppet,[11][12] [13], och att användandet av rasbegreppet i utomvetenskapliga diskussioner ofta kopplades samman med rasism[14]. Istället för att använda rasbegreppet studerar dagens forskare ofta frekvensen av olika haplogrupper i en folkgrupp när de genetiskt undersöker människans urhistoria och olika folks migrationsmönster och släktskap sinsemellan.

I flera sammanhang och relativt tidigt under efterkrigstiden började begreppet etnicitet användas som alternativ till ras och där rastillhörighet kan översättas med tillhörighet till en etniska grupp, det vill säga en kultur. I och med att etnicitet sätts i centrum blir frågan om miljö (inklusive kulturella faktorer) och arvs relativa betydelse fundamental för förståelsen av debatten, vad gäller orsaken till individuella och kollektiva skillnader i kognitiva förmågor.[15]

Intelligensmätning[redigera | redigera wikitext]

Fråga från intelligenstest av typen Ravens matriser.
Fördjupning: Intelligens och Intelligenskvot

Intelligenstester började användas i början av 1900-talet. Intelligenskvot (IQ) utformades som ett normerat mått på resultatet av intelligenstest, där 100 motsvarar genomsnittet i en åldersgrupp. IQ-testers utformning standardiseras enligt Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) så att IQ-värdet utgör en sammanvägning av flera olika typer av intelligenser. IQ-tester utformas så att de i hög grad mäter generell intelligens (g-faktorn), det vill säga ett värde som många skolbetyg och resultaten av många olika sorters intelligenstester är korrelerade med. Ravens matriser anses vara den metod som bäst mäter g-faktorn.

Huruvida västerländska intelligenstester också är rättvisande mått på verklig intelligens och kognitiv förmåga i andra kulturer råder det än idag inte någon konsensus om.[16][17].

Länge ansågs den generella intelligens som testerna avser mäta vara medfödd och oföränderlig, men idag betraktas det som något som kan förbättras bland små barn genom exempelvis vaccination, inlärning och näringsrik kost.[18] Tvillingstudier visar att enäggstvillingar som växer upp åtskilda i familjer med olika grad av studietradition och stimulerande miljö utvecklar olika nivå av generell intelligens, även om deras intelligensprofiler visar styrkor och svagheter på samma områden. Att de uppmätta värdena för större populationer successivt ökat (den så kallade Flynneffekten) är också en stark indikation på att testerna inte enbart mäter något baserat på arv. En förklaring som föreslagits till Flynneffekten är minskad mängd infektionssjukdomar bland världens befolkning.[19]

Synsättet på frågeställningen under historiens lopp[redigera | redigera wikitext]

Ruth Benedict var en antropolog som tidigt ifrågasatte att "olika mänskliga raser" skiljer sig åt intelligensmässigt.

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet var det en utbredd uppfattning att det fanns skillnader i hjärnans strukturer och storlek mellan olika raser, vilket också undersöktes.[20] Från 1916 började intelligenstester användas i USA:s armé och från 1919 i skolor och företag i USA. Resultatet från dessa undersökningar, som visade skillnader mellan olika folkgrupper/raser, användes sedan som argument både i frågan om att invandringen till USA borde begränsas till vissa grupper och även om eugenik vore önskvärt.[21] På 1920-talet växte insikten att uppväxtmiljön spelade stor roll i testresultaten, som inledningsmässigt inte ens justerats för testpersonernas olika kunnighet i det språk som användes i testet.[22] I mitten av 1930-talet hade de flesta amerikanska psykologer tagit ståndpunkten att både arv och miljö påverkade resultaten. Detta låg också i linje med det allmänna avståndstagande till nazisternas övergrepp i Europa och deras syn att ras och intelligens följs åt.[23]

År 1950 publicerade UNESCO en rapport, The Race Question, [6] där en panel av vetenskapsmän som bestod av sociologer sammanfattade forskningsläget med According to present knowledge there is no proof that the groups of mankind differ in their (..) intelligence or temperament. (Enligt den nuvarande kunskapen finns det inga bevis att grupper av människor skiljer i deras (..) intelligens eller temperament). Rapporten kom att mötas av kritik men ledde ändå till att forskning kring samband mellan ras och intelligens i det närmaste upphörde, även om förfiningar av tester och tydligare rasdefinitioner fortsatte intressera forskare. Rapporten var starkt påverkad av åsikter kring efterkrigstiden och till största del skriven av sociologer snarare än biologer och antropologer. Rapporten sade även att det inte finns några personlighetsskillnader eller intellektuella skillnader mellan olika grupper, ett ställningstagande som ändrades i senare versioner. [24]

År 1965 höll William Shockley ett uppmärksammat föredrag om "problemet" med den genetiska tillbakagången i befolkningen utifrån den vita rasens relativa tillbakagång i USA. [25] Detta ledde till kontakter med Pioneer Fund som sedan kom att finansiera Shockleys forskning i denna fråga. En av de som studerade vid Shockley institut var Arthur Jensen som innan dess varit anhängare av miljöns betydelse för att förklara skillnader i intelligens men efter denna tid, 1966-1967, kom att bli en av de främsta förespråkarna för arvets betydelse.[26] Jensen publicerade 1969 och 1970 några mycket uppmärksammade och länge debatterade rapporter där han hävdade biologins betydelse för intelligensen och att det amerikanska skolsystemet borde utgå från detta.

På 1980-talet ifrågasatte James Flynn hela idén att intelligenstestet mäter intelligens utifrån undersökningar som visade på att den genomsnittliga intelligenskvoten i en folkgrupp verkar öka med tiden, den så kallade Flynneffekten.[27]

År 1994 återstartade debatten om ras och intelligens i USA efter publikationen av The Bell Curve: intelligence and class structure in American life. Författarna Richard J. Herrnstein och Charles Murray presenterade i den ett flertal mätningar av samband mellan ras och intelligenskvot. Rapporten möttes av mycket kritik men fick också uppbackning av ett 50-tal kollegor som i slutet av 1994 publicerade ett gemensamt uttalande kallat Mainstream Science on Intelligence.

En debatt med lite annat fokus än ras och intelligens startade 2002 vid publiceringen av IQ and the Wealth of Nations. Den skrevs av professor Richard Lynn och doktor Tatu Vanhanen och är en metastudie över IQ-mätningar och visar vilka nationers befolkning som har högst medelintelligenskvot (Sydostasien) och vilka som har lägst. De påvisar en korrelation mellan nationens medel-IQ och BNP per capita och framför hypotesen att medel-IQ är en av de faktorer som påverkar ett lands välstånd och tillväxt och diskuterar i hur hög grad skillnader i nationers medel-IQ kan ha biologiska och kulturella orsaker. Bokens resultat har använts av andra forskare men också kritiserats. Kritiken avser bristande dataunderlag och selektiv datamanipulering, vilket kan resultera i överdriven skillnad mellan medel-IQ i fattiga och rika länder.[28][29][30] Kritiker menar också att bokens slutsats bygger på en sammanblandning av orsak och verkan - skillnader i medel-IQ kan förorsakas av välståndskillnader istället för tvärtom.[31] Annan modern forskning visar att läskunnighet är korrelerat med länders ekonomiska välstånd[32] och barns läskunnighet kan ha betydelse för deras IQ.

Ofta refererade studier över sambandet ras och intelligens[redigera | redigera wikitext]

Många studier och rapporter har publicerats i frågan, både från flera länder och med olika infallsvinklar. Det finns även ett spektrum i vetenskaplig metodik mellan ett mer klassiskt naturvetenskapligt till en som mer utgår från den metodik som är vanlig inom samhällsvetenskaplig forskning.

Debatten under efterkrigstiden har varit intensivast i USA och då med fokus på jämförelse mellan vita och svarta, där de kvantifierande studierna rönt mest uppmärksamhet. [33] Här nedan presenteras några av dessa studier, utan att belysa debatterna och ifrågasättande av de resultat som förekom i dem. Det saknas även i detta urval studier som visat på andra slutsatser, ofta med andra utgångspunkter. Något konsensus över validiteten i nedanstående resultat har aldrig rått och råder heller inte idag.

  • I USA började rapporter publiceras om skillnader i uppmätta intelligenskvoter utifrån ras redan efter första världskriget. Dessa tidiga rapporter kom dock tidigt att förkastas av vetenskapsvärlden, bland annat då intelligenstesterna ansågs för mycket bygga på skolkunskaper.[34]
  • År 1958 publicerade Audrey M. Shuey (1910-1977) The Testing of Negro Intelligence [35] finansierad av Pioneer Fund. Den summerades 40 års intelligenstester som involverade "vita" och "svarta". Den påvisade en 15-poängsskillnad i uppmätt intelligenskvot som varit konstant från 1910- till 1960-talet. [36]
  • Arthur Jensen har publicerat flera böcker och skrifter om sambandet mellan ras och intelligens. Den andra Enviroment, heredity and intelligence [37], utgiven 1969, för också fram att det råder en 15-poängsskillnad i uppmätta kvoter mellan vita och svarta. Boken för även fram att i undersökningar av grupper om 2000 barn visas uppemot 20 poängs skillnad med "svarta" barn från sydöstra USA mot "vita" i samma område, men bara 10 poängs skillnad när gruppen kommer från nordstaterna.[38] 2005 utgav han tillsammans med andra en sammanfattning av 30 års studier.[39]
  • År 1994 publicerades The Bell Curve: intelligence and class structure in American life. Författarna Richard J. Herrnstein och Charles Murray presenterade i den ett flertal mätningar av samband mellan ras och intelligenskvot. På grundval av dessa mätningar drar författarna slutsatsen att intelligens är till mellan 40% och 80% en ärvd egenskap och starkt kopplat till ras.
  • IQ and the Wealth of Nations (se ovan) publicerades 2002 av professorerna Richard Lynn och Tatu Vanhanen. De visar utifrån sammanställningar de gjort av olika undersökningar och avancerade justeringar av dessa för att få jämförbara värden på befolkningens medelintelligenskvot i olika länder. Medelintelligenskvotstalen de får fram presenteras sedan som varande mellan 58 och 108 för olika nationer. Uppföljaren IQ_and_Global_Inequality publicerades 2006.

Folkhälsans betydelse[redigera | redigera wikitext]

Aktuell forskning visar att hjärnans utveckling kan hindras till följd av infektionssjukdomar och parasitiska sjukdomar under uppväxten. Sådana sjukdomar är avsevärt vanligare i tropiska områden och i fattiga länder än i andra delar av världen.[19] Data ger stöd för hypotesen att infektionssjukdomar är en viktig miljöfaktor som delvis kan förklara skillnaderna i IQ mellan olika regioner i världen. Hudfärg (antal melanocyter) har betydelse för försvaret mot infektionssjukdomar, vilket har förslagits som en förklaring till korrelationen mellan hudfärg och IQ inom USA.[40]

I synnerhet utvecklingsländer har uppmanats att vidta hälsoåtgärder bland barn för att förebygga försämrad kognitiv förmåga. Detta innefattar att bekämpa infektions- och parasitsjukdomar, där de vanligaste är hjärnhinneinflammation, AIDS och cerebral malaria. Andra viktiga hälsofaktorer som bör prioriteras är undernäring, drog- och alkoholexponering i livmodern, låg födelsevikt, syrebrist vid förlossningen, skallskador, blyförgiftning och endokrina sjukdomar.[41]

Försök till mätningar utan miljöfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Studier av adopterade barn anses av vissa författare potentiellt kunna visa eventuellt samband mellan etnicitet och medfödd intelligens, oberoende av uppväxtmiljö och inlärning. Dock finns en rad snedvridande faktorer (så kallad confounding) som inte kontrolleras i denna typ av studier, exempelvis miljöförhållanden under fosterutvecklingen (exempelvis kost, miljögifter och droger), adoptivhemsplacering och samhällets attityder till och förväntningar på barnen.

I Minnesota Transracial Adoption Study[42] uppvisar adoptivbarn vars biologiska föräldrar är vita i genomsnitt 20 punkter högre IQ än barn till svarta biologiska föräldrar. Studien gick till så att man studerade 130 barn som adopterats av vita familjer som ekonomiskt tillhörde den övre medelklassen. Författarna menar att deras studie "inte ger säkra bevis för genetiska influenser bakom rasliga skillnader i intelligens och prestation", men anser samtidigt att "det är ytterst osannolikt att dessa skillnader antingen är helt genetiskt eller helt miljömässigt baserade".[43]

I en stor studie av utomäktenskapliga barn till ensamstående tyska (vita) mödrar med amerikanska soldater (vita eller svarta) som fäder kunde man inte påvisa någon signifikant betydelse av faderns etnicitet.[44] I denna typ av undersökning undvikes beroende av skillnader i miljö under fosterutvecklingen.

Synen på sambandet mellan ras och intelligens i dagens vetenskapsvärld[redigera | redigera wikitext]

Flera organisationer, främst i USA, har uttalat att de uppvisade undersökningarna inte kan visa något medfött samband mellan etnicitet och intelligens, även om det finns en skillnad.[4] Enligt en forskningspublikation gjord av tre amerikanska psykologer finns "inget empiriskt stöd för en genetisk tolkning och ingen adekvat förklaring till de genomsnittliga skillnader i IQ som för närvarande finns mellan etniska grupper".[5][45][46]

Det finns dock ett stöd för att individens intelligens har ett samband med ärvda egenskaper men oklart till hur stor del.[3] När det kommer till arvets betydelse så ifrågasätts att ras är ett relevant begrepp att gruppera individer utifrån för att studera ärvda egenskaper. Beträffande intelligenstester så ifrågasätts numera om dessa verkligen mäter intelligens som är oberoende av uppväxtmiljö.[18] Själva grundelementen för frågeställningen över sambandet mellan ras och intelligens saknar därför idag vetenskapligt stöd[47] [48] och också då för något samband mellan ras och intelligens.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. Sid. 18-20 bl.a.. ISBN 0851170099 
  2. ^ Intelligence: Knowns and unknowns American Psychologist summerar 1996 om den uppblossade debatten efter boken The Bell Curve utgavs 1994.
  3. ^ [a b] Bouchard, TJ (2004). ”Genetic influence on human psychological traits - A survey”. Current Directions in Psychological Science "13" (4): ss. 148–151. doi:10.1111/j.0963-7214.2004.00295.x. 
  4. ^ [a b] American Anthropological Association uttalande om "Race" and Intelligence. American Anthropological Association, 1994 - "intelligence cannot be biologically determined by race"
  5. ^ [a b] Daniel Schacter, Daniel Gilbert and Daniel Gilbert (2007), Psychology, New York: Worth Publishing, ISBN 0716752158 - American Psychological Association: "there is no empirical support for a genetic interpretation, and no adequate explanation for the racial IQ gap that is presently available".
  6. ^ [a b] "The Race Question", Unesco, 1950, "there is no proof that the groups of mankind differ in their innate mental characteristics, whether in respect of intelligence or temperament."
  7. ^ MänniskorasSAOB.
  8. ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. Sid. 36-39.. ISBN 0851170099 
  9. ^ http://www.eurekalert.org/pub_releases/1998-10/WUiS-GSRD-071098.php
  10. ^ Pettersson, Ulf (20090412). ”Ny dna-teknik visar att det inte finns raser”. http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser. Läst 20110615. ”Resultaten har väsentligen bekräftat den amerikanska forskaren Lewontins slutsats från 1972 som utgått från ett litet antal individer och litet antal dna-bokstäver. Han hade visat att de genetiska skillnaderna mellan så kallade människoraser är små och uppgår till bara några få procent av all genetisk variation som finns hos människo­släktet. Av den sammantagna genetiska variationen finner man att cirka 85 procent hos alla befolkningsgrupper är oberoende av geografiskt ursprung.” 
  11. ^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence. Am Anthropol 99:534–544
  12. ^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am Anthropol 100:632–650
  13. ^ SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, 2005, s. 95, http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/56/42/11dab91b.pdf
  14. ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. Sid. 33.. ISBN 0851170099 
  15. ^ Thirty Years of Research on Race Differences In Cognitive Ability. s. 240
  16. ^ Johnson, Wendy (2009). ”Beyond Heritability: Twin Studies in Behavioral Research”. Current Directions in Psychological Science "18" (4): ss. 217–220. doi:10.1111/j.1467-8721.2009.01639.x. PMID 20625474. PMC: 2899491. http://people.virginia.edu/~ent3c/papers2/Articles%20for%20Online%20CV/Johnson%20%282009%29.pdf. 
  17. ^ Turkheimer, Eric (2008). ”A Better Way to Use Twins for Developmental Research”. LIFE Newsletter (Max Planck Institute for Human Development): ss. 2–5. http://people.virginia.edu/~ent3c/papers2/Articles%20for%20Online%20CV/Turkheimer%20%282008%29.pdf. Läst 29 juni 2010. 
  18. ^ [a b] Devlin, B. (1997). ”The heritability of IQ”. Nature "388" (6641): ss. 468–71. doi:10.1038/41319. PMID 9242404. http://www.nature.com/nature/journal/v388/n6641/abs/388468a0.html. 
  19. ^ [a b] Eppig, Christopher (2011). ”Why Is Average IQ Higher in Some Places?”. Scientific American. http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=why-is-average-iq-higher-in-some-places. 
  20. ^ Bean, Robert Bennett (1906), ”Some racial peculiarities of the Negro brain”, American Journal of Anatomy 5: 353–432, doi:10.1002/aja.1000050402, http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/49594/1/1000050402_ftp.pdf 
  21. ^ Mackintosh, N.J. (1998), IQ and Human Intelligence, Oxford University Press, ISBN 019852367X 
  22. ^ A History of Modern Psychology in Context, Wade E. Pickren and Alexandra Rutherford, Wiley, 2010, sidan 163
  23. ^ Benjamin, Ludy T. (2006), Brief History of Modern Psychology, Wiley-Blackwell, s. 188–191, ISBN 140513206X 
  24. ^ Segerstråle, Ullica Christina Olofsdotter (2001), Defenders of the Truth: The Battle for Science in the Sociobiology Debate and Beyond, Oxford University Press, ISBN 0192862154 
  25. ^ Tucker, William H. (1996), The Science and Politics of Racial Research, University of Illinois Press, ISBN 9780252065606 
  26. ^ Encyclopedia of Psychology
  27. ^ Flynn, James R. (2009). What Is Intelligence: Beyond the Flynn Effect (expanded paperback). Cambridge: Cambridge University Press. Sid. 1–2. ISBN 978-0-521-74147-7. Lay summary (18 July 2010) 
  28. ^ Susan Barnett och Wendy Williams (2004). ”National Intelligence and the Emperor's New Clothes”. Contemporary Psychology: APA Review of Books "49" (4): ss. 389–396. http://psycinfo.apa.org/psyccritiques/display/?uid=2004-17780-001. 
  29. ^ Heredity April 2004, Volume 92, Number 4, Pages 359-360 med citatet "by statistical manipulation of item content"
  30. ^ Thomas Nechyba (2004): Review of IQ and the Wealth of Nations. Journal of Economic Literature, nr 42, sid 220–221. (sid. 220)
  31. ^ Astrid Ervik (2003). IQ and the Wealth of Nations. The Economic Journal, 113, Nr. 488, F406–F407.
  32. ^ Att kunna läsa är A och O, DN 2014-06-05
  33. ^ Rushton och Jensen (2005 and 2010)
  34. ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. Sid. 18. ISBN 0851170099 
  35. ^ Shuey (1966 (andra utgåvan)). The testing of negro intelligence. New York: Social Science Press 
  36. ^ texten hämtad från en:Audrey M. Shuey
  37. ^ Jensen (1969). Enviroment, heredity and intelligence. New York: Harvard Reprint Series, No 2 
  38. ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. Sid. 26. ISBN 0851170099 
  39. ^ "Thirty Years of Research on Race Differences in Cognitive Ability"
  40. ^ Eppig, Christopher; Fincher, Corey L; Thornhill, Randy (2010). ”Parasite prevalence and the worldwide distribution of cognitive ability”. Proceedings of the Royal Society B "277" (1701): sid. 3801–8. doi:10.1098/rspb.2010.0973. PMID 20591860. PMC: 2992705. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/early/2010/06/29/rspb.2010.0973.abstract. 
  41. ^ Olness, K (April 2003). ”Effects on brain development leading to cognitive impairment: a worldwide epidemic”. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics "24" (2): sid. 120–30. doi:10.1097/00004703-200304000-00009. PMID 12692458. http://journals.lww.com/jrnldbp/Abstract/2003/04000/Effects_on_Brain_Development_Leading_to_Cognitive.9.aspx. 
  42. ^ Weinberg, R. A., Scarr, S., & Waldman, I. D. (1992). Minnesota Transracial Adoption Study: En uppföljning på IQ-testresultaten från den första studien på svarta, halvsvarta och vita som adopterats in i vita familjer. Intelligence, sid 16, 117-135.
  43. ^ Waldman, I. D., Weinberg, R. A., & Scarr, S. (1994). Racial-group differences in IQ in the Minnesota Transracial Adoption Study: A reply to Levin and Lynn. Intelligence, 19, 29-44.
  44. ^ Eyferth, K (1961). "Leistungern verscheidener Gruppen von Besatzungskindern Hamburg-Wechsler Intelligenztest für Kinder (HAWIK)" (in German). Archiv für die gesamte Psychologie 113: 222–41.
  45. ^ Neisser, U., Boodoo, G., Bouchard, T.J. Jr., Boykin, A.W., Brody, N., Ceci, S.J., et al. (1996). ”Intelligence: Knowns and unknowns”. American Psychologist "51" (2): ss. 77–101. doi:10.1037/0003-066X.51.2.77. http://www.psych.illinois.edu/~broberts/Neisser%20et%20al,%201996,%20intelligence.pdf.  "The differential between the mean intelligence test scores of Blacks and Whites (about one standard deviation, although it may be diminishing) does not result from any obvious biases in test construction and administration, nor does it simply reflect differences in socio-economic status. Explanations based on factors of caste and culture may be appropriate, but so far have little direct empirical support. There is certainly no such support for a genetic interpretation. At present, no one knows what causes this differential."
  46. ^ American Association of Physical Anthropologists, 1996 - "all peoples possess equal biological ability to assimilate any human culture", "racist political doctrines find no foundation in scientific knowledge concerning modern or past human populations."
  47. ^ The ambiguities and confusion associated with determining the boundaries of racial categories have over time provoked a widespread scholarly consensus that discrete or essentialist races are socially constructed, not biologically real. Stanford Encyclopedia of Philosophy, uppslagsordet "Race".
  48. ^ WHEREAS, differentiating species into biologically defined "races" has proven meaningless and unscientific as a way of explaining variation (whether in intelligence or other traits), American; Anthropological, Physical. ”Statement on Biological Aspects of Race”. American Journal Physical Anthropology 569: sid. 1996.