Holmen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Holmen (olika betydelser).


Holmen Aktiebolag
Holmens huvudkontor Norrköping april 2005.jpg
Huvudkontoret för dotterbolaget Holmen Paper i Norrköping.
Org.nr 556001-3301
Typ Publikt aktiebolag
OMX: HOLM A
OMX: HOLM B
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner L. Fredrik E. Lundberg
Styrelseordförande
C. Magnus Hall
Vd
Bransch Skogsindustri
Antal anställda 2 939 - December 2012
Historia
Grundat 1875
Ekonomi
Omsättning ▼  16,42 miljarder SEK
Rörelseresultat ▲  1,004 miljarder SEK
Vinst efter skatt ▼  -994 miljoner SEK
Tillgångar ▼  23,653 miljarder SEK
Eget kapital ▼  9,429 miljarder SEK
Struktur
Moderbolag L E Lundbergföretagen AB
Dotterbolag Holmen Energi AB
Holmen Paper AB
Holmen Skog AB
Holmen Timber AB
Holmen Vattenkraft AB
Iggesund Paperboard AB
Övrigt
Webbplats Holmen.se
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[1]
Holmentornet i Norrköping, arkitekt Carl Hårleman. Holmens Bruk AB som köptes upp av Modo (Holmen) 1988 hade sitt ursprung i det vapenfaktori som fanns på denna plats från 1609.
Hallsta pappersbruk som ingår i Holmen Paper.

Holmen AB (till 2000 Mo och Domsjö AB, Modo) är en stor svensk skogsindustrikoncern. Koncernen består av fem affärsområden med olika inriktning. Huvudkontoret ligger på Strandvägen 1 i Stockholm.

  • Holmen Paper tillverkar tryckpapper för dagstidningar, tidskrifter, kataloger, reklam och böcker. Tillverkningen sker vid två svenska och ett spanskt bruk.
  • Iggesund Paperboard producerar och säljer kartong för förpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk.
  • Holmen Timber tillverkar trävaror vid två svenska sågverk. I Iggesund produceras och säljs snickerivirke (leva med trä) som tillverkas av kvalitetsråvarna Hälsningefura. I Braviken tillverkas konstruktionsvirke (bygga med trä) av gran.
  • Holmen Skog ansvarar för skötsel och utveckling av koncernens markinnehav som uppgår till cirka 1,3 miljoner hektar, varav en miljon hektar utnyttjas för skogsbruk. Den årliga avverkningen i egen skog uppgår ett normalår till cirka 2,5 miljoner kubikmeter virke. Holmen Skog köper virke från privata skogsägare som vi säljer till Holmens svenska enheter och andra skogsföretags industrier och sågverk. Holmen producerar och köper också in biobränsle som säljs till svenska värmeverk. Mellan fem och tio procent av Holmens virkesbehov importeras, främst från Estland.
  • Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkraftproduktion samt utvecklingen inom energiområdet, inte minst inom vindkraft. Vattenkraftproduktionen uppgår ett normalår till cirka 1 100 GWh.

Holmens skogs- och energitillgångar är av stort värde för Holmen. De bidrar till att ge företaget en stabil bas. Förutom en jämn och hög intjäning ger de fördelar vid råvaruanskaffningen till de produktinriktade affärsområdena. För skogsråvaran liksom inom energiområdet finns dessutom stora utvecklingsmöjligheter. Självförsörjningsgraden för virke är cirka 60 procent och för elkraftsbehovet cirka 30 procent. Behovet av värmeenergi täcks till betydande del av bioenergi producerad vid de egna anläggningarna.

Koncernen har fem produktionsanläggningar i Sverige samt en i vardera Storbritannien och Spanien. Skogar och vattenkraft finns i Sverige. Cirka 90 procent av försäljningen sker i Europa via egna försäljningsbolag.

Företagets aktie är noterat på Stockholmsbörsens A-lista.

Innehåll

Historia [redigera]

Mo och Domsjö AB [redigera]

Mo och Domsjö AB, som var koncernens namn fram till år 2000, bildades 1873 av ättlingarna till köpmannen JC Kempe i Stockholm. J C Kempe, som avlidit föregående år, hade redan 1836 förvärvat Mo sågverk (grundat 1759) i Söderåfors vid Moälven i Ångermanland. Sågverksrörelsen utvidgades 1865 med en ny ångsåg vid Domsjö, som ligger vid Moälvens utlopp i Örnsköldsviksfjärden. Det sågade virket från Mo vattensåg flottades nedströms till lastageplatsen i Domsjö. Frans Kempe, som var son till J C Kempe, tog över som VD för Mo och Domsjö 1884. Under hans ledning växte verksamheten för att även innefatta bland annat massatillverkning.

Då flödet i älven inte längre räckte till för det vattendrivna sågverket vid Mo anlades 1895 en ny ångsåg på ön Norrbyskär (nedlagd 1952), som ligger vid Öre älvs mynning i Bottenhavet. 1903 utökades verksamheten vid Alfredshem med sulfitfabrik som då hade en årlig kapacitet på 6 000 ton/år. Redan tre år senare (1906) stod Hörnefors sulfitfabrik färdig med en kapacitet på 16 000 ton/år. 1919 utökades massatillverkningen ytterligare med starten av en sulfatfabrik i Husum (kapacitet 20 000 ton/år). Parallellt med de nya industrietableringarna hade man också anlagt egna vattenkraftverk.

1917 överlät Frans Kempe VD-posten till sin son Carl Kempe. Frans bror Seth Michael Kempe blev ordförande 1922 och räddade företaget från konkurs. En större Treetexfabrik anlades 1929 på Hörneborgsområdet i Alfredshem. På 30- och 40-talen utökades industrianläggningarna vid Alfredshem ytterligare med en klorfabrik (1936), en spritfabrik (1940) och en trähusfabrik (1942) senare Modohus. Carl Kempes kusin Erik Kempe, son till Seth M Kempe, blev VD 1949, och flyttade huvudkontoret till Örnsköldsvik. Han var för övrigt den sista verkställande direktören för Mo och Domsjö med namnet Kempe. När han avled 1959 efterträddes han av Bengt Lyberg.

Pappersbruksepoken för Mo och Domsjö inleddes 1951 då Hörnefors finpappersbruk togs i drift. Emellertid såldes både Hörnefors massafabrik och pappersbruk endast 10 år senare (1961) till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, NCB.

Under andra världskriget hade Modo utvecklat den kemiska industrin, och verksamheten fortsatte med etanol som bas i långt större utsträckning än vad de egna spritfabrikerna kunde leverera. Domsjö kom därför att importera stora mängder etanol från hela världen. I samband med den petrokemiska industrins utveckling beslöt Modo att bygga huvuddelen av sin kemiska industri på eten som bas, och flyttade den verksamheten till Stenungsund 1963. Den kemiska verksamheten blev 1970 ett eget resultatområde Modo Kemi. Modo startade också det som senare skulle bli Modo Konsumentprodukter genom köpet av Mabelpap i Belgien 1963, Pauliströms bruk 1964 och Cellvabruken AB 1965.

1970 köptes Bruzafors-Hällefors med pappersbruk i Silverdalen och grossistföretaget Svenskt Papper. När sedan den första finpappersmaskinen i Husum startade 1972 och följdes av en andra maskin 1976 var grunden lagt för resultatområdet Modo Paper. Dit hörde även pappersbruket i Pont Ste Maxence i Frankrike, där MoDo blev först delägare och sedan ensam ägare på 60-talet, och den tredje pappersmaskinen i Husum, som byggdes 1986.

När Matts Carlgren tillträdde som VD 1971 efter Bengt Lyberg var hans första större åtgärd att sälja Modo Kemi till Statsföretag.

1988 skedde två stora företagsförvärv, Holmens Bruk AB och AB Iggesunds Bruk. Sedan företaget omorganiserats, och Modo Paper samt Domsjö Fabriker frånsålts 1999 ändrades bolagsnamnet till Holmen AB den 14 februari 2000.

Holmen AB [redigera]

Holmens Bruk AB, med Bravikens pappersbruk och Hallsta pappersbruk som största enheter förvärvades av Modo 1988. Företaget grundlades med det vapenfaktori som startades på Kvarnholmen i Norrköping 1609 på initiativ av Hertig Johan av Östergötland. Det är för övrigt från den holmen som företaget har sitt namn.

Verkställande direktörer [redigera]

Mo och Domsjö AB [redigera]

Följande personer var verkställande direktör för Mo och Domsjö AB:[2][3]

Holmen AB [redigera]

Styrelseordförande [redigera]

Mo och Domsjö AB [redigera]

Följande personer var styrelseordförande för Mo och Domsjö AB:[2][3]

Holmen AB [redigera]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Holmen Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560013301/bokslut. 
  2. ^ [a b] Resumé 1700-talet – 1988: Mo och Domsjö AB
  3. ^ [a b] Resumé 1989-1999: Mo och Domsjö AB

Webbkällor [redigera]

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Lundbergsfären
Företag
Personer
v • d • r
Företag på Large Cap
Money Coin Icon.svg
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Holmen&oldid=21569209"