Bertil Almgren (industriledare)

Från Wikipedia
För liknande namn, se Bertil Almgren.

Erik Hjalmar Bertil Almgren, född 26 december 1878 i Stockholm, död där 10 november 1940, var en svensk industriledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Almgren var son till tågmästaren P. E. Almgren och Hulda Svensson. Han utexaminerades från Tekniska högskolan 1900 och blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1936. Han var lärare i zymoteknik vid Tekniska högskolan 1902–1907, blev sekreterare i Svenska bryggeriföreningen 1902 och redigerade dess månadsblad 1902–1908. 1912–1940 var han VD för AB Stockholms Bryggerier. Han anlitades ofta för offentliga uppdrag och var bland annat ledamot i 1920 års lönekommitté samt 1934 års maltdryckssakkunniga. Almgren var ordförande i styrelsen för Sveriges industriförbund 1933–1934, för Sveriges kemiska industrikontor 1922–1932 och var vice preses i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1932–1935.

Almgren var ledamot av Svenska nationalkommittén för kemi, utsedd av Sveriges kemiska industrikontor.[1] 1928 blev Almgren ledamot av Lantbruksakademien,[2] 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien i avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper,[3] stödjande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1935[4] samt ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1937.[5] Från 1938 var Almgren ledamot av Statens institut för folkhälsan, förordnad av regeringen.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]