Rasism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En man dricker vatten ur en kran avsedd för färgade, USA 1939.

Rasism definieras i allmänhet som system av föreställningar, tro och förfaranden som baseras på en världsbild eller ideologi där människan är uppdelad i separata och exklusiva biologiska enheter som kallas raser. Rasism har dock aldrig handlat om enbart genetik och biologi utan även om kultur och religion.[1][2][3]

Den biologiska rasismens ideologi innebär en tro att individer i en ras delar en uppsättning av karakteristiska egenskaper, förmågor eller färdigheter, att drag av personlighet, intellekt, moral och kulturella beteenden ärvs och ofta också att detta arv innebär att raser kan rankas som medfött överlägsna eller underlägsna andra.[4] Med denna tro som utgångspunkt kan skillnaderna mellan de mänskliga raser påpekas och användas som utgångspunkt för att rättfärdiga diskriminering.

Huruvida människoraser existerar är ett kontroversiellt område och det har inom västvärlden under samtiden avfärdats på grunder av mellanfolklig genetisk likhet. Rasism blir då ur ett taxonomiskt perspektiv inte relevant, eftersom människan är en homogen art (se människoraser). Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är ovetenskapligt.[5][6][7]

Ordet rasism kan i många fall användas i överförd mening, exempelvis baserat på hudfärg, kultur, art eller härstamning. Skillnaden behöver alltså inte avse just ras, utan det avgörande är principen att bedöma individer efter vilka de är och inte efter vad de gör. Liknande men inte fullt ut rasistiska synsätt kallas ofta för främlingsfientlighet.[8] Rasism förekommer från majoritetsbefolkningen mot minoriteter, från minoriteter mot majoriteten och mellan minoriteter. Rasism som riktas mot majoritetsbefolkningen i ett land, kallas ibland omvänd rasism.

En annan form av rasism är kulturellt betingad. Kulturrasism innebär en essentiell syn på kulturer (bland annat att en viss kultur är något människan naturligt bär inom sig, föds med). Människan tros enligt denna vara uppdelad utefter essentiella kulturella markörer, ofta uttryckt i väsentliga kulturella egenskaper och föreställda distinkta kvaliteter, som också rangordnas socialt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget, där ett rasistiskt bildspråk används i rekryteringssyfte.

Idéer om vissa folks överlägsenhet har funnits genom mänsklighetens historia, men rasism som formell ideologi uppkom först på 1800-talet, efter inspiration från bland annat nationalromantik och socialdarwinism. Sålunda var det inte rasismen som legitimerade kolonialism och slaveri, utan snarast tvärtom.[9] Efter andra världskriget och Förintelsen blev begreppet rasism brännmärkt i Europas politiska debatt, utan att strukturell rasism för den skull försvunnit från konkret europeisk politik.

I USA var ett rasistiskt tänkande fortfarande djupt förankrat hos stora grupper särskilt i södern under 1950- och 1960-talen. Genom medborgarrättsrörelsens kamp mot diskriminerade lagstiftning i vilken Martin Luther King var en av de mest framträdande ledarna, uppnåddes till sist ett förbud mot sådan lagstiftning. Så sent som vid presidentvalet 1968 kunde en kandidat som George Wallace nå stora framgångar med ett program präglat av rasistiska tankegångar.

År 1994 avskaffades ett av världens sista nationellt gällande rasistiska system, apartheid, den officiella rassegregation i Sydafrika. Den hade garanterat den vita minoriteten i landet makten. Samma år fick alla sydafrikaner rösta i de första demokratiska och fria valen i landet.

Den biologiska rasismen impopularitet efter andra världskriget och Förintelsen innebar att rasismen som ideologi tvangs utvecklas och omförhandlas. Idag blir kulturrasistiska föreställningar allt vanligare i dess ställe i den politiska debatten.[10][11]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet har diskussioner förts om rasistiska teckningar, däribland Georges Remis Tintin-berättelser som speglade olika samhällen ur dåtidens uppfattning i västvärlden. Framställningen gav intryck av att afrikaner skulle vara tröga medan araber flög på flygande mattor.[12] Den diskussion som blommade upp har även lett till ett förslag om totalförbud av boken Tintin i Kongo som restes i belgisk domstol. Domen var dock att den inte var rasistisk utan speglade dåtidens uppfattning, oavsett om den stämmer eller inte.[13]

Rasism orsak och uttryck[redigera | redigera wikitext]

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar rasdiskriminering som:

...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.
— FN:s konvention[14][15]

Man kan skilja mellan rasism och rasdiskriminering utifrån resonemanget att det senare inte nödvändigtvis behöver grunda sig i det förra. Det är teoretiskt möjligt att en institutionell rasdiskriminering föreligger utan att detta föregås av medvetna rasistiska beslut av dem som är ansvariga för utformningen av institutionen.

Det har genomförts flera vetenskapliga studier, både svenska och internationella, som visar på att rasism antar olika skepnader och uttryckssätt, exempelvis biologisk, religiös, vetenskaplig, och kulturell rasism. Inom forskningen skiljs begreppen och behandlas som egna enheter för rasistiska uttryck och skepnader.[16]

Diskrimineringsombudsmannen menar att rasism är "[u]rsprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper."[17]

Rasismens orsaker[redigera | redigera wikitext]

Frågan om vad som orsakar rasism kan närmas från flera håll. Enligt vissa psykologiska teorier ger frustration ofta upphov till aggression, och när det verkliga objektet för aggressionen är oåtkomligt eller okänt, kan känslorna istället riktas mot oskyldiga individer eller grupper. Detta hör ihop med Sigmund Freuds försvarsmekanismer, förskjutning samt psykologisk projektion.

Den marxistiska analysen av rasism har fokuserat på produktionsförhållandena och därför även maktrelationerna i samhället. Man ser på rasismen som ursprungligen en rationalisering av slaveriet och kolonialismen och även som ett sätt att splittraarbetarklassens klasskamp till förmån för någonting man skulle kunna kalla raskamp.[8]

Rasistiska åsikter grundar sig vanligen på skillnader mellan raser, etniska grupper eller kulturer. Dessa skillnader kan vara statistiskt säkerställda, erfarenhetsbaserade eller erhållna genom hörsägen. En vanlig angreppsvinkel för rasistiska åsikter är att påpeka skillnader (se styckets föregående meningar) i brottsbenägenhet, kvinnosyn och ursprungslandets ekonomiska och kulturella utvecklingsnivå. Rasism har också använts med religiösa ursäkter, t.ex. brukar kreationistiska rasister ibland framföra påståenden om att Noas av honom förbannade sons (1 Mos 9:22-27 kallad "Hams förbannelse") avkommor skulle gett upphov till de icke-vita raserna (detta var vanligt förekommande som "förklaring" för varför vita skulle få styra de andra raserna redan under medeltiden), Hams söner skulle vara "tjänare till tjänare" enligt dessa.

Biologisk rasism[redigera | redigera wikitext]

Se även: rasbiologi och människoraser

Den biologiska rasismen utgör ett system av föreställningar och förfaranden som baseras på en tro att biologin är ödet och att världen är uppdelad i raser. Det är en ideologi där människan är uppdelad i separata och exklusiva biologiska enheter som kallas raser. Rasgränserna markeras och avgränsas genom kroppsliga eller fysiska yttre och inre aspekter och fenotypiska markörer, såsom hudfärg, kroppsbyggnad, skallstorlek, näsa, ansiktsform, och så vidare. Dessa sägs representera väsentliga skillnader mellan världens olika folkgrupper. De beskrivna egenskaperna antas inom den biologiska rasismen stå för gruppens, samhällets eller individens väsen -- dess essens, det inre väsendet -- men även förutbestämda olika förmågor, färdigheter, begåvningar. De fysiska eller kroppsliga aspekter är det som används för att skapa en hierarkisk ordning mellan människor, det vill säga att socialt rangordna olika folkgrupper på en skala från högt till lågt stående folkgrupper.

Den biologiska rasismens begynnelse var i slutet av 1400-talet, i samband de stora upptäcktsresorna och triangelhandelns slavhandel, kolonialism och imperialism.

Vetenskaplig rasism[redigera | redigera wikitext]

Se även: rasbiologi och människoraser

Den vetenskapliga rasismen blev allmängiltig och en vedertagen "sanning" på 1700 och 1800-talet. Den vetenskapliga rasismen anslöt sig till en positivistisk vetenskapstradition för att bevisa rasers existens. De åberopade stöd i vad de menade var "objektiva fakta". Bland annat mätte de skallar, näsor, armar, pannben med mera för att formulera sina objektiva data. Utifrån dessa formulerades sedan rasistiska teorier som retroaktivt kom att legitimerade de folkmord som skett i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika sedan slutet av 1400-talet. Det förekom även röster som förordade utvidgad plundring och folkmord för att påskynda vad de menade var den "naturliga utplåningen av underlägsna raser".[18]

Fransmannen Georges de Cuvier – som tidigare slagit fast att det i historien funnits andra arter som dominerat jorden, och att dessa numera dött ut som en naturlig process – slog fast att det fanns tre raser inom mänskligheten. Han genomförde många rasstudier och kom att influera rasbiologin. I boken Utrota varenda jävel återges Georges Cuviers inställning, att de som ansågs tillhöra de intellektuellt mindre begåvade raserna kommer att förintas på naturlig väg. Zoologen Robert Knox verk – som idag betraktas som rasistisk – anförde "för mig är ras, eller med andra ord, härstamning allt: den märker mannen. Rasen är allt: dikt, vetenskap, konst, kort sagt civilisation - allt beror på rasen." Vid denna tid fanns inom vetenskapen den utbredda åsikten att utplåning av undermåliga raser var oundviklig och att det därmed fanns fördel i att gynna denna naturliga process, att hjälpa den överlägsna vita rasens utbredning på jorden.[18]

Sven Lindqvist beskriver att Europas expansion under 1800-talet betraktades som "en biologiskt nödvändig process, som enligt naturens lagar måste leda till 'de lägre rasernas' förintelse. Folkmorden varken började eller slutade med nazismen. Auschwitz var 'den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade'."[18]

Religiös rasism[redigera | redigera wikitext]

Den religiösa rasismen utgår ifrån rasifierade tolkningar av Bibeln och en doktrin som menar att icke-vita människor är lägre stående än vita människor, eftersom Gud har förbannat dessa. Det medförde att dessa inte heller behövde behandlas på samma sätt som vita och att de var menade att tjäna den "vita rasen". Centrum mot rasism skriver följande:

I Guds och bibelns namn rättfärdigade således den religiösa rasismen bland annat slaveri, kolonialism, plundring och folkmord. Den religiösa rasismen rättfärdigade erövringarna och kolonialismen, som framställdes som civilisationsprojekt för att "frälsa hedningar och förlorade själar". Den hamitiska myten (Joshua kapitel 9, vers 20) - Guds förbannelse över Hams ättlingar - användes för att t ex rättfärdiga slaveri, plantage- ekonomin t ex i USA och apartheid i Sydafrika.[16]

Rasifieringen av religiösa grupper är en pågående akademisk debatt. Denna rasifiering innebär att anhängare till exempelvis judendomen och islam informellt tillskrivs fasta pseudoegenskaper i den allmänna föreställningen av kulturen, trots att många anhängare till dessa religioner inte synbarligen delar dessa egenskaper. Denna rasifiering sträcker sig till anhängarnas avkomlingar, även om dessa ofta drar sig bort från den övervakande delen av sina föräldrars religion men samtidigt också behåller de närliggande kulturella aspekterna i religionen när det gäller familj och grupp.[19]

Den mest omedelbara effekten av rasifieringen av religionen är att avkomlingarna till anhängarna vänder sig inåt, och accepterar och internt behåller den religiöst influerade familjekulturen såsom en ras-etnisk åtskillnad och identitet. En av tillämpningarna av denna rasifiering är nationalismen, där den skapade rasen försöker lägga beslag på kulturella och nationella aspirationer som är kompatibla och passar gentemot andra grupper som inte nödvändigtvis delar erfarenheten av rasifiering. En annan av tillämpningarna av denna rasifiering är rasism och diskriminering, där de som är rasifierade stängs ute från deltagande i allmänna eller privata samhällsfunktioner på grund av de negativa rasattribut som tillskrivs dem.[19]

Kulturell rasism[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Kulturell rasism

Idag används begreppet kulturrasism när rasism diskuteras, både i Sverige[20] och i FN[21]. Kulturrasism innebär en essentiell syn på kulturer. Människan tros vara uppdelad enligt essentiella kulturella markörer, ofta uttryckt i väsentliga kulturella egenskaper och föreställda distinkta kvaliteter. Kulturrasister har fördomar om/tycker illa om hela kulturer. Kulturrasisten söker tillskriva en annan kultur vissa (negativa) värden. Dessa ställs ibland även mot den egna kulturen, som sägs sakna dessa värden. Kulturrasism är besläktad med främlingsfientlighet (xenofobi), islamofobi, antisemitism och orientalism.[22]

Islamofobi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Islamofobi

Islamofobi utgörs av rädsla, hat, fördomar eller rasism riktade mot muslimer och islam.[23][24][25][26] Islamofobi är, likt antisemitism, konspiratorisk med det vanligaste temat att det pågår en kamp mellan raser och kulturer. Motståndarna i denna utmålade kamp är "etablissemanget", såsom etablerade politiker och etablerad media, som beskrivs stå på islams och muslimernas sida. De islamofobiska konspirationsteorierna utmålar muslimerna som "fysiska ockupanter" som försöker ta över samhället genom massinvandring och barnafödande,[27] och därmed slå sönder den inhemska kulturen och identiteten; I Sveriges fall skulle detta vara svenskheten.

Innebörden av islamofobi kan riktas dels mot religionen islam, dels mot muslimer som grupp, men kan även ta sig uttryck som en rasistisk reaktion och strukturell diskriminering som riktas mot muslimer.[25] Ett exempel på sådan strukturell diskriminering, är den rasprofilering som blev konsekvensen av de mer restriktiva immigrationslagar som infördes i USA efter 11 september 2001. Från och med 2002 blev män över 16 år gamla, från 25 länder i Mellanöstern för att komma in i USA tvungna att fotograferas, lämna fingeravtryck, bli förhörda och låta få all sina ekonomiska information kopierad. De blev även tvungna att anmäla sig till myndigheterna när de skulle lämna landet.[28] Det är även en form av institutionaliserad rasism.

Antirasism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Antirasism

Antirasism omfattar idéer, utvecklad och antagen politik, genomförda handlingar och organisering syftade till att motverka rasism. Generellt förordas ett jämlikt samhälle där människor inte diskrimineras på grund av härkomst och kulturell bakgrund. Exempel på antirasistiska rörelser, nätverk och organisationer är Centrum mot rasism (Sverige), Nätverket mot rasism (Sverige), Artists United Against Apartheid (internationell) som del av antiapartheidrörelsen och medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968 (USA). Det antirasistiska arbetet utgörs av två huvudsakliga uppdelningar: Icke-våldsamt motstånd och våldsamt motstånd, ibland kombineras dessa eller varieras över tid beroende på förutsättningar och motsättningarnas karaktär (se exempelvis ANC:s kamp mot Apartheid i Sydafrika eller Medborgarrättsrörelsen i USA). Hatbrottslagar (exempelvis lagar mot hets mot folkgrupp), positiv särbehandling och förbud mot rasistiska tal är också exempel på politik från samhällets sida som syftar till att undertrycka rasism.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Rasistiskt klotter under signaturen Jewish Defense League (JDL) på en arabiskt ägd bostad i Hebron. Texten lyder: "gasa araberna!" ("gas the Arabs!")
19 juni 2008, Hebron

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anton Borgström (2014). ”"Fyra år med SD har flyttat gränserna för vad som går att säga och tänka"”. ETC. http://www.etc.se/kultur-noje/fyra-ar-med-sd-har-flyttat-granserna-vad-som-gar-att-saga-och-tanka. ”Genom någon slags kulturell amnesi och historielöshet tycks många på allvar ha glömt bort att rasism aldrig någonsin enbart handlat om genetik och biologi. Inte ens under den vetenskapliga rasismens glansdagar handlade det bara om gener. Det gäller också de politiska projekten – för Hitler var naturligtvis kultur knutet till idéer om biologisk ras, medan Mussolini inte klarade av att få ihop de inbördes motstridigheterna i den biologiska rasistteorin och därför lade ner det där och bara pratade om fascim i termer av kultur och ande. Där är vi väldigt mycket i Sverige idag. Den rasism som finns idag handlar inte explicit om ras, utan om kultur och religion. Men det är inte så enkelt att ras har ersatts med kultur, utan snarare så att rasbegreppet har bäddats in i kultur- och religionsbegreppet, vilket gör att också kulturen får en slags ärftlig dimension.”. 
  2. ^ Olausson, Peter (2011). Tredje rikets myter. Stockholm: Forum.
  3. ^ Ekström von Essen, Ulla och Fleischer, Rasmus (2006). Sverigedemokraterna i kommunerna 2002-2006. Norrköping: Integrationsverket.
  4. ^ ”Racism”. Oxford University Press. 2012. http://oxforddictionaries.com/definition/english/racism. Läst 25 September 2012. 
  5. ^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence. Am Anthropol 99:534–544
  6. ^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am Anthropol 100:632–650
  7. ^ http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser/
  8. ^ [a b] Artikeln rasism från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-11-15.
  9. ^ Hochschild, Adam, Spräng bojorna – Kampen mot slavhandeln (2006), Ordfront, ISBN 91-7037-098-2
  10. ^ Fredrickson, George M. (2003). Rasism: En historisk översikt. Lund, Historiska Media. ISBN 91-89442-99-7
  11. ^ Jonsson, Stefan. (2004). "Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003", i Mattsson, Katarina och Lindberg, Ingemar (red.). Rasismer i Europa: kontinuitet och förändring. Stockholm, Agora. ISBN 91-89483-33-2
  12. ^ ”Afrofobi”. Dagens nyheter AB. 2012-09-25. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturhusets-nya-chef-kastar-ut-tintin. Läst 2012-09-25. 
  13. ^ ”Tintin inte rasistisk enligt domstol”. Dagens Nyheter AB. 2012-09-25. http://www.dn.se/kultur-noje/tintin-inte-rasistisk-enligt-domstol. Läst 2012-02-14. 
  14. ^ konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering1, läst 2010-12-18
  15. ^ International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, läst 2010-12-18
  16. ^ [a b] Centrum mot rasism: Kulturrasism. Läst: 17 december 2013.
  17. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): Rasism. Citat: Idag pratar man mer om kulturrasism –föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper." Läst 2013-12-17.
  18. ^ [a b c] Lindqvist, Sven (1993). Utrota varenda jävel. Bonnier pocket. Stockholm: Bonnier. Libris 7149004. ISBN 91-0-055610-6 
  19. ^ [a b] Das Gupta Tania, red (2007) (på engelska). Race and racialization: essential readings. Toronto: Canadian Scholars' Press. Libris 12190172. ISBN 978-1-55130-335-2 
  20. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): Rasism. Citat: Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper." Läst 2013-12-17.
  21. ^ ”Slavery and racism”. Unesco press. http://www.unesco.org/bpi/eng/unescopress/2001/01-91e.shtml. Läst 17 december 2013. 
  22. ^ Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9 f
  23. ^ ”Islamofobi”. Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. Regeringskansliet. http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=22&module_instance=10&action=pod_show. Läst 27 september 2010. [död länk]
  24. ^ ”Hatbrott 2008”. Rapport 2009:10. Brottförebyggande rådet. sid. 50. http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002855/2009_10_hatbrott_2008.pdf. Läst 27 september 2010. 
  25. ^ [a b] ”Vad betyder islamofobi?”. Forum för levande historia. http://www.levandehistoria.se/node/99. Läst 27 september 2010. 
  26. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete.
  27. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete. sidan 12. 2013-12-16.
  28. ^ Murray, Nancy (2012). html "Profiling in the Age of Total Information Awareness." Journal of Race and Class..

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]