Belägringen av Sevastopol (1854–1855)
Belägringen av Sevastopol | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Krimkriget | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Frankrike Storbritannien Osmanska riket Kungariket Sardinien |
Kejsardömet Ryssland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
François Certain de Canrobert Aimable Pélissier Lord Raglan James Simpson William Codrington Omar Pascha Abdullah Marzioğlu Iskender Pasha Halil Pasha |
Vladimir Kornilov Pavel Nachimov Eduard Totleben | ||||||
Styrka | |||||||
55.000 man | 37.000 man | ||||||
Förluster | |||||||
15.000 stupade och sårade | 29.000 stupade och sårade |
|
Belägringen av Sevastopol var en betydande belägring under Krimkriget, som pågick mellan september 1854 och september 1855. Sevastopol var hemmahamn för den ryska Svartahavsflottan och var därför ett viktigt mål för de allierade. År 1854 förberedde den allierade flottan (Storbritannien-Frankrike) att inta Sevastopol. Ryssarna tvingades borra sina fartyg i sank och nyttjade sjöartilleriet som förstärkning till landartilleriet, samt sjömännen som marinsoldater. Under krigets gång förlorade ryssarna fyra 110- eller 120-kanons tredäckare, tolv 84-kanoners tvådäckare och fyra 60-kanoners fregatter i Svarta havet, plus ett stort antal mindre fartyg. Amiral Pavel Stepanovitj Nachimov skadades dödligt i huvudet av en krypskytt och dog den 30 juni 1855. Staden erövrades i september 1855.
Lev Tolstojs novellsamling Från Sevastopols belägring behandlar detaljerat belägringen i en blandning av reportage och skönlitteratur.
Se även
Källor
Noter
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |