Bedoire

Från Wikipedia
Version från den 18 oktober 2014 kl. 19.42 av Haaninjo (Diskussion | Bidrag) (fixa stavfel)
Carl Fredric Bedoire 1785-1839. Brukspatron på Västanfors och därefter på Bjurfors bruk. Miniatyr, gouache på elfenben, ca 1804.
Bedoirsgränd i Gamla Stan uppkallad efter Jean Bedoire d.y. Foto 2007.

Släkten Bedoire (uttalas [bédoar]) kom till Sverige från Frankrike på 1670-talet. De var franska kalvinister, så kallade hugenotter.

  • Jean Bedoire d.ä.(död 1721), perukmakare, köpman, invandrade från Saintonge i västra Frankrike till Stockholm och vann burskap 1672. Han övergick snart till en mer lönande verksamhet som importör av franska varor, huvudsakligen viner och textilier, samt exportör av koppar och mässing.
  • Jean Bedoire d.y.(1683–1753), son till Jean d.ä., fortsatte faderns handelsrörelse i Stockholm, men startade också bankverksamhet. Blev mycket förmögen. Bedoirsgränd i Gamla Stan är uppkallad efter honom.
  • Maria Bedoire (1685-1725) dotter till Jean d.ä., gift med Henri Lefebure (1663-1714), mor till Johan Henrik Lefebure (1708-1767).
  • Maria Christina Bedoire (1711-1742) dotter till Jean d.y., gift med Frans Jennings med vilken hon fick sonen John Jennings.
  • Charlotta Bedoire (1712-1773) dotter till Jean d.y., gift med sin kusin Johan Henrik Lefebure.
  • Magdalena Bedoire (1713-1751), dotter till Jean d.y. Gift med Herman Petersen. Hon dog i barnsäng.
  • Frederic Bedoire (1714–1748), son till Jean d.y., grosshandlare, brukspatron. Gift med sin kusin Charlotta, dotter till Frans Bedoire.
  • Jean Frederic Bedoire, alt. Jean Fredriksson (1747–1830, alt. född 1745), son till Frederic och Charlotta, brukspatron. Beskriven i SBL.
  • Carl Fredrik Bedoire (1785-1839), son till Jean Frederic, brukspatron.
  • Jean Victor Bedoire (1816–1901), son till Carl Fredric, brukspatron, tullinspektör.
  • Jean Henric Bedoire (1786–1841), son till Jean Frederic, brukspatron.
  • Johan Axel Bedoire (1817-1847), son till Jean Henric, possessionat.
  • Augusta Carolina Bedoire (1820–1906), dotter till Jean Henric, gift med Anders Jonas Ångström.
  • Amanda Bedoire (1814–1887), styvdotter till Jean Henric, gift med lantmätaren Fredrik Ellsén.
  • Anna Sten (1833–1915), "oäkta" dotter till Jean Henric och dennes styvdotter Amanda. Beskriven i boken I skuggan av blodskam.
  • Elis Henric (1844-1883), son till Johan Axel, civilingenjör.


  • Frans Bedoire (1690–1742, alt. François), son till Jean d.ä., köpman, direktör vid Svenska Ostindiska kompaniet.
  • Charlotta Bedoire (1725–1808), dotter till Frans. Gift med sin kusin Frederic och efter hans död med hans kompanjon Herman Petersen, änkling efter Charlottas kusin Magdalena Bedoire.
  • Jean Bedoire (1728–1800), son till Frans, diplomat, Sveriges generalkonsul i Lissabon 1757-78, adlad 1777 med namnet de Bedoire. Ogift. Beskriven i SBL.
  • Johanna Bedoire (1729-1808), dotter till Frans, gift med Erik von Stockenström.


Elis Bedoire (1844–1883), driftingenjör vid Holmens bruk i Norrköping, författare till Pappersfabrikationens grunddrag (1878), mottagare Polhemspriset 1881.
Jean Bedoire, fartygschef, författare till Gatenhielm på långsegling 1933 (1934).
Karin Bedoire (född 1884), författare till Luleå var en glad stad, kapitel i Norrbotten (1973).
Rose Marie Bedoire (född 1935), författare till Närmast anhörig (1989).
Fredric Bedoire (född 1945), sonsons son till Elis, sonsons sonsons son till Jean Henric, professor i arkitekturhistoria och författare.

Se även

Källor

Vidare läsning