Bön (religion)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Del av ett "livets hjul"

Religion
Världreligionerna symboler

Bön eller bon, är en mycket gammal trosinriktning i Tibet, ursprungligen animistisk och schamanistisk, men anses idag som en av skolorna inom tibetansk buddhism.

Enligt den traditionella synen på bön är det en inhemsk för-buddhistisk schamanistisk och animistisk religion som utvecklats före 700-talet och som genom att anta vissa yttre buddhistiska attribut lyckats överleva den tibetanska statsmaktens religiösa förföljelse som grundats i buddhism.

Bönrörelsens egna lamor, ibland kallade "svartmössor" för att skilja dem från den stora gelug-skolans "gulmössor" och gelug-skolans oreformerade föregångare "rödmössorna", hävdar dock att deras form är den ursprungliga buddhismen så som den introducerades i Tibet. De hänför sin tro till en "egen" buddha, Tonpa Shenrab Miwoche, som ska ha levat i Persien väster om Tibet för 18.000 år sedan, alltså en buddhism långt äldre än den historiske Buddhas.

De flesta håller dock som mer troligt att bön efter Tsongkhapas (1357-1419) reformation av den tibetanska buddhismen som var influerad av gelug-skolans tolkning av den tantriska buddhismen som introducerades från Indien av Padmasambhava på 700-talet, smälte samman delar av denna med sina egna förbuddhistiska föreställningar.

Bönskolan delar det mesta av sin tro och utövning med andra buddhister i Tibet, men har också flera särskiljande ritualer och texter. De kinesiska myndigheterna uppskattar att ca 10% av dagens tibetaner bekänner sig till bön, framför allt i de östra delarna av det kulturgeografiska området Tibet.

Böns andlige ledare är idag Lungtok Tenpai Nyima, Menri-klostrets 32:e abbot, som för närvarande lever i exil i Dolanji i Himachal Pradesh, Indien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]