Ras och intelligens
Sambandet mellan ras och intelligens har varit en frågeställning inom rasbiologin och ett studieområde inom forskning om intelligens/intelligenstester. Frågan har rönt uppmärksamhet från det att intelligenstester börjat användas brett vid slutet av första världskriget fram till 1980- och 1990-talet.[1][2]
De resultat som redovisats i undersökningar har inte rubbat den grundhållning som lades fast redan 1950 av Unescos vetenskapspanel, nämligen att någon samband mellan Ras och Intelligens inte går att påvisa utifrån dessa undersökningar. [3] Forskningen från 1990-talet har sedan visat att ras inte är ett genetiskt väldefinierat begrepp och ifrågasatt intelligenstesternas anspråk att kunna visa upp miljöoberoende resultat. Därmed är numera själva utgångspunkten för frågeställningen starkt ifrågasatt, vilket gör att forskning och diskussioner kring den generella frågan oftast numera inte längre ses som meningsfull.
Innehåll |
[redigera] Ras och etnicitet
Människorasbegreppet[4] som utgår från ärftliga egenskaper, började definieras för vetenskapliga studier på artonhundratalet. Före andra världskriget definierades ras utifrån yttre karakteristika, som kranieform och hudfärg inom rasbiologin. Under efterkrigstiden försökte man komplettera denna definition, främst baserat på egenskaper i blodet, som förekomster av olika blodgrupper och sickelcellsanemi.[5] När den genetiska koden började kartläggas i slutet av 1900-talet så fann man att de genomer som ger upphov till de karakteristika som definierat ras var få och oberoende av andra. Man fann att något väldefinierat rasbegrepp utifrån genetiska egenskaper inte går att påvisa.[6][7] Dagens biologer föredrar att använda begreppet genetiska kluster när man studerar de små skillnader i DNA som finns mellan människor med rötter i olika kontinenter.
Begreppet ras har använts allmänt i vardagsspråk (kaukasier/vita, mongolider/asiater, negrer/svarta afrikaner etc) och används fortfarande i många länder. I USA för man exempelvis officiell statistik på hur många procent svarta, vita, asiater och latinamerikaner som bor i landet. Användningen inom vetenskapliga kretsar som indelningsgrund av människor utifrån ärftliga egenskaper har dock varit omdebatterad och numera i stort upphört. Nazismens övergrepp i rasismens namn gjorde användandet av termen extra kontroversiell, vilket ledde till att speciellt samhällsvetenskapare, främst antropologer och sociologer, ifrågasatte begreppet,[8][9] [10], och att i utomvetenskapliga diskussioner användandet av rasbegreppet ofta kopplades samman med rasism[11]. Istället för rasbegreppet begagnar forskare i västvärlden begreppet haplogrupper när de genetiskt undersöker människans urhistoria och olika folks släktskap emellan.
I flera sammanhang och relativt tidigt under efterkrigstiden började begreppet etnicitet användas som alternativ till ras och där rastillhörighet kan översättas till tillhörighet till en etniska grupp. I och med att etnicitet sätts i centrum blir frågan om miljö och arvs relativa betydelse fundamental för förståelsen av debatten, vad gäller orsaken till individuella och kollektiva skillnader i kognitiva förmågor.[12]
[redigera] Intelligensmätning
Intelligenstester började användas i början av 1900-talet. Intelligenskvot (IQ) utformades som ett normerat mått på resultatet av intelligenstest, där 100 motsvarar genomsnittet i en åldersgrupp. Huruvida västerländska intelligenstester också är rättvisande mått på verklig intelligens och kognitiv förmåga i andra kulturer, råder det än idag inte någon konsensus omkring,[13][14] eftersom det inte finns någon universellt accepterad definition av intelligens. Länge ansågs den intelligens som testerna avser mäta, vara medfödd och oföränderlig, men idag betraktas det som något som kan förbättras genom inlärning, näringsrik kost under uppväxten, med mera.[15] Att de uppmätta värdena för större populationer successivt ökat (den så kallade Flynneffekten) är också en stark indikation emot att testerna enbart mäter något baserat på arv.
[redigera] Synsättet på frågeställningen under historien lopp
Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet var det en utbrett uppfattning att det fanns skillnader i hjärnans strukturer och storlek mellan olika raser, vilket också undersöktes.[16] Från 1916 började intelligenstester användas i USA:s armé och från 1919 i skolor och företag i USA. Resultatet från dessa undersökningar, som visade skillnader mellan olika folkgrupper/raser, användes sedan som argument både i frågan om att invandringen till USA borde begränsas till vissa grupper och också om eugenik vore önskvärt.[17] På 1920-talet växte insikten att uppväxtmiljön spelade stor roll i testresultaten, som inledningsmässigt inte ens justerats för testpersonernas olika kunnighet i det språk som användes i testet.[18] I mitten av 1930-talet hade de flesta amerikanska psykologer tagit ståndpunkten att både arv och miljö påverkade resultaten. Detta låg också i linje med det allmänna avståndstagande till nazisternas övergrepp i Europa och deras syn att ras och intelligens följs åt.[19]
1950 publicerade UNESCO en rapport, The Race Quesion, [3] där en panel av vetenskapsmän sammanfattning var According to present knowledge there is no proof that the groups of mankind differ in their (..) intelligence or temperament. Rapporten kom att mötas av kritik, men medverkade ändå till att forskning kring samband mellan ras och intelligens i det närmaste upphörde, även om matningar samt förfiningar av tester och försök till tydligare rasdefinitioner fortsatte.[20]
1965 höll William Shockley ett uppmärksammat föredrag om "problemet" med den genetisk tillbakagången i befolkningen utifrån den vita rasen relativa tillbakagång i USA. [21] Detta ledde till kontakter med Pioneer Fund som sedan kom att finansiera Shockleys forskning i denna fråga. En av de som studerade vid Shockley institut var Arthur Jensen som före dess varit anhängare av miljöns betydelse för att förklara skillnader i intelligens men efter denna tid 1966-1967, kom att bli en av de främsta förespråkarna för arvets betydelse.[22] Jensen publicerade sedan 1969 och 1970 några mycket uppmärksammade och länge debatterade rapporter där han hävdade biologins betydelse för intelligensen och att det amerikanska skolsystemet borde utgå från detta.
På 1980-talet ifrågsatte James Flynn hela idén att intelligenstestet mäter intelligens utifrån undersökningar som visade på att intelligenskvoten verkar öka med tiden, den så kallade Flynneffekten.[23]
1994 återstartade debatten om ras och intelligens i USA efter publikationen av The Bell Curve: intelligence and class structure in American life. Författarna Richard J. Herrnstein och Charles Murray presenterar i den ett flertal mätningar av samband mellan ras och intelligenskvot. Rapporten möttes av mycket kritik men fick också uppbackning av ett 50-tal kollegor som i slutet av 1994 publicerade det gemensamma uttalandet Mainstream Science on Intelligence.
En debatt med lite annat fokus än ras och intelligens startade 2002 med publicerandet av IQ and the Wealth of Nations. Den skrevs av professor Richard Lynn och visar utifrån sammanställningar av gjorda undersökningar vilka nationers befolkning som har högst och lägst medel-intelligenskvot. Boken har debatterats brett och kritiserats för att bland annat använda sig av så kallade manipulativa fakta.[24][25][26][27]
[redigera] Några i debatten ofta refererade vetenskapliga studier över sambandet ras och intelligens
Många studier och rapporter har publicerats i frågan, både från flera länder och med olika infallsvinklar. Också finns det ett spektrum i vetenskaplig metodik mellan ett mer klassiskt naturvetenskapligt till en som mer utgår från den metodik som är vanlig inom samhällsvetenskaplig forskning.
Debatten under efterkrigstiden har varit intensivast i USA och då med fokus på jämförelse mellan vita och svarta och där de kvantifierande studierna rönt mest uppmärksamhet. [28] Här nedan presenteras några av dessa studier, utan att belysa debatterna och ifrågasättande av dessa resultat som förekommit. Också saknas i detta urval andra studier som visat på andra slutsatser, då ofta från andra utgångspunkter. Något konsensus över validiteten i nedanstående resultat har aldrig rått och råder heller inte idag.
- I USA började rapporter publiceras om skillnader i uppmätta intelligenskvoter utifrån ras redan efter första världskriget. Dessa tidiga rapporter kom dock tidigt att förkastas av vetenskapsvärlden, bland annat då intelligenstesterna ansågs för mycket bygga på skolkunskaper.[29]
- 1958 publicerade Audrey M. Shuey (1910-1977) The Testing of Negro Intelligence [30] finansierad av Pioneer Fund. Här summerades 40 års intelligenstester som involverade "vita" och "svarta". Den påvisade en 15 poängs skillnad i uppmätt intelligenskvot som varit konstant från 1910- till 1960-talet. [31]
- Arthur Jensen har publicerat flera böcker och skrifter om sambandet mellan ras och intelligensen. Den andra Enviroment, heredity and intelligence [32] utgiven 1969 för också fram att det råder en 15 poängs skillnad i uppmätta kvoter mellan vita och svarta och att i undersökningar av grupper om 2000 barn visas uppemot 20 poängs skillnad med "svarta" barn från sydöstra USA mot "vita" men bara 10 när gruppen kommer från nordstaterna.[33]
- 1994 publicerades The Bell Curve: intelligence and class structure in American life. Författarna Richard J. Herrnstein och Charles Murray presenterar i den ett flertal mätningar av samband mellan ras och intelligenskvot. På grundval av dess dras slutsatsen att intelligens är till mellan 40% och 80% en ärvd egenskap och starkt kopplat till ras.
- IQ and the Wealth of Nations publicerades 2002 av professor Richard Lynn och Tatu Vanhanen, och visar utifrån sammanställningar av gjorda undersökningar och avancerade justeringar av dessa för att få jämförbara värden på befolkningens medel-intelligenskvot i olika länder. Denna presenteras sedan som varande mellan 58 och 108 för olika nationer.
[redigera] Synen på sambandet mellan ras och intelligens i dagens vetenskapsvärld
Som nämnt redan i ingressen har under efterkrigstiden flera tunga organisationer, främst i USA, uttalat att de uppvisade undersökningarna inte kan ge grund för att påstå att det finns något samband mellan ras och intelligens. [34][35][36][37]
Det finns dock ett stöd för att individens intelligens har ett samband med ärvda egenskaper men oklart till hur stor del.[38]. Dock när det kommer till arvet betydelse så ifrågasätts med tiden allt starkare att ras är ett relevant begrepp att gruppera individer utifrån för att studera ärvda egenskaper utanför vissa specifika fysiska karaktäristika. [39]. Beträffande intelligenstester så ifrågasätts numera om dessa verkligen mäter intelligens som är oberoende av uppväxtmiljön. Själva grundelementen för frågeställningen över sambandet mellan ras och intelligens saknar därför idag vetenskapligt stöd och också då för något hypotetiskt samband mellan ras och intelligens.
[redigera] Referenser
- ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. sid. 18-20 bl.a.. ISBN 0851170099
- ^ Intelligence: Knowns and unknowns American Psychologist summerar 1996 om den uppblossade debatten efter boken The Bell Curve utgavs 1994.
- ^ [a b] "The Race Question", Unesco, 1950
- ^ Människoras på SAOB.
- ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. sid. 36-39.. ISBN 0851170099
- ^ http://www.eurekalert.org/pub_releases/1998-10/WUiS-GSRD-071098.php
- ^ Pettersson, Ulf (20090412). ”Ny dna-teknik visar att det inte finns raser” (på Svenska). http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser. Läst 20110615. ”Resultaten har väsentligen bekräftat den amerikanska forskaren Lewontins slutsats från 1972 som utgått från ett litet antal individer och litet antal dna-bokstäver. Han hade visat att de genetiska skillnaderna mellan så kallade människoraser är små och uppgår till bara några få procent av all genetisk variation som finns hos människosläktet. Av den sammantagna genetiska variationen finner man att cirka 85 procent hos alla befolkningsgrupper är oberoende av geografiskt ursprung.”
- ^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence. Am Anthropol 99:534–544
- ^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am Anthropol 100:632–650
- ^ SOU: Bortom Vi och DomTeoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, 2005, s. 95, http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/56/42/11dab91b.pdf
- ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. sid. 33.. ISBN 0851170099
- ^ Thirty Years of Research on Race Differences In Cognitive Ability. s. 240
- ^ Johnson, Wendy (2009). ”Beyond Heritability: Twin Studies in Behavioral Research”. Current Directions in Psychological Science 18 (4): ss. 217–220. doi:. PMID 20625474. PMC: 2899491. http://people.virginia.edu/~ent3c/papers2/Articles%20for%20Online%20CV/Johnson%20%282009%29.pdf.
- ^ Turkheimer, Eric (2008). ”A Better Way to Use Twins for Developmental Research”. LIFE Newsletter (Max Planck Institute for Human Development): ss. 2–5. http://people.virginia.edu/~ent3c/papers2/Articles%20for%20Online%20CV/Turkheimer%20%282008%29.pdf. Läst 29 juni 2010.
- ^ Devlin, B. (1997). ”The heritability of IQ”. Nature 388 (6641): ss. 468–71. doi:. PMID 9242404. http://www.psych.umn.edu/courses/spring06/mcguem/psy5137/readings/devlin%201997.pdf.
- ^ Bean, Robert Bennett (1906), ”Some racial peculiarities of the Negro brain”, American Journal of Anatomy 5: 353–432, doi:, http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/49594/1/1000050402_ftp.pdf
- ^ Mackintosh, N.J. (1998), IQ and Human Intelligence, Oxford University Press, ISBN 019852367X
- ^ A History of Modern Psychology in Context, Wade E. Pickren and Alexandra Rutherford, Wiley, 2010, sidan 163
- ^ Benjamin, Ludy T. (2006), Brief History of Modern Psychology, Wiley-Blackwell, s. 188–191, ISBN 140513206X
- ^ Segerstråle, Ullica Christina Olofsdotter (2001), Defenders of the Truth: The Battle for Science in the Sociobiology Debate and Beyond, Oxford University Press, ISBN 0192862154
- ^ Tucker, William H. (1996), The Science and Politics of Racial Research, University of Illinois Press, ISBN 9780252065606
- ^ Encyclopedia of Psychology
- ^ Flynn, James R. (2009). What Is Intelligence: Beyond the Flynn Effect (utgåva expanded paperback). Cambridge: Cambridge University Press. sid. 1–2. ISBN 978-0-521-74147-7. Lay summary (18 July 2010)
- ^ Susan Barnett och Wendy Williams (2004). ”National Intelligence and the Emperor's New Clothes”. Contemporary Psychology: APA Review of Books 49 (4): ss. 389–396. http://psycinfo.apa.org/psyccritiques/display/?uid=2004-17780-001.
- ^ Heredity April 2004, Volume 92, Number 4, Pages 359-360
- ^ Thomas Nechyba (2004): Review of IQ and the Wealth of Nations. Journal of Economic Literature, nr 42, sid 220–221. (sid. 220)
- ^ Astrid Ervik (2003). IQ and the Wealth of Nations. The Economic Journal, 113, Nr. 488, F406–F407.
- ^ Rushton och Jensen (2005 and 2010)
- ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. sid. 18. ISBN 0851170099
- ^ Shuey (1966 (andra utgåvan)). The testing of negro intelligence. New York: Social Science Press
- ^ texten hämtad från en:Audrey M. Shuey
- ^ Jensen (1969). Enviroment, heredity and intelligence. New York: Harvard Reprint Series, No 2
- ^ Eysenck (1971). Race, Intelligence and Education. London: Mauruce Temple Smith. sid. 26. ISBN 0851170099
- ^ American Anthropological Association uttalande om "Race" and Intelligence. American Anthropological Association, 1994 - "intelligence cannot be biologically determined by race"
- ^ Daniel Schacter, Daniel Gilbert and Daniel Gilbert (2007), Psychology, New York: Worth Publishing, ISBN 0716752158 - American Psychological Association: "there is no empirical support for a genetic interpretation, and no adequate explanation for the racial IQ gap is presently available".
- ^ Neisser, U., Boodoo, G., Bouchard, T.J. Jr., Boykin, A.W., Brody, N., Ceci, S.J., et al. (1996). ”Intelligence: Knowns and unknowns”. American Psychologist 51 (2): ss. 77–101. doi:. http://www.psych.illinois.edu/~broberts/Neisser%20et%20al,%201996,%20intelligence.pdf. "The differential between the mean intelligence test scores of Blacks and Whites (about one standard deviation, although it may be diminishing) does not result from any obvious biases in test construction and administration, nor does it simply reflect differences in socio-economic status. Explanations based on factors of caste and culture may be appropriate, but so far have little direct empirical support. There is certainly no such support for a genetic interpretation. At present, no one knows what causes this differential."
- ^ American Association of Physical Anthropologists, 1996 - "all peoples possess equal biological ability to assimilate any human culture", "racist political doctrines find no foundation in scientific knowledge concerning modern or past human populations."
- ^ Bouchard, TJ (2004). ”Genetic influence on human psychological traits - A survey”. Current Directions in Psychological Science 13 (4): ss. 148–151. doi:.
- ^ Se avsnitten Ras och Intelligens ovan
