Bengt Jahnsson
| Bengt Jahnsson | |
| Född | 11 juni 1928 Uppsala, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 december 1991 (63 år) Oscars församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Teaterkritiker, poet, romanförfattare |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Jahnsson, född 11 juni 1928 i Uppsala,[1] död 7 december 1991 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk teaterkritiker, skönlitterär prosaförfattare och poet.
Biografi
Från 1964 och fram till sin död skrev han teaterkritik i Dagens Nyheter. Hans känslosamma och stilistiskt drivna stil blev ofta kontroversiell. Han blev omtalad för att Ingmar Bergman misshandlade honom 1969. Ingmar Bergman dömdes till 5000 kronor i böter. Kännetecknande för honom som skribent var att han identifierade sig som underdog och alltid tog ställning för den svagare.
Bengt Jahnsson blev filosofie magister i Uppsala 1956. Han debuterade både som poet och novellist 1955. 1960 erhöll han pris ur Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare.
Lyrik (urval)
- Dikter till Wäxiö (1955)
- Döden växer som ett barn (1960)
- Rättvisans sol (1962)
- Dikter för sig själva (1979)
Prosa (urval)
- Sagor om hovet (1955)
- Gullivers sjätte resa (1960)
- Att vara sig själv (1963)
Referenser
Noter
Källor
- Bengt Jahnsson, Nationalencyklopedin (läst 17/6 2015)
- Bengt Jahnsson är död, Expressen 9/12 1991
- Leif Zern: Sista punkten satt, Expressen 10/12 1991
Externa länkar
|