Hugenotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Massakern på hugenotter under Bartolomeinatten 1572. Målning av François Dubois (1529 - 1584) ca 1576.

Hugenotter (franska huguenot) var de franska kalvinister som levde på 1500- och 1600-talen, det vill säga under och efter de franska religionskrigen. Hugenotterna förföljdes av den franska staten/kronan och katolska kyrkan. Efter upphävandet av Ediktet i Nantes 1685, som gett dem viss religionsfrihet, lämnade mer än 300 000 hugenotter landet. Ett hundratal kom under 1600-talet till Sverige. Hugenotterna i Frankrike fick full religionsfrihet först i och med franska revolutionen 1789.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet hugenotts ursprung är oklart men anses vara en förvrängning av tyskans Eidgenossen, "edsförbundare", som anhängare till det schweiziska edsförbundet kallade sig. Det kan också vara knutet till namnet Besançon Hugue, en reformert “edsförbundare” som levde i början av 1500-talet.

Andra menar att ordet hugenott antingen är diminutiv av Hugon eller kommer av Le roi Huguets. Hugon är en plats i Tours där hugenotterna i staden brukade träffas och som enligt folktron hemsöktes av kung Hugo Capets vålnad.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under reformationstiden på 1500-talet bildades flera reformerta församlingar i Frankrike, särskilt i södra och västra delarna av landet. Det första nationella kalvinistiska kyrkomötet, synoden, hölls av hugenotter i Paris 1559. Kalvinismen spred sig snabbt bland annat tack vare den organisatoriska skicklighet som man lärt sig av Calvins kyrka i Genève. Ett exempel på detta är när hugenotterna år 1567 sände efter 120 pastorer från Schweiz som sedan skickades ut över landet för att predika och starta nya församlingar.[2]

Som mest fanns det ca 2 miljoner hugenotter i Frankrike, vilket ska jämföras med runt 16 miljoner katoliker.[3]

Kalvinismen attraherade framförallt hantverkare, butiksägare och affärsmän men även delar av adeln, bland annat bourbonerna med Henrik av Navarra.

Hugenotterna utmanade den katolska hegemonin och utsattes för svåra förföljelser som kulminerade i blodbadet under Bartolomeinatten 1572 då tusentals hugenotter mördades. Mellan 1562 och 1598 utkämpades mellan hugenotter och katoliker de åtta så kallade hugenottkrigen (även kallade religionskrigen), vilkas förlopp bestämdes av maktkampen mellan adelsfamiljerna och det instabila förhållandet mellan den franska kronan och den katolska kyrkan. Ediktet i Nantes 1598 gav hugenotterna vissa fristäder och viss religionsfrihet, men detta återkallades av Ludvig XIV 1685. Först med Franska revolutionen 1789 fick hugenotterna full religionsfrihet.

Under åren av förföljelser, framförallt efter 1685, flydde hundratusentals hugenotter till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England och Danmark samt några till Sverige.

Hugenotter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Franska reformerta kyrkan i Stockholm

Av de cirka tvåtusen hugenotter som utvandrade till Skandinavien kom de flesta till Danmark vars drottning var reformert. Ett hundratal kom till Sverige, bland andra familjerna Richert, Bedoire, De la Chapelle, De Laval, Toutin, Roquette/Hägerstierna och Adlercrona/De Flon. Majoriteten var hantverkare och affärsmän. Några kom hit på initiativ av svenska adeln och kronan som efterfrågade deras yrkeskunskaper. Det gäller till exempel arkitekten Simon de la Vallée och läkaren Grégoire François Du Rietz.

Någon religionsfrihet för de reformerta (eller för katoliker) fanns inte i Sverige, allt skulle inordnas i den lutherska läran. Privat, inom familjen, fick de dock utöva sin religion om de ej i tal eller skrift spred sin lära.

På 1660-talet slog sig hugenotterna i Stockholm samman och bildade något som kan liknas vid en församling. Trots att det var förbjudet hade de sammankomster i privata hem. Vid ett flertal tillfällen blev de ställda inför rätta och bötfällda för gudstjänstbruk.

Först 1741 kom en kunglig förordning som gav dem religionsfrihet. Hugenottättlingarna började genast förberedelserna till en egen kyrkobyggnad och den 1 januari 1752 invigdes den Fransk reformerta kyrkan på Stora Nygatan 5 i Stockholm.

De franska hugenotterna hade nära kontakt med andra invandrade reformerta från Vallonien, Nederländerna, Tyskland och de Brittiska öarna; familjerna de Besche, De Geer, Grill, Jennings, Finlay, Montgomery med flera.

I dag ligger den franska reformerta kyrkan (fr.l'Eglise Réformée française) i Stockholm på Humlegårdsgatan 13.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carter Lindberg: The European reformations. Blackwell publisher 1996. ISBN 1-55786-575-2
  • Fredric Bedoire: Hugenotternas Värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. Albert Bonniers Förlag 2009. ISBN 978-91-0-011536-4
  • Huguenot på franska och engelska Wikipedia.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Huguenot på franska Wikipedia
  2. ^ Carter Lindberg, 1996, sid 282.
  3. ^ Huguenot på engelska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]