Bernhard Eriksson

Bernhard Eriksson
Mandatperiod 1906–1908 1909–1911 1912–1914 1915–1917 1918–1920 1921 1922–1924 1925–1928 1929–1932 1933–1936
Uppdrag i riksdagen
Ledamot i andra kammaren (1906–1936) Suppleant i Bevillningsutskottet (1909–1911) Ledamot i Bevillningsutskottet (1912–1914) Suppleant i Utrikesnämnden (1921, 1924) Ledamot i Utrikesnämnden (1922, 1923, 1925–1927) Ledamot i talmanskonferensen (1922–1926) Andra kammarens talman (1928–1932)
Ordförande i
Bankoutskottet (1923–1926)
Född	19 april 1878 Grangärde socken, Dalarna
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Yrke	Verkmästare

Johan Bernhard Eriksson, född 19 april 1878 i Sunnansjö, Kopparbergs län, död 18 april 1952, var en svensk politiker (socialdemokrat), sjöminister 1920, riksdagsledamot (andra kammaren) 1905–36, ordförande i socialdemokraternas riksdagsgrupp 1922–23 och 1925–26, talman i andra kammaren 1928–32, landshövding i Kopparbergs län 1932–44.

Eriksson var ursprungligen järnarbetare vid Grängesbegs gruvbolag, och invaldes 1905 i andra kammaren, där han blev en av det socialdemokratiska partiets främsta tillgångar. Han var medlem i ett stort antal kommittéer och utskott, bland annat Bevillningsutskottet, Statsutskottet och Bankoutskottet, det senare i egenskap av ordförande 1923–26. Bland de särskilda utskott där Eriksson anlitades, märks 1925 års försvarsutskott. Han inträdde 1920 i Hjalmar Brantings regering som chef för Sjöförsvarsdepartementet, och då detta drogs in 30 juni 1920 blev Eriksson chef för det nyinrättade Socialdepartementet. 1928 blev Eriksson talman i andra kammaren, och var från 1916 fullmäktig i Pensionsförsäkringsfonden. Han tillhörde såväl den socialdemokratiska partistyrelsen som riksdagsgruppens förtroenderåd.

Företrädare: Erik Palmstierna	Sveriges sjöminister 1920–1920	Efterträdare: siste innehavare av ämbetet
Företrädare: Förste innehavaren av ämbetet	Sveriges socialminister 1920–1920	Efterträdare: Gustaf Henning Elmquist
Företrädare: Herman Lindqvist	Andra kammarens talman 1928–1932	Efterträdare: August Sävström