Blackeberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′52″N 17°53′1″Ö / 59.34778°N 17.88361°Ö / 59.34778; 17.88361

Blackeberg
Smalhus i Blackeberg, 1950-tal
Smalhus i Blackeberg, 1950-tal
Kommun Stockholm
Kommunområde Västerort
Stadsdelsområde Bromma stadsdelsområde
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Blackeberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen har cirka 6 666 invånare (2007)[källa behövs], och tillhör Bromma stadsdelsområde.

Blackeberg byggdes i tidstypisk stil under tidigt 1950-tal och anses representera en lyckad strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets södra och norra utkanter har under 2000-talet börjat exploateras med nyproduktion, och ytterligare utbyggnad är beslutad i det östra området kring Blackebergsvägen.

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Lilla Ängby gård i Blackeberg är en rödmålad mangårdsbyggnad, som byggdes på 1880-talet.
Milstenen, 1/4-milsten, vid Blackebergsvägen uppsattes 1778 av landshövding Jacob Johan Gyllenborg.
Kvarnvikens kvarn 2007
Frimurarebarnhuset 2008
Blackebergs torg 1957

Blackeberg omges av Södra Ängby, Råcksta, Grimsta och Grimsta naturreservat. Längs gränsen mot Södra Ängby leder Blackebergsvägen med gamla anor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Blackeberg var ett torp på Råckstas ägor, omnämnt första gången 1599. 1785 köptes Blackeberg av bagaren och handelsmannen Johan Tillander för att användas som sommarställe. 1861 revs torpet av "snus-kungen" Knut Ljunglöf som lät bygga sjövilla, stall, kvarn och såg. Här byggde han ett större hus och den kombinerade kvarnen och sågen vid Kvarnviken finns fortfarande kvar och drivs numera ideellt av Vällingby hembygdsgille som ett kulturminne. Anläggningen drevs ursprungligen med vatten som leds i en ränna från Råcksta träsk, som fungerar som kvarndamm. Senare ersattes vattendriften med en tändkulemotor och numera med dieselmotorn från en ombyggd traktor. Åren 1890-1893 lät Knut Ljunglöf uppföra den stora villan, Ljunglöfska slottet med tillhörande park, Ljunglöfska parken, i Blackeberg. Slottet och parken ligger på Blackebergsbacken intill Mälaren.

På 1880-talet byggde Knut Ljunglöf mangårdsbyggnaden Lilla Ängby vid det som idag har Bällstavägens och delar Blackebergsvägens sträckningar. Lilla Ängby gård är en liten rödmålad mangårdsbyggnad, som ligger i hörnet av Holbergsgatan och Blackebergsvägen i Blackeberg. Nordväst om gården finns idag Ängby kyrka, som ligger i Blackeberg vid gränsen till Södra Ängby. Lilla Ängby gårds stallbyggnad låg på platsen för nuvarande Ängby kyrka. Gården är vad som finns kvar av en liten bondgård, som avstyckades 1720 från Stora Ängby gård.

Milstenen vid Blackebergsvägen i Lilla Ängby, en 1/4-milsten, sattes upp 1778 av landshövding Jacob Johan Gyllenborg vid den gamla vägen från Stockholm till färjestället vid Tyska Botten för vidare färd till Drottningholm.

På Blackebergsbacken vid Mälarens strand uppstod under åren 1928 till 1930 Frimurarebarnhuset efter ritningar av arkitekt Hakon Ahlberg. Anläggningen, som bekostades av Frimurarorden, var en internatskola och ett barnhem och hade byggds på den stora Ljunglövska egendomen. Idag är Frimurarbarnhusen en del av Blackebergs sjukhus och inrymmer Västerorts Aktivitetscenter VAC.

Stockholms stad köpte Blackebergs ägor 1948 och bebyggde dem med trevånings smalhus, lamellhus, punkthus, centrum, biograf och bibliotek i tidstypisk stil under det tidiga femtiotalet. Torget med sina tre fontäner utformades av Erik Glemme. Blackeberg är i sin helhet synnerligen välbevarat och anses av många[vem?] vara ett mycket lyckat resultat av strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets plan är oregelbunden och i arkitekturen finns snillrika variationer i detaljutformning inom en övergripande, sammanhållande idé.

Tunnelbanestationen[redigera | redigera wikitext]

Station Blackeberg trafikeras av T-bana 1 (gröna linjen) och ligger mellan Islandstorget och Råcksta och avståndet från station Slussen är 14,1 kilometer.

Stationen ritades av Peter Celsing och togs i bruk den 26 oktober 1952 när t-banan HötorgetVällingby invigdes. Den ligger delvis utomhus, delvis i bergtunnel under Blackebergsplan. Tunneln är slutet på den 600 meter långa tunneln under Blackeberg, som vid öppnandet var tunnelbanans enda underjordssträcka utanför Stockholms innerstad.

Blackeberg i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in utspelar sig i Blackeberg på 1980-talet.[1]

Filmatiseringen Låt den rätte komma in (film) har hållit fast vid det och är delvis inspelad på orten. De flesta scenerna är dock inspelade i Luleå för tillgång på mycket snö och mörker.[2]

Staden i skogen : bilder och berättelser från Blackeberg av Tomas Zackarias Westberg är en bok med fotografier och intervjuer från Blackeberg. Boken är en "resa" genom Blackeberg och dess historia.

Gator och vägar[redigera | redigera wikitext]

Samtliga gator är namngivna efter nordiska författare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/JohnAjvideLindqvist.aspx
  2. ^ ”Låt den rätte komma in”. Svensk filmdatabas. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=63205&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 14 juli 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]