Benediktinklostret och helige Johannes Döparen och helige Antonius kyrka

Benediktinklostret och helige Johannes Döparen och helige Antonius kyrka
(Samostan Benediktinki i crkva svetog Ivana Krstitelja i svetog Antuna Opata)
Kloster och klosterkyrka
Skulptur och del av klosterbyggnaden år 2015.
Skulptur och del av klosterbyggnaden år 2015.
Land Kroatien
Län Split-Dalmatiens län
Region Dalmatien
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Hvar-Brač-Vis-stift
Läge Hvar
 - koordinater 43°10′23.11″N 16°26′31.34″Ö / 43.1730861°N 16.4420389°Ö / 43.1730861; 16.4420389
Religion Kristendom
Invigd 1664

Benediktinklostret och helige Johannes Döparen och helige Antonius kyrka (kroatiska: Samostan Benediktinki i crkva svetog Ivana Krstitelja i svetog Antuna Opata) är ett kulturminnesmärkt[1] romersk-katolskt benedektinkloster och klosterkyrka i staden Hvar på ön Hvar i Kroatien. Nunneklostret etablerades år 1664 och är inhyst i ett byggnadskomplex som tillkom sedan en byggnad från år 1485, ursprungligen den kroatiske 1400-tals poeten Hanibal Lucićs familjehem, sammanbyggts med klosterkyrkan och intilliggande byggnader.[2] Klosterkomplexet är beläget i stadsdelen Groda strax norr om Sankt Stefans torg i centrala Hvar.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 1534 hade Hvars kommunfullmäktige med uppmuntran från lokala donatorer pläderat för etableringen av ett kloster i Hvar.[3] År 1591 lät Julija Lucić, änka efter poeten Hanibal Lucićs son Antun Lucić, testamentera bort egendom i stadsdelen Groda för just detta ändamål. Klostrets grundande förverkligades år 1664 då två nunnor anlände till Hvar från ön Pag.[2]

Utöver dess andliga karaktär och arbete har klostret under århundraden av sin existens gjort sig känt för tillverkning av agavespets (se spetstillverkning i Kroatien).[4] Handarbetet finns sedan år 2009 upptaget på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kroatiska kulturdepartementets lista över kulturminnesskyddade objekt - Läst 10 januari 2017. (kroatiska)
  2. ^ [a b] Nard.hr Arkiverad 30 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. - Kroatiska benediktinföreningen. Läst 10 januari 2017. (kroatiska)
  3. ^ Staden Hvars turistråd Arkiverad 1 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. - Läst 10 januari 2017. (engelska)
  4. ^ Hvarheritage.com - Webbplats med staden Hvar som utgivare. Läst 10 januari 2017. (engelska)
  5. ^ Unesco.org Läst 10 januari 2017. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]