En
- Den här artikeln handlar om växten. För andra betydelser, se En (olika betydelser).
| En | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Barrväxter Coniferophyta |
| Klass | Pinopsida |
| Ordning | Pinales |
| Familj | Cypressväxter Cupressaceae |
| Släkte | Enar Juniperus |
| Art | En J. communis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Juniperus communis | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
En (Juniperus communis) är en växt, eller närmare bestämt en tvåbyggare, då dess barr sitter i kransar om tre och fruktbladen är också tre. Här utbildar sig ett slags skenfrukt, kallad enbär, genom att kransen av tre fruktblad blir köttiga och sammansmälter till ett bärlikt hölje kring de tre fröna. Hanblomman skiljer sig från granarnas endast genom att varje ståndare har flera pollensäckar. Enbären mognar först under tredje året.
På enen ses ofta ett slags utväxter som fått namnet "kikbär" och som liknar ett öppnat fröhus med tre valv. Denna bildning består av tre mycket förstorade barr, som omsluter tre mindre sådana, och nedanför kikbäret sitter tre mycket små barr, liksom lågblad på grenen. Denna företeelse är en s.k. gallbildning, förorsakad av en däri boende insektlarvs angrepp på växtens skott, och kallas därför ett "zoocecidium". Insekten är en gallmygga (Hormomyia juniperina).
Enen är mycket vanlig i Norden och finns i hela den norra tempererade zonen. Enen är oftast busklik till följd av att kronstammen är låg och nedsänkt i mossa och barrmylla. Nästan alltid kan man dock längst nere urskilja en kort kronstam, som uppbär kronan. Enen är därför oftast ett buskträd. Inte sällan blir enen dock ett högstammigt träd av ungefär fyra till åtta meter, men kan nå en höjd av ända upp till femton meter, och har då oftast tät, cypresslik eller kägelformig krona. De renaste enbestånden ser man på magra, stenbundna backar mellan de odlade fälten, eftersom uthuggning och avbetning där har utrotat lövskogen. Vissa delar av fjällhedarna är också översållade med små enar, som antagit dynform eller spaljéform.
En inventering i Jämtland har visat att enen på 1950-talet nådde 1 300 m höjd, men 2008 hade den krupit högre, ända till 1 405 m. Oberoende undersökningar i Alperna, Pyrenéerna, Jurabergen och Uralbergen har visat samma tendenser. Orsaken antas vara den period av global uppvärmning som jorden nu är inne i.[1]
800 år gammal en[redigera]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
En 800 år gammal en fanns i Grums i Värmland. Den fridlystes 1958 och bedömdes då vara 750 år, alltså från 1200-talet. Skogsägaren slutavverkade granarna och lät enen stå kvar. Sedan vindskyddet försvunnit blev enen ett lätt byte för vinden. Skogsägaren är nu misstänkt för brott mot naturskyddslagen.
Källor[redigera]
- Den virtuella floran
- En i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör En
Referenser[redigera]
- ^ Svenska Dagbladet 2008-06-27, Nyheter s 10
