Blödskinn

Från Wikipedia
Blödskinn
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningRussulales
FamiljStereaceae
SläkteStereum
ArtBlödskinn
S. sanguinolentum
Vetenskapligt namn
§ Stereum sanguinolentum
Synonymer
Haematostereum sanguinolentum (Alb. & Schwein.) Pouzar 1959[1]
Stereum balsameum Peck 1875[2]
Stereum sanguinolentum (Alb. & Schwein.) Fr. 1838[3]
Stereum sanguinolentum f. sanguinolentum (Alb. & Schwein.) Fr. 1838[3]
Merulius sanguinolentus (Alb. & Schwein.) Spreng. 1827[4]
Auricularia sanguinolenta (Alb. & Schwein.) Grev. 1826[5]
Thelephora sericea var. sanguinolenta (Alb. & Schwein.) Pers. 1822[6]
Phlebomorpha sanguinolenta (Alb. & Schwein.) Pers. 1822[7]
Thelephora sanguinolenta Alb. & Schwein. 1805[8]

Blödskinn (Stereum sanguinolentum) är en svamp som växer på döda eller döende barrträd. Den hör till de basidiesvampar som kallas skinnsvampar. Fruktkropparna blir 10–15 centimeter breda och växer tätt utbredda mot underlaget. Kanten på fruktkroppen är framåtböjd. Färgen på ovansidan är brunaktig till gråbrun. Svampens hymenium är gråviolett till grågult och slätt vid beröring. Om det tummas eller skrapas får det en blodröd färg, därav svampens namn.

Inom skogsbruket betraktas blödskinn som skadegörare då den kan skada virket genom att orsaka röta. Svampen kan uppträda även på lagrat virke som då missfärgas och bli brunfärgat. Fruktkropparna kan ses under hela året.

I Sverige förekommer blödskinn över hela landet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pouzar (1959) , In: Ceská Mykol. 13:13
  2. ^ Peck (1875) , In: Ann. Rep. N.Y. St. Mus. nat. Hist. 27:99
  3. ^ [a b] Fr. (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):549
  4. ^ Spreng. (1827) , In: Syst. veg., Edn 16 4(1):468
  5. ^ Grev. (1826) , In: Scott. crypt. fl. (Edinburgh) 4(fasc. 45):225
  6. ^ Pers. (1822) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 1:117
  7. ^ Pers. (1822) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 1:62
  8. ^ Albertini & Schweinitz (1805) , In: Consp. fung. (Leipzig):274

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]