Kloster

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Se även Kloster, Hedemora kommun
Se även Klosters kyrka, församlingskyrka i Eskilstuna Klosters församling
Denna artikel är en del i serien

Korset på Heliga gravens kyrka i den kristna delen av Jerusalem. Många kristna anser att det är platsen där Jesus korsfästes.
 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet · Återuppståndelsen · Påsk
Grundande
Kyrka · Apostlarna · Guds rike · Evangelium · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Bibeln
Gamla Testamentet · Nya Testamentet ·
Kanon · Apokryferna
Teologi
Frälsning · Dop · Treenighetsläran · Fadern · Sonen · Den Helige Ande · Teologihistoria · Mariologi · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen · Motreformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen
Denna tabell: visa • diskussion • redigera

Kloster, av lat. claustrum = inhägnat område. Byggnadskomplex avsett som bostad för en religiös sammanslutning som valt att leva i avskildhet från det sekulära samhället för att kunna ägna sitt liv och arbete till att tjäna Gud enligt ett fastslaget regelverk. Klosterområdets inre del, den s k klausuren (vanligen innanför en mur), får inte utan särskilt tillstånd beträdas av utomstående.

Klosterväsende finns inom flera religioner, bl.a. kristendom, hinduism och buddhism. Det indiska (sanskr.) ordet för kloster är vihara, vilket givit namn åt provinsen Bihar. Se även klipptempel.

Abbedi kallas ett kloster som styrs av antingen en föreståndare, abbot, eller föreståndarinna, abbedissa.

Innehåll

[redigera] Klosterliv inom kristendomen

Den kristna klosterrörelsen uppstod i Egypten under 300-talet. Det första klostret grundades där av Pachomios, som även skrev en klosterregeln för livet i klostren. Klosterväsendet spred sig snabbt inom det romerska riket genom bl.a. Martin av Tours och Johannes Cassianus.

Under medeltiden slöt sig västerländska kloster samman i klosterordnar fristående från stiften. Förebilden var klostret i Monte Cassino, grundat av Benedikt av Nursia, enligt traditionen år 529. De för bevarandet av antikens kultur och lärdom så viktiga klosterskolorna, uppstod i benediktinklostren, och sådana bildades också av dominikaner, jesuiter och franciskaner. I första hand hade dessa till uppgift att utbilda nya generationers munkar och nunnor.

På svenska skiljer man inte alltid mellan egentliga kloster och konvent, kongregationer och ordnar, men egentliga klosterordnar är enbart benediktinorden, cisterciensorden, kartusianorden, birgittinorden, johannitorden och helgeandsorden.

Reformationen tog avstånd från klosterväsendet vilket vanligen innebar att staten konfiskerade klostrens egendomar i de reformerade länderna. Numer finns det dock åter kloster och kommuniteter i evangeliska kyrkor, men fortfarande i ganska liten skala.

Kloster där man inte får prata har ofta ett parlatorium, ett samtalsrum där det är tillätet att prata.

Planritning för ett typiskt munkkloster inom Cisterciensorden: 1. Klosterkyrka 2. Dödens port (ty. Totenpforte) 3. Kor för lekbröder 4. Sakristia 5. Korsgång 6. Trädgård och brunnshus (Quadrum) 7. Kapitelsal 8. Sovsal 9. Kapitelsal 10. Arbetssal 11. Calefactorium (värmestuga) 12. Refektorium för munkar 13. Kök 14. Refektorium för lekbröder

[redigera] Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan

[redigera] Romersk-katolska ordnar och kongregationer i Sverige

[redigera] Se även

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Kloster"