Berberis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Berberis
Illustration Berberis vulgaris0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ranunkelordningen
Ranunculales
Familj Berberisväxter
Berberidaceae
Släkte Berberissläktet
Berberis
Art Berberis
B. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Berberis vulgaris
Auktor L.
Berberis-vulgaris-flowers.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Berberis (Berberis vulgaris) ibland kallad surtorn, är en växtart i familjen berberisväxter som förekommer naturligt i Iran, Turkiet och Kaukasus. Till Europa infördes växten som läkeväxt och finns numera naturliserad. Berberis har förvildats i stora delar av Sverige.

Växten[redigera | redigera wikitext]

Berberis är en tät, 2 meter hög, buske med många vassa törnen som med hjälp av talrika rotskott ofta bildar svårgenomträngliga snår. Busken blommar i maj månad med klart ljusgula blommor. De klarröda, långa och smala bären hänger ofta kvar under lång tid.[1] Bären smakar i rått tillstånd surt på grund av den rika förekomsten av äppelsyra och andra organiska syror. Veden är hård och starkt gulfärgad av alkaloiden berberin.

Användning[redigera | redigera wikitext]

De torkade berberisbären används i det iranska och afghanska köket. Bären har en frisk och syrlig smak. Färska bär används till sylt, saft och gelé. Bären används också i det nordindiska och ryska köket.[2]

Bären, som innehåller stora mängder c-vitamin har tidigare kommit till användning inom medicinen. Barken anses vara aptitstegrande, stärkande, febersänkande och livmodersammandragande.[3] Både ved och rötter har använts för färgning av tyg för att erhålla olika nyanser av gult.

Svartrost[redigera | redigera wikitext]

Tidigare odlades berberis på många platser i Europa, men på grund av att berberisbusken är värdväxt för ett av svartrostens (Puccinia graminis) utvecklingsstadier så har flera länder tidigare antagit lagar som förbjudit odlandet av busken. I Sverige antogs en dylik lag 1918, den ändrades 1933 till att gälla all vanlig berberis som förekommer utanför botaniska trädgårdar. Lagen modifierades återigen 1976 (Berberislag, SFS 1976:451) men kom 1994 att avskaffas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Berberis”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/berberida/berbe/berbvul.html. Läst 2 mars 2014. 
  2. ^ Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  3. ^ ”Berberis”. Alternativmedicin. http://www.alternativmedicin.se/Medicinalv%C3%A4xter/Berberis.html. Läst 2 mars 2014. 
  • Hemmets handarbetslexikon, Fogtdals Förlag 1989
  • Lagerberg, Torsten - Vilda växter i norden II, Natur och Kultur 1938

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]